Etikett: Nicco

Dåligt i huvve på mer än ett sätt 😯🤣

Av , , Bli först att kommentera 21

Väldigt trevlig fikadejt på Ullas igår. Skulle lätt kunna kalla den för en riktig blinddate, bokstavligt talat, haha. Vi har setts på fejjan, även i riktiga livet, men aldrig pratat med varandra. Men så skrev jag i ”min” grupp, Cruisingtjejer i Norr, att skulle man möta mig nån gång fick dom gärna komma fram och heja. Risken är ju överhängande att jag inte skulle veta vilka dom var. Ja ni som vet, vet ju att jag har nån grad av ansiktsblindhet.

Det har nu även hon, och frågade om vi skulle ta en fika eller nåt annat ihop. Dels för att prata lite om detta men även för att det faktiskt kan vara kul att knyta nya kontakter och se vart det leder.

Det finns inte jättemycket om ansiktsblindhet, men här är lite kort fakta.

 

Skrattar lätt om det där med lokalsinne, och svårigheter att skilja på höger och vänster. Ja, jag säger ju det. Ska jag nånstans tittar jag gärna på en karta, räknar typ, första höger…tredje vänster och andra höger igen. Fast, sen, på plats, så kan min hjärna säga, nähädu, det där tror jag inte alls på, det måste vara åt andra hållet, och tjopp så var man körd, och vilse.

Det finns ingen större forskning kring detta, men huvud trauma kan vara utlösande. Jag har haft 2 större hjärnskakningar, den sista då jag var 16 år. Bägge tillfällena tarvade inläggning på lasarettet. Men sen undrar jag också att tvåhänthet kan spela in 🤔 Just därför det kan vara svårt med höger och vänster.

Det mest typiska, då man berättar detta för någon är att dom svarar tillbaka att dom har samma problem. Fast jag tror att det i största fall, mest handlar om att man har svårt att hålla reda på alla man känner och möter. Ni vet, ytliga bekanta som man vet, att man brukar träffa på…promenadstråket. Men så plötsligt träffas man på Ica och då stämmer ingenting.

För mig kan det handla om 10 minuter senare och jag vet inte om det är samma människa. Här får man hoppas att dom har samma kläder på sig efter dom där 10 minuterna och dom får gärna vara i skrikiga färger, och personen ska ha säregna drag, då kanske jag kan ha koll.

Svårt att förklara hur det är man INTE ser ett ansikte. Jag skulle vilja beskriva känslan som när man ibland kan se en prick som fladdrar runt i ögat och man försöker fästa blicken på den, fast det går inte. Jag kan se detaljer i ett ansikte och vara rätt bra på att komma ihåg dom. Men sen att pussla ihop dom till en bild i huvudet, näpp, det går inte.

Nåväl, jag är ju van nu och det är inte så att jag inte känner igen en massa av våra vänner i alla fall. Fast det handlar om sättet dom rör sig på, längd och annat, men det spelar ju ingen roll, HUR jag ser dom, eller hur 😁

Katarina, som hon heter, skickade dessa bilder igår kväll och skrev att hennes man sagt nåt i stil med: Ja . kolla, det är ju han… ”Ja, tänkte Katarina den där svenska, Kjell Berg.

” -Mel Gibson”, säger hennes man. Jag skrattade igenkännande, och skrev att det dessutom kunde ha varit någon släkting till Beppe Wolgers, for all i know.

Apropå höger och vänster, så dök våran ny insatta balkongdörr upp som 5 års minne. Den där som dom satt på fel sida. Vi skulle ha en vänsterhängd men fick en höger. Jo, man tar höger eller vänster sett från utsidan, och ja, vi hade beställt rätt men dom tog fel.

Vilken miss 🤯 Nu kan man ju skratta åt hur dom ens tänkte då dom satte dit den. Hur skulle vi ens ta oss ut på balkongen, där kan vi snacka om dåligt i huvvet på mer än ett sätt.

Efter fikat tog vi en walkabout i omgivningarna med deras urgulliga hund Thompson, som är en Staffordshire bullterrier. Winstone med sitt gamla sura, vaktiga beteende är  raka motsatsen till Thompa. Han är översocial och väldigt på medan Mr W saknar dom där sociala skillsen som man hade önskat att han haft. Jaja, med oss är han det men inte med så många fler.

