Den för dyra skattebetalaren

Av , , Bli först att kommentera 19

Så här inför första advent undrar jag lite som Bagheera i Djungelboken: ”Säg, när du har knockat din elev, hur tror du då att han ska komma ihåg vad du lärt honom?” Fast istället – med hänsyn till att det skrivs flera bloggar om samma (arbets-) möte med likartad information: Säg, när ni nu har talat om att det ska svida så förbajkat för medborgarna – hur kan ni då förvänta er inflyttning eller ens kvarboende? men att ”vi kommer att ha en kommun som fungerar lika bra som andra kommuner även efter att vi ställt om”. Lite mer pedagogisk information till medborgarna kanske man kan kräva av de som påstår att allt ska bli såå bra bara de fått styra färdigt. Det finns just nu många som bara ser totalt mörker inte bara för att det är sen november under en pandemi utan för att med alla dessa ständigt återkommande utsagor om att ”vi är för dyra”, ”vi har för stor kostym” och så verkar det tydligen inte hända något trots x antal miljoner i besparingar… eller är det för att ingen stannar upp och analyserar var vi faktiskt befinner oss, utan snarare fortsätter som för att försöka legitimera att det var rätt att lägga ner 2 byskolor trots att kostnaderna för att skjutsa in dem till plassen (på kort sikt, hoppas jag) riskerar övergå ”priset” av den ena skolan.

Dessutom – och det här gäller väl främst SKR (som jobbar för vem då? Staten börjar ju jag tro) – det är ju beklagligt att det fortfarande inte görs någon skillnad i jämförelser mellan kommuner med A- och B-skolor i statistiken. De uppgifter SKR går på berör Vilhelmina när vi hade 4 st B-skolor med 4 st förskoleklasser/f-3 klasser med 2-5 elever i klasserna. Tacka sjutton…. att det blir höga kostnader. Men det betyder inte att dessa skolor och dessa fsk-elever inte ska få ha den undervisningen i rimlig närhet till hemmet, ändå.

Politiker skriver om att se till hela kommunen med skattebetalarnas pengar. Jo. Ni som skriver/säger så har jag bara ett råd till – innan den floskeln används igen vill jag att du satt dig ner och räknat ut exakt vad en fjällbo får för sina skattepengar i förhållande till vad som finns i fjällbons närhet, eller varför inte en Latikbergs-, Malgoviks- eller Nästansjöbo, och sedan jämför det med vad en tätortsbo får för sina skattepengar i förhållande till vad som finns i tätortsbons närhet. Då först kan vi fortsätta.

Bli först att kommentera

Viktigaste vattenmiljöfrågan de närmaste 20 åren?

Av , , Bli först att kommentera 12

På måndag den 30 november går remisstiden ut för något som troligen är en av de sista remisser innan omprövningen av vattenkraften sätter igång under 2022. Det handlar om vägledning om samverkan inför prövning enligt den nationella planen för omprövning av vattenkraftverk för moderna miljövillkor.

Denna process är troligen den viktigaste vattenmiljöfrågan under de kommande 20 åren. Och vad gör Vilhelmina kommun – som tillsammans med Sollefteå är de kommuner som inbjudits att svara på remissen av de fyra kommuner som ligger längs Ångermanälven? Vid det senaste kommunstyrelsesammanträdet fanns ärendet på dagordningen men utan remissunderlag och förslag till yttrande från förvaltning eller politiken, vilket är anmärkningsvärt. PDI inkom med ett förslag till remissvar till underlagen på måndagen, dagen innan KS. Då bör politiker ta sig tid att läsa. Eller ajournera mötet för att sätta sig in i det enda remissvar som förelåg. Resultatet blev ingenting alls.

Remissen skickades ut redan i början av september och Vilhelmina kommun hade under två månader tid att ta upp ärendet för beredning i KSau och KS samt fullmäktige. Hur kan ett ärende hamna så helt i byrålådan? Ångermanälven är det vattendrag som enligt den nationella planen får minst produktionsbortfall till förmån för miljöanpassningar – endast 0,1 % (verksamheten kommer mao bedrivas i enlighet med ’business as usual’) – detta faktum borde få politiken i Vilhelmina kommun att vilja agera. I synnerhet då lokalpolitiker skriver om höga vattenstånd i sjöar inom nämnda område.

