En rättssäker vindkraftsprövning?

Av , , Bli först att kommentera 13

Imorgon är sista datum för att skicka in remissvarEn rättssäker vindkraftsprövning SOU 2021:53. Utredningen föreslår att ändra i bestämmelsen om den kommunala tillstyrkan, så att själva tillstyrkan eller lokaliseringsbesked som det nu heter, hamnar tidigare i processen.

En av de saker jag reflekterar över är när de drar upp linjerna för ”konsekvenser för enskilda och jämställdheten” bl.a. (s 162) då nämns män och kvinnor men ingenting nämns om den ojämställdhet vi troligen är intresserade av i glesbygd och inland, nämligen mellan stad och lands-/glesbygd. Konsekvenser för landsbygden var väl det som skulle införlivas i varje SOU efter Landsbygdsutredningen 2017?

Istället menar utredarna ”Om utredningens förslag leder till att mer vindkraft byggs så kan det innebära att antalet påverkade närboende ökar, men det är en fråga för dels den kommunala planeringen, dels för tillståndsprövningen, att avgöra var vindkraft kan tillåtas och i vilken utsträckning. Hur många närboende som berörs beror också mer på var vindkraft byggs än hur många verk som uppförs.” (s. 162)

Hur ska det kunna bli en reell fråga som kommunen kan hantera om de inte har möjlighet att ingripa i ett ärende i ett senare skede än vad som nu föreslås?

Jag var i kontakt med en av utredarna angående det för min forskning intressanta inslaget att de i sin utredning

”inte haft någon expertgrupp knuten till sig, utan har i stället haft möten med över fyrtio aktörer. Detta i syfte att inhämta information från så många olika intressenter som möjligt för att få en allsidig och riktig bild av såväl problem som möjliga lösningar. Utredningen har också träffat alla som bett om att få träffa utredningen, för att säkerställa att alla som velat bidra har kunnat göra det. Några aktörer har utredningen bedömt som särskilt viktiga för arbetet och har därför träffat vid fler än ett tillfälle. Det gäller Statens energimyndighet (Energimyndigheten), Naturvårdsverket, Svensk Vindenergi Ekonomisk Förening (Svensk Vindenergi), Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Svenska naturskyddsföreningen (Naturskyddsföreningen), SmåKom och Energiföretagen Sverige.” (s. 24)

Det intressanta för mig var ifall utredningen bedömde att Sametinget eller Sámiid Riikkasearvi (Svenska samernas riksförbund SSR) och Renägarförbundet var aktörer som borde inkluderas eftersom vindkraftutbyggnad sker och planeras i hög utsträckning inom renskötselområdet. ”Rennäringen” omnämns ju på hela två ställen (!) i utredningen (sidan 123 och 161).

Jag fick svaret att de inte ”talat med samiska företrädare. Anledningen är att förslagen inte handlar om hur olika intressen ska vägas mot varandra eller hur olika värden och intressen ska vägas gentemot vindkraften. Dessa frågor hanteras idag och enligt förslag inom ramen för översiktsplaneringen respektive tillståndsprövningen. I betänkandet konstaterar utredningen att mer vindkraft kan påverka rennäringen negativt, men eftersom utredningen inte haft till syfte eller mål att öka utbyggnaden är den slutsatsen inte något som påverkar själva förslagen (min kursivering). Betänkandet handläggs nu av Miljödepartementet. Vid en remittering av betänkandet bör Samtinget, Svenska Samernas Riksförbund och Renägarförbundet vara remissinstanser.” (mejl 2021-07-09)

Det är ett mycket underligt svar i synnerhet då en rubrik i själva direktivet (s. 175) till utredningen heter: Behovet av en ökad vindkraftutbyggnad.

Och eftersom förslagen är underkastade det övergripande syftet om ökad vindkraftutbyggnad som också ska göras mer förutsägbar (för vissa) synes det märkligt att inte inkorporera fler aktörer som givetvis kommer att uppleva konsekvenser av förslagen i denna utredning.

Bli först att kommentera