Apropå hundar så dök även detta upp som minne. Haha, skrattar lika gott åt klippet idag, som jag gjorde då.

Det blev kvällsträning med Nicco.

Vilken luft det var ute. Vi kom hem runt 21 och då var det +17 grader. Helt underbart och hade det varit mitten av augusti, så hade vi stannat kvar ute.

Ser ut att bli lovande väder över Genesön idag så vi ska göra oss i ordning för en liten roadtrip söderut. Fint med miljöombyte, bara så där.

Ha en fin lördag, allihop!

Sally rockar och jag rockar med henne…😊🤘😜👌

Av , , Bli först att kommentera 10

Pratandet i mobilen fortsatte under hela gårdagen. Blev ett avbrott då jag for till mamma för en kaffe. Eller, njae, ett samtal blev det där med, fast av kortare karaktär.

Nicco hade fullt upp och även jag så det bestämdes att träningen får bli idag istället. Efter middagen pratade jag med en gammal kollega, där blev det 1 timme och 50 minuter. Och sista samtalet för dagen, fick gå till Sally. En kortis på 30 minuter. Summa summarum…5 timmar och 23 minuter totalt, enbart i samtal. Ej inräknat alla sms och skriverier.

Nåväl, apropå Sally, är jag ju mäkta stolt och tycker det är jättekul att hon blivit kontaktad av något som heter Sweden Select. Nu får Theresé komma in och korrigera om jag skriver fel, men… Det innebär att det plockas ut spelare som uppfyller deras förväntningar och dessa spelare får då gå vidare och åka på träningsläger till bland annat Frankrike. Dom bildar ett lag som spelar för Sverige. Tv Pucken tror jag är nåt som dom utvalda får vara med i.

Det är givetvis en bit kvar att ta sig hela vägen dit, och det kräver också en hel del för att hålla sig fast där. Vi får se hur det går, men… you rock, Sally

Det har säkert inte undgått er vad som sker på Cytiva här i Umeå. Katastrofalt, tycker jag. Hur en arbetsgivare får strunta totalt i deras arbetstagare. Här sitter vi och anser att alla som kommer till Sverige ska respektera våra lagar och regler, men utländska aktörer som köper upp våra företag får köra sina egna race och strunta fullständigt i våra rättigheter.

Jag ska inte skriva mer om det då jag kan ha en tendens att trampa i klaveret, men det är i alla fall min åsikt och jag har fler…tro mig.

Kusin Annas inbjudan till Genesön, lät väl helt underbar. Det blir lunch där, imorgon. Utflykt till skog/hav. Middag utan slut och en sen frukost innan hemfärd. Hur toppar man det Jo jag vet, allt har ju sin tid och plats. Och det där, är tiden och platsen för oss, just nu i helgen. Underbart!!

Idag ska jag inte bara träna utan jag har också en kaffedejt på Ullas, med en tjej jag inte känner, haha. Jo hon är med i min lilla grupp på FB, som jag inte riktigt tagit tag i. Det är en bilrelaterad grupp riktad till tjejer och kvinnor. Egentligen för att knyta till sig dom som nödvändigtvis inte, behöver äga ett fordon men som har ett intresse. Vår kaffe tillsammans handlar dock inte om bilar eller det intresset, men vi har något annat gemensamt. Och det ville hon lyfta lite med mig.

Jag återkommer om det, ifall det känns som något jag skulle kunna skriva något om.

Nu väntar Winstone på utgång, frukost ska intas och man kanske måste rasta det där andra djuret idag. Snabeldraken! Borde städa upp och göra klart nere i Rosa rummet med, då Tina kommer att sova över en natt, som inte är alltför långt borta nu. Så jag önskar er alla en fin fredag och apropå djur, avslutar jag med en kort, smårolig historia.

Polletten föll ner på 2 ställen

Av , , 4 kommentarer 12

”Gjorde en Parisersmörgås med hemmagjord hamburgare” Wow, den här meningen kom från ett inlägg i en matgrupp jag är med i, på fejjan (förstås). Och det föranledde en del letande efter fakta. Jag har aldrig hört någon säga parisersmörgås, men… eftersom det nu verkar vara något som existerar, så faller polletten ner på två ställen.

