Etikett: hund

In Norrland, we call it a kick…😁

Av , , 4 kommentarer 14

Ja jag vet inte om han som ville veta en massa saker om sparkarna vi annonserat ut, inte hade förstått att det var två sparkar han skulle få på köpet. För han skrev inget om att jag skulle behöva gå ut och prova stå på den för att testa hållbarheten. Han skrev bara att han skulle ta dom. Så det blev ändå affär med dom. Bra, då hade vi 2 saker mindre att härbärgera.

Jerry från Duluth, funderade på sparkarna. Han kommenterade på FB och skrev att han aldrig sett en spark förut. Undrade också om dom var vanliga här. Jag la ut information och bilder på hans FB sida och där startades det upp en diskussion mellan hans fru Mary, och Marys kusin Pattie skrev också nån rad. Tina påpekade att här in Norrland, we call it a kick. 

Ett tag var dom inne på att det var något som man använde till hundarna. Alltså att man drar sparken. Ja det var ju ingen dum gissning, hundsläden är väldigt lik, fast den är lägre och medarna är inte i lika smal eller i metall. Med den hastighet en hundspann kan komma upp i vill man inte att den ska skära igenom snön.

Hade min ingifta morbror Sam, varit i livet, hade vi kunnat fråga vad han haft för åsikt om det. Han tog tydligen med sig hunden och sparken en vinter, och larvade iväg mot Tjamstan. Det är en relativt stor skidbacke som ligger nästan mitt i Malå.

Upp mot toppen for han, och tyckte väl att hunden skulle få sig en ordentlig promenad med mycket motion. Värre blev det när han snodde om och skulle nedför. Han började väl lite försiktigt, tyckte att det gick bra men jädrar när det blev fart under medarna, då var han ostoppbar. Jag önskar att man fått se hans färd nerför skidbacken i 120. Lyckligtvis slutade resan bra, inga brutna ben vad jag kommer ihåg men en fasansfull resa i minnet. Han gjorde aldrig om den, heller.

Jerry undrade också ifall sparkarna finns i olika storlekar. Och det vet vi ju allihop, att det finns. Min farfar köpte en typ av byggsats av en spark som han satte ihop och gav till mig. Jag gissar att jag var runt 6-7 år. Kommer ihåg glädjen då jag fick den. Det var även med lyxvarianten där han satt fast den där fjäderliknande saken på meden, som man kunde ställa foten på.

Hjul finns det även idag att köpa till då underlaget sviker. När jag skriver det så glömde jag att skriva till Jerry att det även finns plogar att köpa till sparken. En sån drömde man ju om, ett tag…i alla fall

 

Såg den här bilden på Insta igår, haha…

Och jag blev naturligtvis påmind om något jag tänkt skriva om förut. Kommer ni ihåg björnen som dök upp i trädgården, där Ola, ”gubbj-veln” stod och kvällspissade. Här kommer en repris på den…helt underbar, haha

 

Dom har numer fått ett monument av händelsen som spred sig som en löpeld på nätet. Tror väl jag det, den var ju hur kul som helst.

 

 

Fast visst fattar man paniken om man hade varit där, mitt i händelsernas centrum. Jag klarar mig utan den upplevelsen, tack så mycket.

Idag ska jag jobba några timmar. Den upplevelsen ser jag fram emot. Nya vyer och andra arbetsuppgifter. Min kommande, huvudsakliga arbetssyssla är på G och förhoppningsvis kör det igång inom nån vecka eller två. Det ska göras schema och anställas nån fler till uppdraget. Det blir roligt att få komma igång, tänker jag.

En fin tisdag, önskar jag er alla, och kom ihåg, vid sladd, frikoppla och styr i vägens riktning! Har du en släp, kan du faktiskt gasa också, för att häva en sladd, det beror sig lite på…minsann.

