Grön översiktsplan

Av , , Bli först att kommentera 8

För den intresserade, nedan återfinns Politiskt Alternativs remissyttrande i ärendet Grön översiktsplan (observera 4,5 A4-sidor!).

 

Remissyttrande från Politiskt Alternativ (PA) angående Grön översiktsplan

2017-11-03

 

Inledning

Politiskt Alternativ (PA) vill inledningsvis framhålla att föreliggande arbete är viktigt och att vi i stort sett ställer oss positiva till det resultat som framträder i arbetsdokumentet. Samtidigt vill PA understryka vikten av det miljö- och landsbygdsarbete samt markanvändningsplanering som en uppdatering eller genomgång av Översiktsplanen (ÖP) en gång per mandatperiod kan innebära. Inte minst är detta viktigt då det aktualiseras i det fortlöpande politiska arbetet, vilket har erfarits när kommunens Vindkraftplan på ganska kort tid blev utdaterad, från 2010 till 2014 då det fattades beslut om att revidera planen. Det arbetet har ännu inte startat men PA ser fram emot att det kommer att ske i samband med denna ÖP vilket tyvärr inte framgår av sidan 7, där det står att Vindkraftplanen från 2010 ska gälla. Har inte arbetsgruppen varit införstådd med fullmäktiges beslut 2014-12-15 och arbetat utifrån det?

 

Metodbeskrivning

Det hade varit upplysande om arbetet med fokusgrupperna hade hamnat i löptexten och inte i en fotnot (s 3, eller sammanslaget s 12) för att tydliggöra den deltagande metoden, här kunde det även framgått vilka utvecklingsteman som diskuterades, datum för möten och ungefär hur många som deltog på de olika orterna. Termen ”sameintresset” framstår som ganska suddigt och oprofessionellt, här kunde tydliggöras hur inbjudan utformats, till samebyar, föreningar och/eller referensgrupp? Samma sak gäller besöksnäringen, vem/vilka inkluderas där?

Utifrån de tidigare nodbyar som har identifierats i Vilhelmina kommun, finns inte Storseleby med bland de orter som valts ut för möte. Följdriktigt har också Storsele och Latikberg (där för få anmält sig) försvunnit som kärnområden för bebyggelseutveckling. Här framstår som viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv att ändå hålla kvar vid de orter som har potential för att vara ett sådant område då de oftast har en struktur som går att använda sig av istället för att exploatera helt nya områden.

 

1.3.2 Klimat- och energistrategi för Västerbottens län

I klimat och energistrategin bör även förgiftningen, kontaminationen, vägas in för att inte ensidigt fokusera på ”klimatgaser”, det finns en rad giftiga ämnen som frigörs genom biomassa som inte lyfts fram då de inte direkt är klimatpåverkande men däremot biosfärpåverkande.

Ekosystemtjänster och grön infrastruktur

Ekosystemtjänster är ett antropocentriskt begrepp där reciprociteten/ömsesidigheten med biosfären inte kommer till sin rätt, eller åtminstone möjligheten eller önskan om en sådan ömsesidighet vilket kunde behöva påpekas. Ekosystemtjänster definieras utifrån vad de kan ge människan, inte vad människan kan och bör ge tillbaka till ekosystemet för att balansera ”uttaget” av dessa tjänster. Är hänsyn i vissa fall/områden och mångfaldsparker för pollinering nog? Var går gränsen för vad vi ska acceptera av vattendragens stympning? Att referera till nationella och internationella miljömål kanske räcker för att politiker ska bli nöjda men filosoferna ute i samhället vill nog även ha mer konkret ut av resonemangen. En reell ekonomisering av människans användande av biosfären syns inte helt möjlig med generaliseringar som exv i fallet med markanvändningen skogsbruk som enligt bilaga 1 ger ”träbiomassa som är en tjänst som leder till nytta, och som produceras som en effekt av fungerande ekologiska processer”. Träbiomassa kan också produceras på bekostnad av fungerande ekologiska processer, fast i en annan del av ekosystemet eller väldig olika beroende på omgivningen.

Detsamma gäller begreppet grön infrastruktur, det utgår från människors förställningar om att vara naturens härskare och människors önskningar om vad som är det rätta. Natur blir här något passivt medan det är människan som ser, kartlägger, binder samman och prioriterar. En önskad skrivning vore här att ”utifrån kunskaper om sammanband i naturen och inte minst människans sammanhang i naturen, se helheter, kartlägga, binda samman för att klokt kunna prioritera och planera”.

2.1.3. Samhälleliga begränsningar

Det borde framgå tydligare vad som menas med naturresurs, mineralfyndighet och/eller hjortronmyr och fiskesjö.

2.2 Övergripande vision

Visionen ”Grunden för en långsiktig hållbar utveckling i Vilhelmina kommun är att det finns en medvetenhet om vad naturen tål” kan på inga villkor bidra till långsiktighet. Här kommer återigen det antropocentriska perspektivet in, kanske bör ömsesidighet även finnas här, ordet ”tål” bör bytas mot något annat som visar en medvetenhet om att naturen sällan visar tecken på att den inte tål mer utan att den, istället enligt resiliensforskningen kan gott och väl vara vid en tröskel på väg att tippa över. Och då kan inte ”business as usual” fortgå. Kanhända bör vi utgå från ”tipping-point”- scenariot för att uppväga för människans tillkortakommanden gällande kommunikationen och ömsesidigheten med sin biosfär.