Jag googlade och fann först detta

 

 

Mjae, nån människa köper jag inte att det var skriverier om.

 

Och det andra, en stekt smörgås, minsann

Kan det vara detta som då Kerstin, frågade ifall Nicco och Olivia ville ha? ”Hamburgare, såna där parisare, fast med kött 😃”. Men då Kerstin sa det blev det i fel ordning, hm, ja jag vet inte. Men undrade också tvärt, ifall parisersmörgås, är något man använder söderut, eller säger man så i hela Sverige?

Följande finns att läsa på wikipedia

Så det är egentligen en macka, inte det vi häruppe, kallar parisare som är en stor skiva korv i ett hamburgerbröd. Och här fick jag då svaret på vad jag och Urban Dunger fick serverat till oss då vi var på liftarresa genom Sverige, Danmark och Tyskland, Vi beställde en parisare nånstans i Danmark och stod sedan med långa näsor med en varm macka i handen, ingen korv, men väl en skinkbit på. Vi trodde dom var dum i huvve på riktigt. Och nu är det plötsligt vi som får känna oss nalta bakom

Skrapade ihop några steg igår

Tror dock att jag haft några fler steg vid nåt tillfälle tidigare fast dom försvann då jag köpte ny mobil. Nå, det viktigaste är ju egentligen att man rör sig, inte att man har bevis för det. Jag använder dock detta som en morot, till att prestera något.

Nåväl, jag såg i alla fall något jag aldrig sett eller noterat förut… i en annan del av schtaan. Tycker dom var fantastiskt fina. Gissa vart…

Den här kanske är lättare, föll för det häftiga glaset

Önskar er alla en fin tisdag, även om den ter sig rätt grå, nu på morgonen. Fast grått behöver inte vara tråkigt heller, det beror väl på hur man ser det. Den här årstiden innebär det oftast att det inte är lika nära nollstrecket då det är regn i luften. Inte alltid, men… Plus 11 är bättre än -2, som det var igår

”Vi hade i alla fall tur med vädret” stuk…

Av , , 2 kommentarer 10

Läs texten och titta på bilden

 

 

 

Vad var det absolut första ni tänkte på?

Varför jag frågar, är därför jag undrar om det är fler än jag som riskbedömer innan jag tänker på nåt annat. Det första som for genom mitt huvud

var: -Jaa, jättekul om bilen blir stulen och du ligger däruppe.

Fast å andra sidan tänkte jag nog mer på hur dråpligt det hade kunnat se ut om det varit en scen ur en komedifilm, med stuk av… ”Vi hade i alla fall tur med vädret”. 😶😂

Blev en jobbardag igår. Jag klippte gräsmattan, jädrar vad den växer, årstiden till trots. Fortsatte att klippa den fruktansvärt fula häcken vi har på baksidan. Så långt jag nådde då. Sen handdrog jag upp allt gräs som vuxit nedanför häcken, som förövrigt har världens längsta taggar Dom känns!!

Tvättade lite kläder och gjorde älgskav, det var längesedan vi åt det och det var lika gott som man kom ihåg det. Det får bli älgskav i pitabröd till lunch idag 😊

Jag och Nicco gick och tränade efter middagen och då vi kom ut därifrån, hade mörkret fallit.

Inget Norrsken men vi gissade absolut på att det skulle komma. Jag var sugen på att fråga om Åke skulle följa med på en sväng efter jakt på Norrsken, fast det är lite som vanligt…den tiden på dygnet, lockar soffan mer, än nåt annat.

Det var ju Dragracing i Åmsele i lördags. Och Elisabeth körde en Test n´Tune. Och det gick hur bra som helst (Elisabeth i Novan, första bilden). Här lånar jag lite bilder av Mats Alfredsson, kung på att fota 👑

Apropå bilar så finns det en gammal PV i en lada. Annelies Ulf, köpte denna för bra nog många år sedan, och vem vet, en dag kanske den hamnar på vägarna igen. Fast jag tror att han köpte den, för att ta delar. Risken med att ställa undan någonting är väl att man till slut, tycker att den står bra där, i väntan på bättre tider, och arbetslust. Eller den där berömda tiden, som man alltid tycks ha för lite av.