Jag är diskvalificerad med råge

Av , , 6 kommentarer 12

Började skriva detta i morse:

Gick fint fint med stötvågsbehandlingen igår. Vi konstaterade att den hjälpt och jag idag kan gå och springa i trappor som jag gjort förut. Så av den anledningen kom vi bägge två fram till att det inte är nödvändigt med fortsatt behandling. Fantastiskt att nåt så enkelt, kan vara så funktionellt!

Hittade ett 3 årigt minne på FB och jag småler. Hade nämligen förträngt att jag inte bara blev, årets assistent för 4 år sedan, utan jag blev även nominerad till det, året efteråt. Hur mycket värmer inte det hjärtat, så säg 🧡

Hittade en annan rolig grej jag hade lagt ut. Hur man på ett enkelt sätt, kan göra en djurbädd. Tror dessutom att din katt, hund eller vad det nu kan vara, skulle älska bädden än mer, ifall du tog en tröja du använt själv.

Sen ringde jag Tina, fixade lunch till Åke, kopplade Winstone och drog iväg till hundbadet hos Dogman. Lämnade in honom och fortsatte upp på Crosta och fikade med Helena Springare

Hon hade the dog med sig, som är aningens olik Winstone. Han hade ALDRIG lagt sig på golvet vid ett mat/fika bord, som hon gjorde. Chill hund 😀

Hem och pratade med Nicco i nån timme. Jag kom på ett bra ord för att beskriva en ”diskare”. Det kom sig av att hennes diskmaskin gått sönder. Jag ser inte behovet av en maskin, jag diskar ju för hand och har gjort så i många år. Alltså en femstjärnig diskare. Fast finns det inte ett finare ord för det, undrade Nicco. Jag klurade och BAAM, klart at en diskare med erfarenhet ska heta Diskvalificerad.

Presentera dig som det och nån frågar vad sa du, vadå diskvalificerad. Ja… kvalificerad för diskning, vad annars. Hehee…

Tjopp tjopp så var det dags att göra sig klar för kvällens bokklubb. Vi gjorde en specialare för denna gång och tog bord uppe på Tonka. Passade bra då några av oss inte ätit middag. Jag tog en Caesarsallad, mycket god, må jag säga.

Nu är jag hemma igen och kom på att mitt inlägg aldrig blev färdigt…jösses!

Och lika intressant som tidigare att höra andras åsikter om boken vi läst/lyssnat på. Här delades verkligen gruppen i två delar. Fast ändå inte… man kan alltid diskutera och resonera, det roliga blir väl hur man tolkar olika saker. En hund som kunde prata, var med i boken, det tyckte nog dom flesta var over the top.

Jag hann inte säga vad jag tänkte då jag läste om den. Men jag vet att man inte behöver inte ge kommando åt alla hundar, utan man kan prata som man pratar med sina vänner. Hunden kan ändå förstå. Winstone vet vad jag säger då jag till exempel säger typ, ”men snälla Winstone kan du gå in i skuggan, det är så varmt här!” Han suckar och går långsamt in i skuggan och lägger sig. I boken tror jag att det är det som åsyftas. En hund kan förstå ord, en massa ord. Godis är en MYYCKET lätt ord att förstå 😂

Tänkte också på dom här ”pratplattorna” dom köper till djur. Det är ord som läses högt då hunden trampar på knapparna. Här kan dom själv, bilda enkla meningar. Finns en mycket populär hund som är extremt duktig på det. Bunny, här kan ni se ett klipp med henne

En trevlig dag och en trevlig kväll med vänner och bekanta. Tog 2 bilder då jag och Winstone kom hem från hundbadet, himlen lyste verkligen i min favvofärg.

Winstone lyser inte i orange men hans vita päls då han är nytvättad och fin

Med det önskar jag er en fortsatt fin kväll!

