Öppen fråga till Socialdemokraterna och Centerpartiet i Vilhelmina kommun

Av , , 5 kommentarer 25

Hur tänker majoriteten (Socialdemokrater och Centerpartister) när de nu har lyft ur fjällskolorna och de små förskoleenheterna ur den tekniska ramen och istället lagt dem som ”prioritering” i budgeten. I synnerhet då Magnus Johansson har skrivit om (omdefinierat) dessa prioriteringar som ”omställningspengar” på en VK-blogg nyligen, alltså åtgärder som inte är tänkta att vara permanenta.

Räknar majoriteten fortfarande in ”pengarna” för de barn som drabbas (dvs det som dessa barn – vilka är inskrivna på de små enheterna – och deras vårdnadshavare faktiskt genererar i form av per capita-intäkter via utjämningssystemet till Vilhelmina kommun) i Vilhelmina kommuns tekniska ramar?

Ska dessa barns ”intäkter” gå till skolor på tätorten (för vissa 13-17 mil bort) medan den skola och/eller förskola de har närmast till i sin helhet måste ”prioriteras” varje budgetår?

Utöver detta ökar majoriteten dessutom på den geografiska obalansen genom att helt sonika lyfta in kostnaderna för modulerna på Volgsjö skola i den tekniska ramen? Medan de uppenbarligen prioriterat bort lagpliktig verksamhet som modersmålsundervisning och särskilda undervisningsgrupper.

Och de ca 20 MKR som utgör ej lagpliktig verksamhet i KS, de ingår i den tekniska ramen medan fjällskolorna och de små förskoleenheterna ska prioriteras varje år. Vore det inte mer klädsamt att lägga ej lagpliktig verksamhet som ”prioriterad” och lägga in fjällskolorna i den tekniska ramen?

Människor som bor i de områden som berörs borde minst ha en 5-årsplan för att kunna tryggt leva och verka i området, för att enskilda familjer, företag, näringsutveckling och all annan verksamhet ska kunna fortsätta existera i en glesbygdskommun som Vilhelmina.

Eller så måste mycket djärva och skarpa skrivelser riktas mot högre ort om statligt tryggande av glesbygdsskolorna och glesbygdsförskolorna!

 

 

5 kommentarer

Municipal Darwinism

Av , , 7 kommentarer 19

Municipal Darwinism är ett begrepp som används i steampunk-klassikern Mortal Engines som nyligen (2018) också blev film. Det är en postapokalyptisk berättelse som handlar om vandrande städer som i sitt energibehov slukar andra städer eller mindre samhällen (på hjul/larvband). London är värst på banan/klotet i filmen. Begreppet är en allegori för en sedan länge pågående centralisering i Sverige, där vissa kommuner utvecklas på bekostnad av andra. Men begreppet går att förflytta till en intern kommunal rörelse, liknelse kan göras med Vilhelmina kommuns budgetprocess och den politiska linje som dess nya majoritet har slagit in på, vilket visade sig vid fullmäktige den 2 mars med avveckling av byskolorna och som nu kommer till uttryck i tillämpningen av den så kallade ”prislappsmodellen” när budget 2021 bearbetas.

Budgeten för år 2021 är den första som arbetas fram enligt prislappsmodellen. Det innebär att kommunens verksamheter ges prislappar baserat på kostnadsutjämningssystemet (som för Vilhelminas del har varit kraftigt fel under många år och som fortfarande är det trots ändringar).

Prislappsmodellen innefattar alla verksamheter men på olika sätt. För vissa nämnder/verksamheter – förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, ordinärt boende, särskilt boende – de som har prislappar i kostnadsutjämningen styr dessa prislappar och demografi (befolkningens fördelning, storlek och sammansättning). Medan demografin styr prislapparna inom nämnder/verksamheter som KS, KFM, MBN, Överförmyndare, Revision. inom LSS och IFO-verksamheter styrs prislapp utifrån tidigare budget och senaste års utfall. Med modellen följer en inbyggd åtstramning eftersom de flesta kommuner bara byggt på sina budgetar år från år. Men samtidigt kan det bli ekonomiska utrymmen för politiska prioriteringar, alltså pengar som blir över för satsningar som inte ingår i den tekniska ramen.

I de tekniska ramar som nu presenteras för Vilhelminas budget 2021 får de beslutande inte veta vad som ingår i dessa ramar utan enbart vad som inte ingår, det som politiken måste prioritera. Det framgår att vissa saker är prioriteringar som är utöver de tekniska ramarna, prioriteringar som görs ett år påverkar inte nästa års ram. De ligger liksom utanför med osäker framtida tillvaro, det måste tolkas att ”prioriteringarna” egentligen avser åtgärder som inte är permanenta.

Nu till problemet: Dikanäs och Saxnäs fjällskolor, samt de små förskoleenheterna Tranan, Myltan, Rävlyan och Fjällripan ligger som prioriteringar utöver teknisk ram. Och samtidigt framgår inte vad tätortsskolornas kostnader inom den tekniska ramen uppgår till, det förutsätts att de inte är prioriterade, ska de inte existera nästa år eller är det självklart? Och därmed är det alltså inte självklart att små skol- och förskoleenheter ska existera. Snarare är det självklart att dessa enheters existens ska prövas varje år. Inte nog med det geografiskt diskriminerande och ekonomiskt förkastliga beslutet att avveckla byskolorna i Malgovik och Nästansjö, de politiker som accepterar denna skrivning menar alltså att vi som bor i glesbygd och uppåt fjällen nu VARJE ÅR ska behöva invänta att våra skolor och vår barnomsorg ”prioriteras” av politikerna i budgetprocessen. Medan de ca. 20 miljoner kronorna inom Kommunstyrelsen som utgår till FRIVILLIG verksamhet (ej lagpliktig kommunal kärnverksamhet såsom näringslivsutveckling, kultur, fritid och hobbyverksamhet mm) tydligen ligger kvar inom den tekniska ramen och verkar inte vara föremål för politiska prioriteringar. Kan det bli mer ABSURT? Att undervisning för barn som har 17 mil enkel väg till tätortsskolorna varje år ska hänga på snöret medan ridhus, ishall med mera ska finnas för tätorten. Nu talar vi om att ställa områden mot varandra. Och det är inte jag som gör det, det är modellen och dess tillämpning som gör det.

Använd den månne som en mall för att komma fram till vad som behöver prioriteras av icke-lagpliktig verksamhet men presentera det inte på detta vis, gör en vanlig budget med underlag till de beslutande där alla intäkter och kostnader ingår. Eftersom ett barn som bor i Dikanäs torde rendera lika mycket till utjämningssystemet som ett som bor på tätorten borde Dikanäsbarnet helt räknas bort ur Vilhelmina kommuns intäktsbudget om Vilhelmina kommun inte ordnar skola på rimligt avstånd för barnet, därför kan inte en skola hamna utanför teknisk ram, bara delvis dvs de kostnader som anses vara högre för Dikanäs (och Saxnäs) i förhållande till Volgsjö och Hemberget som ligger på tätorten.

Modellen ska också utvärderas. Jag har gjort min utvärdering – min uppmaning till de beslutande är: skrota det här sättet att göra en budget på, den är i Vilhelmina kommuns tillämpning djupt kränkande eftersom vem som helst inser hur enkelt det blir att avveckla en enhet som inte är prioriterad. Voila! Prislappsmodellen – centralistens våta dröm och den interna kommunala darwinismen är fullbordad. Men landsbygd, glesbygd och fjällbygd lär bli än mer avfolkad.

 

7 kommentarer