Fast vi alla VET, att det snarare handlar om hur vi prioriterar. Idag skiner solen, våra köksfönster skulle ha behövt en genomgång, men… jag prioriterar hellre att sitta ute om jag hinner, mellan det jag ska göra innan jobbet. Å andra sidan, fönstren sitter nog kvar. Så jag behöver inte oroa mig över att jag inte ska behöva ta hand om dom vid ett senare tillfälle (skrev hon lite putslustigt så där).

Ha en fin dag, allihop!

Efterkonstruktion eller…🤔

Av , , Bli först att kommentera 9

Fjuppe dök in igår, för att kontrollera att arbetet med Camaron, inte läggs i träda. Han hade även med sig slangar han tyckte skulle bytas ut. Det finns såna under huven som tar extra stor plats, bättre med utrymme om man måste komma åt sakerna. Bra där, Fjuppe 🤘 Hade förmodligen aldrig blivit gjort annars. Ibland behöver man en morot eller piska, för att komma igång…

Tog en promenad igår eftermiddag, i en annan del av stan. Fotade en arbetare in action

Såg ett hus jag aldrig sett förut, med ett torn på toppen, coolt

Funderade på om parkerings platsen är efterkonstruerad och det fanns inte mer space. Eller, om den från början är gjord för korta bilar 🤔

 

Bron över älven borta vid Strömpilen, sedd från en annan vinkel

Och ännu en, sett underifrån

Strandpromenaden har många fina vyer, om man inte har alltför bråttom. Då missar man nog en hel del

Den här månaden är en ständig påminnelse om pappa. Det är nu 11 år sedan, och det är precis som man säger. Det blir bättre, man kan inte leva och sörja varje dag. Däremot sakna en person. Och man kan nog inte heller undra vilken typ av relation man hade haft idag, om han hade funnits kvar.

Vi blir ju allihop äldre, inte nödvändigtvis klokare, men definitivt mer erfaren (och kortare i rocken). Det gissar jag, att även pappa hade blivit. Ibland stannar man upp och undrar, vad han hade sagt om det där, eller hur hade han gjort. Tänk om han hade levat då hade han varit där och där. Fast det är ju bara antaganden, vi vet ju absolut ingenting, om vad som hade kunnat vara.

Apropå detta så letade jag upp en rolig händelse, mitt i allt elände vi gick igenom vid den här tidpunkten. Jag citerar:

20/9-2012

”Det är nästan som om lasarettet är en egen värld, eller stad. Vilket vimmel av människor som färdas i korridorerna. Och under helgerna minskar befolkningen avsevärt, och ibland kan man nästan tro att man är ensammast i världen, då man gå ut därifrån, runt halvnio, en lördag eller söndagskväll.

I förrgår var det många som trängdes på vägen ut genom Dallas byggnaden, jag, Emma, mamma, och min svägerska, gick lite utspritt bakom ett äldre par, som hade någon meter emellan sig. Då ringer svägerskans mobil, och hon passerar paret innan hon svarar.

Mamma vänder sig till Emma och säger: Är det din mobil? Mannen vänder sig då till sin fru och säger med hög röst: NEJ! Och frun tittar givetvis på mannen och ser ut som en fågelholk, inte fattade hon vad han sa nej till, och han trodde ju tydligen att frågan kom från henne fast det var mamma som pratade med Emma. Hahaa… vilken liten teaterscen det blev, och jag och Emma var dom enda som noterade den lilla föreställningen och skrattade gott.” Slutcitat

Jo, vi kunde skratta trots allt det som hände, och vi gjorde det ändå, rätt ofta. Man blir mer tight, då man ses varje dag, även om orsaken till att man träffas, inte var så rolig alls. Men livet stannar ju aldrig av, det fortsätter oavsett vad som händer och sker. Och ibland kan det vara bra att bara hänga med och inte fastna på ett och samma ställe.

Nicco pysslade ju lite i SIMS och gjorde ikoniska byggnader från Umeå. Klicka på bilden för ett kort klipp. Tycker det blev grymt bra.