Magisk ålder eller hur ska man tänka

Av , , Bli först att kommentera 12

Hade en läkartid igår. Det roligaste av allt är att dom inte skriver vad det handlar om. Jag har kontakt med dom i 2 ärenden, så när dom ringer. Vet jag inte vad dom menar då dom frågar hur det är. Ska jag tänka knä eller blodsocker 🤔

Tog för givet att det var blodsockret det handlade om fast nopp, det var knäet. Jösses! Nå, han säger och jag citerar: ”På röntgen hittades inga fel” slutcitat

Och det är väl ett fint svar att få. Faktum är dock, att problemet kvarstår. Ibland kan jag knappt ta mig upp och ner för en trappa, och jag är glad att få sova 3-4 timmar under natten. I övrigt värker det och jag har svårt att hitta ett bra sovarläge.

Men…han säger att det är en inflammation i något som kallas för gåsfoten. Dvs ett muskelfäste på insidan av knät där tre olika lårmuskler fäster. Så det blir återbesök hos sjukgymnast där man tydligen kan få behandling med ström, läste också att kortisonspruta är något man kan ge.

Vad jag ställer mig frågande till, men jag sa ingenting, för jag vet, att man inte ska göra som jag gjorde.

Nämligen läsa röntgen svaret i mina journaler. Där står det absolut INTE, att dom INTE hittade något fel. Fast det kan ju vara så att man måste börja med att utesluta saker, en efter en. Jag tror absolut på inflammationen, jag har jätte ont på just det stället där gåsfoten sitter…på insida knä. Så kör på, säger jag, och hoppas att det bara försvinner efter behandling. Det vore underbart! Kan ju också tillägga att man ska passa sig lite för att läsa journalen. Det är ju inga svar där utan mer anteckningar som ska vara till hjälp för läkare. Och vi vanliga dödliga, kan misstolka det som skrivs. Så jag rekommenderar det inte. Det kan väcka frågor som vi inte behöver få svar på.

Hjälper nu inte detta, utan mina problem kvarstår, så får dom fortsätta diagnosticera, tänker jag.

Apropå gås (fot), så måste jag ju dela ett TikTok klipp som även finns på youtube. Här är det en fågel, dock ingen gås, som leker med en hund. Asså, hahaa… vilken pippi, och vilken tålmodig hund. Klicka på bild för att komma dit.

Har lite ärende idag innan jobbet, men ska även börja packa och göra i ordning för resan imorgon. Jag fick byta pass och kommer därför att vara resklar vid 15 tiden, i guess. Och plötsligt känns det som om jag borde sätta lite fart.

Hunden ska rastas. Mat ska lagas, paket ska slås in och väskan ska upp från källaren. Och här sitter jag och lallar på.

Men det kan vi råda bot på, jag avrundar härmed och önskar er alla en fin tisdag, och en bild som man kan tolka på olika sätt  😁Jag  tänker att  jag kanske  närmar  mig  denna  magiska  ålder,  haha…

🧡 Systrar och n´ Åke & jag 💕

Av , , 6 kommentarer 15

För 39 år sedan, just idag, så träffades jag och Åke. Detta må vara en av dom första bilderna han knäppte på mig.


Tagit hemma i hans rum som numer är vårt, tadaa…teverum, så det kan gå. I skivspelshörnet, satt jag.


När man blir påmind om årsdagar, blir det lätt en resa i huvudet, down the memory lane. Hur kom det sig, vad sa vi då, undrar vad Tex tänkte, och vad tänkte vi? Det är ju knappast så att man vet, vad som kommer att bli. Det är ju först, efteråt…

Nu sitter vi här, 39 år senare, i huset där Åke är barnfödd. Har 2 döttrar och ett barnbarn, röd stuga utan vitt staket, men väl en vit hund. En Volvo har vi också, fast aningens större än en personbil (bussen förstås). Men back then, tänkte man nog inte på allt det där. Man tog det nog som det kom. Precis som man ska göra.

Idag är det, Alla systrars dag, en dag att hedra biologiska systrar, såväl som de systrar du valt med hjärtat. Jag har med andra ord, fler än min syster Emma 🧡


Anna🧡  Tina🧡   Annelie 🧡 och Annika 🧡 ni är utvalda med mitt hjärta 🧡

 

Lade ut det här inlägget i gruppen: ”Vi som älskar Norrland”, igår. Ni ser min fråga.