Här kommer de inspel som gjordes till ett remissyttrande (men som avslogs av majoriteten) i ett mer lättläst format. Myndigheten har en excel-fil som de vill att remissinstanserna ska föra in synpunkterna uti. Om du följer denna länk kan du ta del av den 25-sidiga remissen (det vi svarar på).

 

Remiss vägledning samverkan Synpunkter från PDI, Vilhelmina kommun

Dnr 2247-2020

 

2 Roller och ansvar

2.1 Huvudansvarig – länsstyrelserna

Ange exakt lagrum – SFS 2004:660 räcker inte, brukligt är att ange kap och § samt när detta ändrades (2018?) det ger sken av att skyldigheten (att använda undantag från EU-rätten) har funnits längre än den har. En regel som innebär dödförklarande av vissa älvar, och där högproducerande älvar som exempelvis Ångermanälven och Luleälven knappast ges någon möjlighet till miljöförbättring.

 

2.4 Kommuner, myndigheter och intresseorganisationer

Återigen (sett till hela vattenverksamhetsutredningen) glöms vissa organisationer bort. Sámiid Riikkasearvi (SSR) – intresseorganisation för de flesta samebyar som utövar renskötsel i Sverige är inte med – inte ens på er sändlista. Renskötseln är en viktig näring i de områden där vattenkraften producerar som mest, en näring grundad på urfolkets urminnes hävd och rätt som påverkats och påverkas fortfarande å det yttersta av vattenkraften. SSR och de samebyar som berörs (deras kunskap om dessa anläggningar torde vara av vikt för prövningen) ska givetvis vara med och också omnämnas i detta dokument för vägledning.

 

3 När startar och avslutas samverkan i respektive område

Även andra parter (kommuner och intresseorganisationer, sakägare) ska kunna söka medel ur vattenkraftens miljöfond för att göra utredningar. Utredningar som de tvingas göra eller resurser de behöver lägga för att omprövningen ska ske och för att de ska kunna ta tillvara sina rättigheter. Vattenkraftens miljöfond bygger ju på en omfördelning av skatter som allmänheten som elkonsumenter och skattebetalare bidrar till att fylla, därför borde fonden inte vara vikt enbart för verksamhetsutövare av vattenkraft.

 

4 Syftet med samverkan

Det borde klargöras mycket tydligare vad som avses med allmänna intressen så inga missförstånd uppstår. Skrivningarna om samsyn m.m. styr in på en väg där förutsättningar för eventuellt motstående intressens synsätt inte kommer att kunna framföras. Skrivningarna ger uttryck för att allt redan är tillrättalagt för dem som har mest resurser i fråga om att framföra sina intressen, dvs vattenverksamhetsutövarna/elproducenterna eftersom de också har medel att göra utredningar som stärker deras argument för att i värsta fall miljöanpassa i minsta mån. Rättssäkerheten genom insyn och inflytande måste börja redan under denna samverkansfas och förutsättningarna för legitima sakägares talan måste stärkas.

 

4.2 Största möjliga vattenmiljönytta

Ur Älvräddarnas överklagan av den nationella planen: ”Enligt ramdirektivet för vatten ska unionens vattenförekomster uppnå så kallad god ekologisk status senast 2027. Enligt regeringsbeslutet ska de sista omprövningarna påbörjas först 2037. Med ett inriktningsmål om att max 1,5 terawattimmar ska avsättas för miljöskyddsåtgärder och därtill ett krav riktat till vattenmyndigheterna att alla ramdirektivets möjligheter till undantag från kravet på god ekologisk status ska användas, blir det inte möjligt för Sverige att leva upp till ramvattendirektivets krav”. Vi instämmer med älvräddarnas analys. Med tanke på ökad nederbörd och högre vattenflöden i framtiden kan mer avsättas för miljöskyddsåtgärder.