Idag sitter inte jag fast, i alla fall, utan drar till Annelie över dagen. Så nu ska kaffet i koppen, hunden ska ut och lalala, så var jag kanske klar att åka. Ha en fin torsdag, allihop! ps. såg en svampdödare igår ds.

Bilar 🚘🚗 Fåglar 🦜🦤 och allt runt omkring

Av , , Bli först att kommentera 11

Åkte ut till Klabböle igår. Vädret var väl inte jätte inbjudande, men det hade ju kunnat vara värre. Vi var inte ensamma där borta, minsann.

Kenneth (alias) Fjuppe, kom och satt sig vid bordet där vi intog lite kaffe och fikabröd. Det blev prat om Camaron, och jag påminde Åke om vad Fjuppe sagt vid ett tidigare tillfälle under sommaren. Ett enkelt sätt att kolla om vakuumklockan funkar som den ska. Så det la jag till. ”the to do list” när vi kom hem.

Körde över Sörfors/Brännland hem, enbart för att det känns bättre att köra en rundsväng, än en sväng dit, och samma väg tillbaka. In i garaget med bilen, själv gick vi in och åt lunch, medan bilen kallnade lite.

Hoppade ner i garagekällaren och påbörjade operation rengöring, för att eventuellt lokalisera läckage av växellådsolja.

Och Elisabeths tips, lönade sig. Jag rengjorde vajern till hastighetsmätaren, som går in i struten som sitter bakom lådan. Där dröjde det inte länge förrän man kunde se att det kom en droppe rullande. Så, här är felet, åtminstone ett av dom…

Åke lossade på slangen till vakuumklockan och provade suga luft, men den var stum. Vilket betyder att det är fel på den med. Se där ja, det går framåt.

Planterade en skål i blomman vi har ute på gården, så att nötkråkans nötter, får stå en bit ovanför backen. Kråkan väntade tålmodigt på nötterna.

Jämarns vad den åt Påminde om en hackspett då den plockade nötter ur skålen, som tömdes ganska snabbt. Det kan ju förstås vara så att han haft hjälp. Åke har sett 4 nötkråkor, och vi har ju, för all del, andra fåglar här med.

Nicco skulle bort så jag gick över en sväng till hennes Sambo. Gav han mat och lite bus.

Kunde ju inte låta bli att fota den lille killen med pipan i munnen. Den fick jag av min mormor Sadura, för en jädrans massa år sedan. Fast…haha, jag fotade med filter.

Apropå bilder och att sanningen är inte alltid det man ser. Titta på den här bilden, klura en stund och se om ni får den att stämma med verkligheten.

Ska vi tro och hoppas på vackerväder idag. Ser i alla fall ut att kunna ljusna lite. Jag hoppas verkligen man får chansen att sitta ute en stund. Behöver det, på riktigt 🌞

 

Här har ni svaret på hur det egentligen ligger till med tjejen på bilden.

Hon står nedanför en stenmur som löper jämns med gräsmattan. Och stenarna bakom henne, flyter ihop med mönstret från stenmuren. Coolt va? Ha en fin söndag, allihop!

Kunde ha blivit ett sista inlägg, ever…😶

Av , , Bli först att kommentera 20

Jag och Nicco ska nog inte göra bilresor tillsammans till ställen vi aldrig varit till förut. Det är som gjort för att det bokstavligt talat, ska gå åt skogen. Fast det kan ju tilläggas att vi hittade ut ur skogen också, men…

Loppis hade vi ju tänkt oss, ja. Plötsligt var det jag som skulle sitta och googla fram nån lämplig sådan, inte alltför långt från verkligheten. Sen fick jag hålla i Google Maps och lokalisera vart vi skulle och vart vi var på väg. Gick väl halvdant. Sa det till Nicco vid ett senare tillfälle, att jag tycker det är roligt att hon ens ger mig det ansvaret då hon VET, att jag inte är världsbäst på sånt

Fortsätt, 300 meter kvar, fortsätt, fortsätt…FRAMME!!! Fast det finns ingen Loppis där. Gör en U- sväng, tillbaka, passerat, gör en U-sväng tillbaka, nä, finns inget eller jo, fast stängt eller nej…

 

Struntade i den och åkte ner till en annan Loppis.