26 kommentarer, men kanske 14 som svarat på min fråga. Och där har vi svart på vitt att folk INTE läser vad andra skrivit. Utan man fortsätter mata på med samma svar. Fast här är det då sagt att blomman är en Kvanne, Strätta, kvanne Angelica, fjällkvanne.

När jag googlar på dessa namn och bildsöker, får jag inte upp en endaste Kvanne eller Strätta, med olika färger. Fast i kommentarerna står det att det är jättevanligt. Och att blommorna är som bollar. Men, den mörklila blomman är platt, dom ljusrosa är bollar, på den jag fotade. Fast nu bryr jag mig inte om det. Det får vara vad det är. Fin var den i alla fall. Kanske den kommer upp nästa år igen.

Gjorde fint ute på vår altan igår. I like it! Fotnot: Glömde fota på dagtid, då solen lyste upp alltihop.

Mats Boström kom förbi i samma veva som Nicco kom gåendes för vi skulle dra till Avion. Så det blev kaffe och surr innan vi åkte.

Klippte gräsmattan och då det var klart, for jag och Åke ut med Camaron. Det kom några droppar regn, men bilen är inte heller gjord av socker, som tur är. En bra dag, med andra ord.

Apropå dagar, väder och vind. Stötte på en serie av bilder på moln, på Instagram. Haha…kolla vad roliga bilderna är. Namnet på kontot står däruppe i vänstra hörnet.


Ha en fin fredag, allihop!

 

 

Apropå på att shoppa loss…

Av , , Bli först att kommentera 13

Håkan Lundgren la ut den här bilden för några dagar sedan. Jag lånar den och lägger ut den här. Samtidigt som jag tycker att det är absolut, helt förkastligt och förbannat, milt sagt, att det ens ska behövas.


Vad är det, som är så svårt, att man inte kan tänka på nånting mer, än en själv. Varför ens ta med hunden om den ska lämnas i en bil, ute på en parkering? Enbart för att du ska in och shoppa loss på nån ÖoB…ish. Nä fy… 🤬

Apropå shoppa loss. Det gör ju många numer, på nätet. Och det är inte alla gånger bilden stämmer med verkligheten.


Så hamnade jag i ett samtal med Theresé igår. Jag satt och googlade på belysning som man kan ha bredvid en spegel. Så hittade jag nåt som verkade helt ok…på Rusta till och med. Nära och bra, fast… Kolla måtten 🧐


Nopp, det måste ju vara ett skrivfel, en sån liten grej ska alltså väga 1,5 kilo och rymma 5 glödlampor. Jag tillåter mig själv att asflabba 😂

Thord, grannen, kom förbi en tvärsväng igår förmiddag och fick en kopp kaffe. Jag har ju inte bakat nåt på rätt länge nu, så han fick hålla tillgodo med en cholkadbit jag trollade fram från frysen. Fick nämligen godis på jobbet, men eftersom jag tänkte hålla mig undan från det så frös jag ner det, hehe..

Kanske borde fixa nåt till kaffet idag. Jag blir ju 56 imorgon, och vet inte ifall det kommer förbi nån. Borde nog fråga mamma idag, om hon vill komma hit idag, på en fika utomhus, hm…

Nicco ville ha skjuts igår. Hon skulle till Lotta, en kollega till henne, som bor på Ersboda. Jag blev helt oförhappandes, bjuden på en förrätt. Jättegod! Det var räkor på en smördegsbotten, med tångkaviar och annat.

Nu vet jag inte vilket märke på den vegetariska kaviaren hon hade, men den var otroligt bra. Ska fråga vid tillfälle, vart hon köpt den.


Winstone blir bättre, dag för dag, men man ser ändå att han lägger sig ner, försiktigt, och rullar inte runt som han brukar. På onsdag ska han äntligen få sitt hundbad. Jag längtar… När han gjorde illa sig, var det ju riktigt skitväder ute, och efter det har vi inte kunnat hålla undan. Man är ju rädd att göra illa honom.