3 Utvecklingsstrategi

Denna textdel framstår litet grand som ett (budget-) och strategidokument och det går nog att hitta en del därifrån som kan användas. PA ser behovet av några kompletteringar, bland annat om reserv-elsaggregat till fjälldalarna samt en inventering av vilka platser som kan fungera som kriscentraler i olika delar av kommunen. Vi har förslag när det gäller:

3.1.1. Kultur och fritid

Ungdomar i fjällbyar/byar har begränsad tillgång till det utbud av aktiviteter som finns på tätorten. Aktiviteter om bad, bio, bowling, Saiwas anläggningar, fotbollsplaner, ishockeyhall, ridhus mm till exempel möjliggörs till stor del av kommunens medel och bygdemedel. Bygdemedlen har tillkommit som kompensation för en exploatering av områden som inte ligger på tätorten därför borde det finnas möjlighet att göra dessa anläggningar som ändå har placerats på tätorten mer tillgängliga för barn, ungdomar och boende utanför tätorten. En familj i fjällen har minst 20 mil tur och retur för att bada, gå på bio etc. eller om ett barn eller en ungdom har något specifikt intresse såsom fäktning, att kunna delta i idrotts- eller fritidsaktiviteter. PA:s förslag är att inrätta en Kultur och fritids-tur inom ringbilssystemet eller kollektivtrafiken så att byaskolelever har möjlighet till ett bredare fritidsliv på lika villkor som tätortsbarnen, ett fritidsliv som inte är beroende av vårdnadshavares hälsa, tid och givetvis även ekonomi för att skjutsa barn till och från tätorten. För att turen ska utformas på bästa sätt bör ungdoms-/skol-/föräldraråd konstitueras och konsulteras.

3.1.3. Barn och utbildning

Här är det viktigt att understryka att verksamheter kan återuppstå där de en gång har lagts ned, Latikberg är ett exempel där förskola finns kvar medan skolan är stängd. PA vill återupprepa och hänvisa till några rader från början av detta yttrande: Utifrån de tidigare nodbyar som har identifierats i Vilhelmina kommun, finns inte Storseleby med bland de orter som valts ut för möte. Följdriktigt har också Storsele och Latikberg (där för få anmält sig till mötet) försvunnit som kärnområden för bebyggelseutveckling. Här framstår som viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv att ändå hålla kvar vid de orter som har potential för att vara ett sådant område då de oftast har en struktur som går att använda sig av istället för att exploatera helt nya områden.

3.2 Bebyggelseutveckling m.m.

PA vill återupprepa och hänvisa till några rader från början av detta yttrande: Utifrån de tidigare nodbyar som har identifierats i Vilhelmina kommun, finns inte Storseleby med bland de orter som valts ut för möte. Följdriktigt har också Storsele och Latikberg (där för få anmält sig till mötet) försvunnit som kärnområden för bebyggelseutveckling. Här framstår som viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv att ändå hålla kvar vid de orter som har potential för att vara ett sådant område då de oftast har en struktur som går att använda sig av istället för att exploatera helt nya områden. Inte minst för logistikanläggningar men även för arbetspendlare är Storsele strategiskt beläget.

3.2.2 & 3.3 & 3.3.1

Säkra och gångvänliga förskole- och skolmiljöer bör vara kommunens vision, ett övergångsställe vid Sagagården i Dikanäs för att trygga skolbarnens passage till och från matsalen har varit efterfrågat under många år från elever och personal. Sammaledes säkra och gångvänliga miljöer bör finnas vid varje förskola/skola och i alla större byar.

Hållbara pendlar/samåkningsparkering inbegriper också motorvärmaruttag (som finns efter E4:an), detta borde eftersträvas i Vilhelmina och vid för Vilhelminabor angränsande hållplatsorter såsom, Nyliden invid E45:an eller Slussfors vid E12:an.

3.3.2 Kollektivtrafik

Den inställda ringbilen över kommungränsen till Storuman visar hur svårt det är för kommuner att samarbeta när det gäller kollektivtrafik. Ett omtag i frågan är önskvärt då det är många gymnasieelever som färdas denna väg och att den varit den enklaste vägen till Kittelfjäll från Umeå.

Vid hållplatsinventering kan skyltningen tydliggöras: idag är det ofta helt tomt i busskurerna, hållplatsens namn saknas samt vilka linjer som trafikerar hållplatsen. När det gäller tillgänglighet på bussar för personer med funktionsvariationer bör även medvetenheten om att allergi är en funktionsvariation som kan få allvarliga konsekvenser (luftburna allergier) tas med i beräkningen från kommunen då standard sätts gentemot upphandlade företag.