 

Fast njae…inte var det vad vi tänkt. Grönsaker, nåväl, när vi liks var där så köpte jag ändå lite pären, gurka, krydda och en zucchini.

Jag hade kollat kartan till Ånge flera gånger innan vi åkte. Och sagt flertalet gånger, att vi ska över bron i Sundsvall och ta sikte på Matfors, och sedan fortsätta.

Det tyckte inte Niccos Goole Maps Nej, för tusan, sväng av vid Birsta och ut på svindlande vägar i urskogen. Kurvigt, 70 väg, 50 väg, uppför och utför. Vi hade ingen aning åt vilket väderstreck vi var på väg. Har kollat Eniro nu på morgonen, alltså…Blå markering är vår rutt. Med förbehåll för att vi kan ha åkt nån väg som inte ens finns på kartan.

Har inte ens koll på hur många mil vi åkte där innan vi kom ut på en större väg som pekade till Ånge. Och där tog vi sikte på Erikslund. Mm…fast så öppnade kvinnorösten munnen och sa högt och tydligt att vi skulle svänga vänster, ut i obygden. Här var vägen bitvis, som rallysträckor, med den skillnaden att enligt Nicco, hade inte ens rallybilarna hållit sig på vägen.

Till sist skrek rösten: -FRAAAME!! (jaja, den kanske inte skrek, men så fort rösten sa något kunde vi se hur den satt och hånlog då den gav direktiven. Jag hann lägga ut ett inlägg på FB, om att det kunde vara det sista inlägget ever…jag började nästan höra Banjos, därute i skogen.

Här ser ni vart vi skulle egentligen, och vart vi hamnade. TACK Google Maps, TRYGGT, NOT!!

Sista grejen, var att hitta deras brevlåda som hette BYN 176, fast 176 fanns inte, bara typ 132-175, och Byn 177-201. Inget 176 Då började jag tro att vi blivit förgiftade av något och hallucinerade. Nicco fick i alla fall tag i tjejen som kunde guida oss rätt. Hon visste inte själv varför deras adress inte fanns med nånstans, men hon visste att det var så. Synd att hon inte sagt det från början, men men…

Bilen, en Volvo 244 -87:a, verkligen jättefin!

Så det blev köp

Innan vi åkte frågade jag om bästa vägen till Sundsvall, och nej, det var absolut inte den vägen vi kom. Så det var egentligen bara raka vägen, följ skyltarna och tjopp tjopp kom vi upp på E4an norr om Sundsvall. Inga problem, what so ever!

Sedan gled vi hem i skymningen som övergick till natt. Jag var hemma 23.45, Zzzzz! Men då hade jag även varit upp på Mariehem och släppt av mamma som följde med till Övik för lite Bosse häng och sedan hämtade jag upp henne, på vägen hem, igen.

Ha en fin tisdag, allihop!

Varför, varför, varför…kanske därför, vem vet?

Av , , Bli först att kommentera 13

Jag har aldrig sett…eller hm, (det kanske jag visst har gjort, men aldrig reflekterat över det), nån annan färg på rönnbär än röd.

Här är ett gäng orangea

När jag…reflekterade över dessa igår, googlade jag och fann fler sorter. Hade ingen aaaning om det. Dom heter Ullungrönn, och hittades av en svenska botaniker, Tor Nitzelius, på de Sydkoreanska Ullungöarna.

Titta på dom här

Och dom här

Jösses vad det finns rönnbär! Dom här gillade jag

Nåt annat jag reflekterade över igår, var denna artikel i Transport tidningen

Nä, det där är felformulerat. Det är faktiskt precis så, ALLA ska ha bilbältena, inte enbart en gravid person. Det är för att skydda dina inre organ, bättre att höftbenen tar smällen.

Nånting jag saknar är bälten som är konstruerade för oss som inte går med huvudet så högt ovanför marken. Jag har oftast bältet limmat över halsen. Vilket innebär att dom gånger jag är passagerare, sitter och drar undan bältet, vilket inte heller är optimalt.