Dom ska få förhållningsorder om vad han kan göra och vad som ska undvikas. Det går säkert bra. Här kommer en somrig bild på honom, från ifjol, och med den, mina vänner, ha en fin söndag!

Portad överallt där det finns potentiella risker för katastrof!!

Av , , Bli först att kommentera 14

Gissa om mitt val, att sätta på Winstone stänkskydden (läs skorna/tygpåsarna) igår, var ett klokt beslut.


Jösses, vad tråkig denna period på året är. Och vilken tur att solen skiner emellanåt för att man inte ska tycka att vi kan hoppa över denna period…period!!


Nåja, det är bara att dammsuga och hålla efter. Och framförallt hoppas att det inte dröjer till midsommar innan dom sopar. Jag gick förbi uppe vid NUS igår, och där ligger 10 centimeter grovgrus och sand, på gång och cykelbanorna. Det är som att vandra i en öken. Fräscht då det blåser lite på det, också (*ironiskt sagt)!

Apropå Winstone, har han fått ett mellannamn av mig. Tjikka! Ska försöka göra en kort historia av det. Pratade med Tina på messenger igår och där skrev hon och undrade en sak.

Old Tjikko, är en gran på Fulufjället i Dalarna. Som enligt tester ska vara världens äldsta kända, individuella trädklon. Genetiskt är granen, samma individ som 9 550 år gamla döda rester av rotsystem på samma plats.

 

Hennes undran var ifall namnet, Tjikko, kunde komma från samiskan. Hon tyckte att det hade en samisk klang, över sig. Jag håller med…

Granen fick sitt namn efter upptäckarna Leif Kullman och Lisa Öbergs hund, Tjikko. Hm…jag vet att samiskan är väldigt svår så jag skrev och frågade Theresé. Här beror det först och främst på vilken samiska man ska kolla på.

Det finns 3 språkgrupper: Östsamiska, centralsamiska och sydsamiska. Inom dessa grupper finns flera språk.

I Sverige pratas mest , Nordsamiska. Men även lulesamiska, pitesamiska, Umesamiska och sydsamiska. Sen kan vi också betänka att dom har väääldigt många uttal och ord, för att beskriva saker. För att ta ett exempel. I lulesamiskan finns inte mindre än 30 ord bara för att kunna beskriva renens ålder och kön, 27 för att beskriva hornens utseende och 22 för exakta färgbeskrivningar. Och där var jag lost!! 👀

Nå, det närmaste Theresé kunde komma, var Tjikka, och det betyder faktiskt snöboll. Har vi inte en hund som påminner om en snöboll, or what.


Nu har jag gymkortet i min hand, men inte utan vissa problem.

Inga ovanliga problem om ni frågar mig. Jag åkte till Fitness24, kommer mig in och får prata med en levande person som ska hjälpa mig att fixa kortet, samt knyta det till autogiro. Här ska jag lämna ett fingeravtryck, antagligen för att man då kan komma in även om man glömt kortet hemma.

Det funkar inte alls. Efter 20 försök då apparaten inte godkänner mitt finger, så frågar jag om jag ska byta finger. Nej nej, det behövs inte säger han. Du kan ha knappt synliga avtryck, den läser av det ändå. Fortsätter testa, han testar med sitt finger, funkar utmärkt, han tar tag i mitt finger och sätter ner…nopp, går inte. Efter 10 minuters tryckande och fipplande så säger han… Jamen, näää, det här går inte vi får göra på nåt annat sätt.

Det andra sättet var väl egentligen att jag får lov att använda kortet. Jag skrattade i alla fall och sa typ, välkommen till mitt liv. Alla tekniska prylar brukar göra så här då jag är närheten. Han skrattade också och frågade, då har du inte fingeravkänning på din mobil va? Nopp, sa jag, finns inte på världskartan att jag skulle ha nåt sånt.

