Ägarutdelning för framtidslandet?

I dagarna meddelades att Skellefteå kraft AB – ett av de största kommunala vattenkraftbolagen i Sverige – delar ut nära 300 miljoner kronor till sin ägarkommun. Summan motsvarar stora delar av kommunens utgifter för gymnasieskolan. Jämtkraft delar ut ännu mer men ägs av tre kommuner: Östersund, Krokom och Åre. Huruvida Skellefteå kraft faktiskt delar ut något till kommunerna i hela ”sin” älvdal är oklart. Bolaget reglerar och äger ett antal dammar och kraftverk men ingår i Skellefteälvens regleringsföretag med bl.a. Vattenfall, Graningeverken och Boliden. Men borde inte Skellefteå kraft delat ut pengar till exempelvis Arjeplog när deras gymnasieskola hotades av nedläggning vilket sedan blev ett faktum? Hade inte det varit en reell och framtidsinriktad kompensation för överdämda byar och förstörda marker alltsedan 1940-talet? Är det samma gamla regional-koloniala relationer som ska styra allt till kusten?

Om Vilhelmina kommun verkligen ägde Vilhelmina Elektriska Kraftaktiebolag VEKAB har jag inte funnit hundraprocentiga uppgifter om, men i varje fall ägde bolaget Gubbselefors kraftverk. I samband med diskussioner kring den planerade byggnationen av Stalons kraftverk 1958, upplöstes bolaget och aktierna överläts till Statens Vattenfall. Därmed försvann kommunen/lokal företrädare som delägare i regleringsföretaget som hade bildats 1946 med flera ingående fallägare från Vojmsjön ut till havet. Vattenfall byggde dammar i Vojmsjön 1946-1950, Ransaren 1952-1956, Malgomaj 1953-1958, Kultsjön 1953-1959, kraftverk i Stalon 1956-1961, de ansökte även om reglering av Volgsjön 1953 och en förstudie 1959 för att dämma Fättjaure till en 3 mil lång reservoar där vattnet skulle överledas till Ransaren dränkandes all bebyggelse utom fjällägenheten i Vardofjäll.  Planer fanns även för dämning av Fiskonsjöarna och Satssjön (oklart dock i vilken aktörs regi). Senare byggdes kraftverk i Malgomaj/Bullerforsen (ägs av Statkraft idag) och Volgsjöfors (ägs av Statkraft idag) även Stenkullafors kraftverk (Vattenfall) har sitt uppdämningsområde inom kommunen.

Mot bakgrund av Vilhelmina kommuns ekonomiska uppförsbacke som inte kommer att plana ut i överskådlig tid uppkommer frågan: borde inte Vattenfall som statligt bolag med en sedan länge etablerad verksamhet med permanent påtagliga lokala konsekvenser göra som Skellefteå Kraft? En riktad ägarutdelning till de kommuner där de har verksamhet? Förslagsvis inriktad mot framtiden såsom gymnasiet i de kommuner där gymnasium finns, eller grundskolan. Vore inte det att ge dessa bygder ett framtidshopp? Och avlasta och förhoppningsvis vända den kontinuerliga utflyttning som är roten till neddragningarna för oss som bor kvar? Vårbudgeten gav inga skäl till hopp. Och det är väl samma gäng som beslutar om de miljarder som Vattenfall delar ut (23,4 miljarder 2022 men endast 4 miljarder 2023). Men de kan ju åtminstone redovisa var pengarna går. Vi får se hur det går inför Vattenfalls årsstämma 26 april. Och inte att förglömma: tidigare regeringar har heller inte gjort något – så här finns tillfälle att bli historiska!

För faktum kvarstår: Norrland ikläds åter epitetet Framtidslandet samtidigt som många norrlandskommuner skriker efter behörig personal men alla verkar vilja till gruvan. Hur tror LKAB, Vattenfall med flera att den äldre generationen ska kunna få trygg ålderdom när personalunderlaget försvinner och att nästa generation ska kunna utbilda sig i hela landet om de inte ser lite längre än den (löne)ekonomiska kannibalisering de i hög grad driver på?