Apropå längd…jag som så vackert varit 163, i hela min vuxna ålder, och stolt över dom, minsann. Fick en grym påminnelse om att äldre människor, brukar krympa på längden. Sally tyckte nämligen att det var en bra idé att kolla hur lång hon är, kontra jag. Vi dubbelmätte fler än en gång på mig, då jag tyckte att det var åt skogen fel.

Jag är numer 160, vart tog 3 centimeter vägen, och varför fortsätter näsa och öron att växa, varför är mitt 13 åriga barnbarn, 10 centimeter längre än jag, och varför kan inte pingviner flyga??? Så många frågor och så få, svar.

Fast å andra sidan, kunskaper, erfarenheter, visdom och såna där bra saker, växer med ålder, dom med. Så jag ska inte klaga. Fast jag vet att det inte gäller alla ändå, och inte heller allt som händer. Vissa saker fastnar inte för att dom inte känns relevant eller viktiga att ta in. Oviktigt för mig, viktigt för andra.

Här passar ju denna lilla anekdot in. Såg den på en väns FB sida igår

“When Albert Einstein met Charlie Chaplin in 1931, Einstein said, ”What I admire most about your art is its universality. You do not say a word, and yet the world understands you.” ”It’s true.” Replied Chaplin, ”But your fame is even greater. The world admires you, when no one understands you.”

Nu ska jag väcka Åke, käka frukost, gå ut med hunden och sedan hämta Nicco på Centralstation. Hon har åkt natt tåg från Göteborg. Är inte ett dugg avis. Och idag blir det 70 mil i en bil, usch då. Men vi får väl se det som en utflykt istället.

Ha en fin måndag, allihop!

Detaljer detaljer…och lite till

Av , , Bli först att kommentera 13

Det bidde en macklunch på Ullas kondis igår. Så enkelt och gott. Och vilken tur att vi har ett Kondis så nära. Inte alla förunnat att få ha både vardag och helg lyx, så nära inpå.

Ska börja med att gratulera Theresé till hennes nya tjänst som Global RP Service OLC manager & team leader på GE HealthCare. Jag betvivlar inte en sekund att våra döttrar är där dom är idag på grund av ett inre driv. Utmaningar och äventyr, utveckling och sedan belöning för det man lägger ner sin tid på. Men visst, oavsett vad du jobbar med, är det A och O, att man trivs.

Lite roligt att jag pratade om mitt yrke, i en Taxibil igår, då jag och min kund skulle en tripp ut på Tegs sidan. Chauffören sa,  direkt då jag klev in i bilen, ”-Du har väl jobbet länge med hmhm nu?” Ja, det blir faktiskt 13 år nu i oktober, svarade jag. Och sedan sa jag, att jag som barn, (när man fick frågan om vad jag ville bli som stor), hade ett önsketänkande om att bli en person som bakade bullar och gick på Posten åt folk. Mja, jag är väl där, med en stor skillnad, jag behöver inte göra det till 10 personer utan åt en enda.

Fast jag började inte där berättade jag. Har väl dom flesta år inom kontor och handel. Han berättade att han börjat jobba på Bank, och blev kvar där i 20 år, innan han bytte bana. Han saknade absolut inte bankjobbet. Vi var stående överens om att det är Guld värt, att få vara där man vill vara, oavsett vart man nu kan tänkas ha sitt arbete.

Teg ja, där är man inte dagligen dags. Rätt fint på sina ställen, men alla områden har väl sin charm. Precis som våra årstider. Jag fotade lite förstås

Vid den här statyn satt ett par på bänken, en bit bort. Jag hade mina teorier om att det var ett brudpar. Hon med vit klänning och en blombukett i handen, han med svart kostym och välkammad.

Jag hade nog rätt…tror jag i alla fall. För då vi kom upp till kyrkan, kom det finklädda människor som gick in där och det dröjde inte länge förrän kyrkklockorna började slå.

Vi satt en stund på en färgglad bänk och pejlade in omgivningen

Då vi var klar med Teg, slog klockorna återigen igång, och ut kom allihop. Nån sa något och sedan blev det jubel och dom kastade…ris, eller vad det nu kan ha varit. Så… ja, inte otroligt att det faktiskt var just dom på bänken, nere vid Umeälven, som väntade på en ny ingång till en gemensam framtid.