Under denna punkt vill PA även lyfta in det tidigare nämnda förslaget om en kultur- och fritids-tur inom ringbilssystemet eller kollektivtrafiken så att byaskolelever har möjlighet till ett bredare fritidsliv på lika villkor som tätortsbarnen, ett fritidsliv som inte är beroende av vårdnadshavares hälsa, tid och givetvis även ekonomi för att skjutsa barn till och från tätorten.

PA vill understryka vad vi misstänker även har sagt från fokusgrupper: vägen Stalon-Eriksberg är under all kritik. Men vi vill också framhålla att kommunen ser till att vägar som varit asfalterade också i framtiden får behålla sin beläggning, vilket inte verkar vara fallet med en kort sträcka av 1088:an från Dajkanvik mot Bäckstrand.

3.3.5 Terrängfordon och ledsystem

Markägare och andra boende ska kunna avlysa ett område från skoteråkning om det görs med hänsyn till faunan eller känsliga områden. Under tidigare år har Vilhelmina kommunstyrelse varit mycket restriktiva med att besluta om skoterförbud och det är på intet sätt i enlighet med en hållbar och grön infrastruktur. Nöjesåkning med skoter och terrängfordon bör regleras stramare.

3.3.6 Tele- och datakommunikation

En satellittelefon i vardera fjälldalgång borde vara en säkerhetsåtgärd värd att investera i eftersom ett längre elavbrott än så länge slår ut all telefoni och internetkommunikation.

3.4 Energi- och teknisk försörjning

Vattenkraft är på andra sätt inte ett miljövänligt ”alternativ” då hela vattenbiologin påverkas. Vattenkraften är inte heller helt fri från växthusgaser då dessa produceras bland annat ur frilagda sjöbottnar. Enligt ekosystemtjänstberäkningen av olika markanvändningar ger en generaliserad vattenkraftanläggning -19, där de positiva värdena (7) nästan uteslutande faller inom de reglerande ekosystemtjänsterna. Vattenkraften klassas som miljöfarlig verksamhet men utgör trots det idag själva basen (inte ett ”alternativ”) i det svenska energisystemet och bör nog även beskrivas på det viset.

3.4.1 Energiförsörjning

Vindkraftplanen är framtagen främst med utgångspunkt i vissa vindhastigheter, inte utifrån lämplighet och konkurrerande riksintressen. Dessutom har planen funnits utdaterad och fullmäktige har beslutat att revidera den. Detta bör göras inom ramen för eller innan en Grön ÖP fastställs.

3.5 Ett näringsliv med grönt fokus

Att arbeta för en utveckling av ett återföringssystem vid utvinning av naturresurser i kommunen kan motverka en grön infrastruktur och ge incitament för onödig exploatering. Snarare borde kommunen först verka för återföring av redan ianspråktagna naturresurser inom kommunen, tillfälle för det kan ges exempelvis vid de kommande omprövningarna för miljötillstånd för vattenverksamheter.

3.5.1 Besöksverksamhet

Destinationsarbetet ska inte enbart fokusera de stora/betalande medlemmar i SLIF utan också arbeta för/med alla verksamheter (hur små/stora, av privat karaktär de än är/har) som jobbar med besöksnäringen. Det finns/fanns en bra grund i kommunens turistinformations hemsida.

Hur ska samisk naturturism, hästnäring, gårdsförsäljning och boende på lantgård uppmuntras? Hur ska kommunen förhålla sig till motoriserade event som hill-climbing, motorvecka och dylikt?

3.5.4 Renskötsel

Att ständigt hänvisa till att renskötselns rättigheter omhändertas av andra organ vid olika ärenden som vindkraftetableringar kan genom vägledningen inte längre vara möjlig vilket PA ser mycket positivt på. Vilhelmina kommun är en samisk förvaltningskommun och renskötseln och den samiska kulturen är mycket viktig och alla aspekter kommer inte alltid till sin rätt då renskötseln diskuteras i termer av ”riksintresse rennäring” i ärenden som rör olika exploateringar varför Vilhelmina kommun borde gå i bräschen för att upprätta ”kommun/riksintressen för samisk kultur”, i samråd med den samiska referensgruppen.

3.6.1.1 Naturmiljö

Av texten framstår det som om endast Vojmsjön är påverkad av vattenreglering. Är inte hela Kultsjöå-delen av Ångermanälven reglerad från Ransarn och ned till Bullerforsen? Kommunens strävan att uppnå god ekologisk status i vattendragen kan komma att grusas ifall vattendragen bedöms som KMV – kraftig modifierade vatten (främst Stalon), som enligt promemorian om nya regler för vattenmiljö och vattenkraft kan komma att sättas på undantag i miljöprövningsprocessen. Det kan få konsekvenser för kommunens möjlighet att uppnå god ekologisk status i vattendragen.

4.2 Riksintressen

Vilhelmina kommun är en samisk förvaltningskommun och renskötseln och den samiska kulturen är mycket viktig och alla aspekter kommer inte alltid till sin rätt då renskötseln diskuteras i termer av ”riksintresse rennäring” i ärenden som rör olika exploateringar varför Vilhelmina kommun borde gå i bräschen för att upprätta ”kommun/riksintressen för samisk kultur”, i samråd med den samiska referensgruppen.

 

 

 

 

 

Bli först att kommentera