Jag tänker att det är en jädrans tur att jag inte jobbar på ett lab eller på nåt kärnkraftverk, borde egentligen inte ens sätta mig i ett flygplan 😳😱 Nä, jag skulle nog inte ens röra mig ute i samhället utan bli portad på alla ställen där det finns potentiell risk att det går åt fanders 🥹😅

Avrundar med en bild på en glad Tjikka. Jag fick nämligen ta hem en påse godsaker från en kollega, vars hund vandrat över regnbågsbron. Jag kom mig knappt innanför dörren, han ville ner med nosen i påsen hela tiden.


Ha en fin torsdag, allihop!

Tur att han inte är en chihuahua

Av , , 2 kommentarer 15

Åkes farmor Thyra, var en ordningsam kvinna. Hennes sy saker var inte i närheten, så utspridda som mina 😜 Kul att se alla småsaker.

Och alla lådor och förpackningar som användes.


Den här hade hon lagt häftstift i.


Fast nu fick den hamna i vår kökshylla istället. Kan säkert komma på nåt att ha i den burken. Förvånad blev jag också, då jag inte visste att dom körde med bäst före datum, redan på den tiden.


Inlagda i en försluten plastpåse låg dessa.


Jojo, var ju tvungen att testa dom.


Här tog man tillvara allt, och lagade det man kunde laga. Inget slit och släng, här inte.

Bland plaketter från alla Lövångers rallyn, låg denna.


Kommer förmodligen, från den tiden svärfar Nicke, körde Mc på rundbanan på Gammlia. 1948 var han 22 år. Fast det hade varit roligt att få veta vad Umeå Motorklubb, var för nåt. Är det nån klubb som existerar idag, fast under annat namn 🤔

Har ställt frågan i Umeå Cruising, får se om det är nån där som vet. 1948 är ju dock ett tag sedan. Om klubben upphörde i slutet av 40 eller början på 50 talet, så må ju den som vet, vara till åren kommen. Eller…så vet man bara. Någons förälder kanske pratat om den eller varit medlem där, för längesedan.

Tror inte vi är ensamma om att känna oss aningen ledbrutna idag. Mycket skottning, 10 cm islager i botten på balkongen, och ändå lika mycket, om inte mer, kvar att ta bort. Radio P4 i Västerbotten, ställde en fråga på morgon.


Jag kommenterade med följande. Okul… gick ut nu på morgonen för att stoppa i motorvärmaren, då bilen är isbeklädd. Syntes inga steg på farstubron och fick pulsa i knädjup snö, ut till bilen. Sen har dom givetvis plogat vägen, så ut med bil kommer jag inte som det ser ut just nu. Berättade precis för hunden att han har tur som i alla fall inte är en liten chihuahua, då hade det varit eländigt, på riktigt.

Och ja, Annelie, jag vet att din lilla chihuahua fixade snödjup, men hon var ju något utöver det ordinära 😄 Har ju fått se henne på bilder, en kämpe.

 

Dagar som denna hade jag önskat Jeepen tillbaka. För då hade jag bara laddat och brakat igenom snövallen, på riktigt.

Winstone och jag har då varit ut på morgonprommis.


Han gjorde nummer 2 på cykelbanan, och ja, vad hade han för options. Hoppa ner i snö som går över öronen för att göra tvåan, vill nog ingen. Hahaa… jaja, jag är då ordentlig och plockar upp så det är städat efter honom, var så säker.

Nåja, att klaga på vädret hjälps ju inte. Men man behöver inte gilla snön, bara för det. Om 3 timmar ska jag ut med bilen, så…wish me luck 👍. Åke var ut och skulle ta en sväng med snöslungan, och givetvis fick han soppatorsk. Detta tarvade en prommis bort till macken, hoppas dom plogat åt andra hållet. Så han slipper plumsa hela vägen dit och hem. Hoppas på en bra dag, för er alla, så bra den nu kan bli.