Okul då jag skulle hem. Stängde dörren till mitt jobb 20.35, var hemma 21.35…ish. Vi har en tagg som man bland annat öppnar soprum och garage med. Tagg mojängerna, som sitter på väggen, som man ska blippa emot, lyste inte alls

Ja, vad gör man då… inte en bil kom eller for. Men en trevlig äldre herre från huset, försökte sig på att prova med sin nyckel, men gick bet. Han föreslog att jag skulle gå till andra huset där kvartersvärden huserar för att se om jag skulle hitta ett nummer jag kunde ringa. Jag gick dit men kom på att jag lika gärna kunde googla, vilket jag gjorde och ett akut nummer hittade jag.

Tydligen hade någon redan anmält felet så hjälp var på väg. Att den hjälpen sedan, må ha utgått från nån by i obygden, ska jag ha osagt. Allt känns ju att ta evigheter då man väntar men man har ingen hum om hur länge man ska måsta vänta.

Den trevliga grannen kom tillbaka. Han hade kommit på att det finns ju en ingång på andra sidan garaget. Ja, sa, jag kanske skulle gå dit och se om jag kommer in där. Jag lyfte väskan för att gå iväg då han hejdade mig. Nej nej, stå kvar där om dom kommer, jag kan behöva motionera knäna i alla fall.

Han hann försvinna runt hörnet och efter nån minut for porten upp. Då hade dom som skulle fixa porten anlänt…finally!!

Vid 23.30 snåret fick jag veta att det var norrsken lite varstans i Umeå, så jag kunde inte låta bli att ta på ytterkläderna och gå ut i mörkret.

Bilderna blev dock ljusa, haha. Fast inget norrsken såg jag till. Det mest underliga fick jag inte på bild. 3 nanosekunder efter jag tog den här bilden. Blixtrade himlen till åt precis det hållet. Inget ljud, ingenting, förutom ett skarpt, brett ljus.

Jag stod ett tag och filmade åt alla håll, men det kom inte igen. Så jag tog lite fler bilder innan jag gick hem igen.

En sista arbetsdag innan jag gör helg. Känns bra, tycker jag. Det kan vara dags för ett miljöombyte igen. Fast jag kan inte påstå att Ånge, 35 mil söderut, var ett lämpligt ombyte…däremot lååångt bortistan, men men…

Har varit ut med Winstone på morgonen. Ni glömmer väl inte detaljer, mina vänner, detaljerna

Ha en fin söndag!!

Se er omkring och upptäck nya saker

Av , , Bli först att kommentera 14

Nicco skickade lite bilder från Borås, där hon fick tillbringa några timmar, dragandes på hennes bagage. Det var några timmars väntan till bussen hon skulle ta för vidare färd till slutmålet. Lunchen såg ju fantastisk ut

Sen var det nån huskonst

Skulle redigera lite så motivet kom fram, ojoj…där har vi räven, igen 😶

Borås ser fint ut. Synd att man inte reser mer än man gör. Man behöver ju egentligen inte åka långt för att kunna se nya vyer med andra vinklar än man är van.

Själv gick jag och min kund en halv mil igår. Men det blir aldrig samma sak då man har samma utgångspunkt. Likadant med alla promenader man går med Winstone. Start och slutmål är här hemma. Fast man ska aldrig sluta se detaljerna, det är ju det som sätter krydda på ute svängarna.

Man får flytta fokus på sidorna så kan man upptäcka saker man aldrig sett förut… 😯

 

Apropå flytta, haha, den här är ju klockren

Åke undrade om jag berättat för er alla att Ullas Kondis, börjat med lördagsöppet. Nä, det hade jag ju inte. Så på med ytterkläderna 22.30 igår kväll, för att fota öppettiderna och då passade jag även på att ta nån bild på omgivningen

Kanske Åke kan bjuda på en varm macka till lunch, på Ullas, vi får se…

Avrundar inlägget med ett klipp jag såg på fejjan igår. ”Man ska aldrig döma boken efter omslaget”. Klicka på bild för ett kort klipp. Och ja just ja, ha en underbar lördag!