Vilka otroliga kontraster det finns, därute 🦛🐩

Av , , Bli först att kommentera 19

Vi har fått en ny vikarie på jobbet, jag hade ett inskolningspass med honom i förrgår. En riktig stjärna, som bara vet, hur man bemöter människor, tar hand om och ser efter dom man jobbar hos. Nå, han är från Kenya, och har bott här i snart 8 år.

Vi kom att prata om djur, och vilka djur vi är rädda för. Min brukare är en hårding, inte rädd för nåt. Han å andra sidan, är rädd för ormar. Inte så konstigt egentligen, deras ormar är betydligt giftigare än våra. Han hade haft 2 möten med orm, hemma i deras lägenhet i huvudstaden i Kenya.


Sen fortsatte han och berättade att som barn, var det ju andra djur som dom skulle passa sig för… håll i er nu… krokodiler 🐊 och flodhästar 🦛
Jag blev alldeles hänförd, tänk vilka sjuka kontraster det finns i världen. -Nej, idag blir det inte att bada i sjön, flodhästarna hänger där. -Passa dig för krokodilen nu när ni är ute.
Kontra våra upplevelser här hemma. -Klappa inte på hundar utan lov…


Kan ni gissa att han skrattade då jag berättade om mitt lilla djur jag är rädd för. Jodå, han skrattade och mellan skratten kom han med samma konstaterande som alla andra… Men fjärilar, dom är ju jättefina… och dom bits ju inte. Johoda, sa jag, det kan dom, har du aldrig sett dom med huggtänder.

Intressant var det också att höra om språken. Dom pratar Swahili, men har engelska i skolan. Sedan finns det 42 olika språk i stammarna. Ok, sa jag, ungefär som dialekter då? Nej nej, alla stammar har sitt egna språk. Jösses!!

Jag frågade om han, firar jul på något sätt, och jodå, dom firar ju, precis som vi. Men där är det inte jultomten som kommer utan Father Christmas.


Father Christmas är ursprungligen en personifiering av julen som förekommer i engelsktalande länder, dock inte i USA och Kanada. Figuren ledde till utvecklingen av den moderna Jultomten i USA, och är numera ofta synonym med just Jultomten. Där får man presenter på juldagen.

Sen tänkte jag, apropå denna pratstund vi hade. Vilka intressanta historier och upplevelser man får höra om, om man bara frågar. Och tänk hur många vi är, och hur många vi har runt omkring oss, som vi faktiskt kan fråga. Alla har vi historier att berätta.

Tog en bild på mina 2 pelargoner som står i köksfönstret.

Då jag gjorde det, dök detta upp i min skalle… Rustad, rak, och pansarsluten. Mm, den dikten, har jag en gång i tiden, skrivit ner i en bok. Jag var runt 14-15 år, och vet inte riktigt varför den fastnade då.


Karin Boye är i alla fall den som skrivit den, och här kommer den i sin helhet. Tänkvärd ändå och som med målningar är det fri tolkning. Med den önskar jag er alla en fin onsdag!

Jag vill möta…

Rustad, rak och pansarsluten
gick jag fram --
men av skräck var brynjan gjuten
och av skam.

Jag vill kasta mina vapen,
svärd och sköld.
All den hårda fiendskapen
var min köld.

Jag har sett de torra fröna
gro till slut.
Jag har sett det ljusa gröna
vecklas ut.

Mäktigt är det späda livet
mer än järn,
fram ur jordens hjärta drivet
utan värn.

Våren gryr i vinterns trakter,
där jag frös.
Jag vill möta livets makter
vapenlös.

Han blockade mig 🚫

Av , , Bli först att kommentera 13

Inför Järlåsa resan vi gjorde i augusti, så införskaffade jag ett par Lewis jeans. Det måste ha varit över 30 år sedan, jag hade ett par jeans av det märket. Nå, dom hade jag på mig igår, då jag gick för att titta till, Niccos Sambo.

Han låg på hennes säng och sov så gott då jag klev in genom dörren. Men tröttheten gick snabbt över och det var bara att se efter vart man satte ner fötterna, och hålla koll på vart han hade huvudet då jag skulle stänga garderoben där kattleksakerna låg.

Där jag står för att pilla fram en kattgodis till honom, så gör han några försök med att klättra upp för mitt ben 😳

Nämeh…NICCO, din Sambo försökte riva sönder mina nya jeans 😲 Säg åt honom…

Jag gjorde ett tappert försök att busa av honom lite. Han sladdade runt på parketten och for fram och tillbaka där han jagade sin lilla råtta.


Sen provade jag att bara sätta mig ner i soffan för att han skulle varva ner lite…HA, vadå, varva ner. Jaja, han kom i famnen en liten stund och kurrade högljutt men då jag ställde mig upp för att göra mig klar att gå hem, så var det full rulle igen.


Eftersom jag hade ett arbetspass igår var jag tvungen att lämna honom, fast han blockade mig.


Jaja, man är ju inte född i farstun, så jag plockade upp en boll och kastade iväg den. Han sprang efter och då passade jag på att glida ut genom dörren och försvinna i tystnad.

Åke gick dit efter 2 timmar igen, och höll honom sällskap en stund. Allt för att han inte ska behöva vara ensam alltför länge, den här första perioden i ett nytt hem.

Apropå djur, så såg jag detta roliga klipp igår. Kommer inte ihåg ifall jag lagt ut den förut men alltså den här är ju hysteriskt rolig. Kanske inte för hunden, klart han springer, han är ju förföljd.

Och då jag ser detta klipp minns jag vår Kerstin, som berättade då hon hade knutit fast deras hund, tror hon hette Donna, men är inte hundra säker, i ett cykelställ utanför Konsum, här på Västerslätt. Jo back in time, fanns det 2 matbutiker på vårt lilla centrum.

Nå, givetvis gick kyrkklockan igång och Donna drog iväg i 140, ut på vägen med cykelstället i släptåg Ja jag skrattar, men inte utan att jag tänker…aww stackarn 😟😬😄

Får se i eftermiddag vad det blir med Umeå Open 2022. Vädret ser inte ut att bli lika bra som man kunde tro i början av veckan. Då var det en sol över Åmsele, kollar man idag är det regn. Det är bara att avvakta och se vart det barkar.

Jag vet då vad jag ska göra vid lunchtid i alla fall. Hänga med Ina, käka lunch och surra förstås. Trevligt Ska förbi hos Bo-Lage också. Hade lagt en beställning på nåt nytt, eftersom vi egentligen skulle ha haft en liten sammankomst här på lördag. Men blev ju tvungen att flytta fram då tävlingen flyttades fram. Fast det gör ingenting, då har vi mer att se fram emot.

Önskar er alla en fin torsdag och lägger ut en sista bild tagen av Nicco, på hennes Sambo, förstås.

Ser lika illa ut, som när…

Av , , Bli först att kommentera 12

Mja, blir ett kortare inlägg idag. Djur inspirerat, tänker jag. Förutom att jag skulle visa hur jag håller i en hockeyklubba.

Så här ska man väl hålla, i guess.


Men så här håller, och skjuter jag.


Ser precis lika illa ut som då jag ska hålla i en gitarr och lägger den i knäet med strängarna uppåt.


Larver, bagge, fåglar, katt och en tadaa…hund. Har jag fotat.


Ikväll blir det middag i Morgongåva, med familjen Hällsten-Söderberg, sedan säger vi hej då, dom åker hem till sig och vi börjar rulla hemåt igen. Inte hela vägen, men 25 mil…ish, så är det inte hela vägen imorgon.

Fint väder har vi haft idag, såpass att det nästan blev för varmt men bara nästan. Och solen skiner än.


Hoppas ni haft en bra dag, så här långt, så får jag önska er alla en fin eftermiddag och kväll.

Maria Lundmark Hällsten