 

4.3 Effektiv tillgång till vattenkraftsel

Enligt regeringens beslut motsvarar 67 TWh 45% av elproduktionen, inte 67%. Varför blanda in regionalt och lokalt perspektiv när de stora producerande älvarna/områdena redan (över)uppfyllt behovet för ”sin” region. Med den argumentationen borde det miljöanpassas mer – vilket är rakt motsatt planen och beslutade politiken: Det ska miljöanpassas ungefär noll i de älvar som produceras mest, vilket också är i de områden där det konsumeras minst.

 

4.4 Ansökans innehåll

Det är viktigt att uppgifter om berörda sakägare ingår i samverkan. Annars riskerar samverkansfasen missa berörda sakägare. På vilket sätt kommer deras möjlighet till talan säkras i den senare processen av omprövning?

 

5 Omfattningen av samverkan

5.2 Inget krav på miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning ingår som en del av strategisk miljöbedömning eller ”specifik miljöbedömning”. Det förefaller märkligt om en omprövning i syfte att säkra moderna miljövillkor enl EU:s ramdirektiv för vatten inte kräver en MKB (så att säga i efterhand, med facit i hand) eller en miljöbedöming i någon mån, eftersom dessa tillstånd ofta är väldigt gamla och omfattande och dess inverkan på flera sätt behöver dokumenteras och kommuniceras. Om det handlar om att kalla det för bakgrundsbeskrivning (jfr. 7.2 inledande samverkansfas), miljöstatus eller MKB är kanske mindre intressant.

 

5.3 Underlag kopplat till statusklassificering och normsättning inom vattenförvaltningen

se kommentarer till 5.2

 

5.4 Allmänna och enskilda intressen

Vilka är enskilda? Vilka är ”övriga sakägare”? Om påverkan på andra allmänna intressen ska kunna identifieras borde samverkan vara så bred som möjligt. Enskilda intressen borde i varje område få möjlighet att forma en plattform som kan representera dem.

 

5.6 Flera tillstånd för en och samma verksamhet

En mycket viktig punkt är att utövaren informerar om vilka tillstånd som gäller för anläggningarna, detta i synnerhet om möjlighet till korttidsreglering finns. Det faktiska användandet av dessa möjligheter ska även redovisas ett antal år tillbaka i tiden. Borde redan vara en skyldighet att informera kommunerna som vattendragen ligger i eller vattenvårdsområdena som omfattas.

 

5.7 Lokalisering

Även om avvägning av riksintressen inte behöver göras så måste riksintressena och dess företrädare (lokalt) ändå ingå på något sätt i samverkansfasen.

 

5.8 Effektivisering och ökad reglerförmåga

Var går gränsen för effektivisering och ökning av reglerförmågan? Nyttjad korttidsreglering och ”reglerförmåga” ska framvisas och kommuniceras i varje ärende i samverkansfasen. Eventuella överanvändningar av tillstånd ska dokumenteras och sakföras vid behov. Tydligare mått (i landskapet) för exv. vad som är gränser för högsta dämning måste finnas (återinföras).

 

7 Havs- och vattenmyndighetens förslag på arbetsgång

7.1 Inledning

länsstyrelserna bör inte (punkt 7) ensamma bestämma vilka som ska samverkas med utan samverkansdeltagande bör gå ut på remiss till de ”allmänna intressen” som identifieras i inledningen (punkt 4).

 

7.2 Bakgrundsbeskrivning

viktigt att andra intressen/sakägare också kan ge inspel på bakgrundsbeskrivningen.

 

7.2.2 Effektiv tillgång till vattenkraftsel

Nyttjad korttidsreglering och ”reglerförmåga” ska framvisas och kommuniceras i varje ärende i samverkansfasen. Eventuella överanvändningar av tillstånd ska dokumenteras och sakföras vid behov mot bakgrund av verksamhetsutövarens ansvar. Tydligare mått (i landskapet) för exv vad som är gränser för högsta dämning måste finnas (återinföras).

 

7.2.4 Dialog med andra aktörer

bra, se 7.2. Även viktigt att dessa ”andra” tidigt är identifierade.

 

7.3 Analys

Bra att Havs-och vattenmyndigheten anser att alla aktörer i processen kan lämna över information till vattenmyndigheten som de menar kan ha betydelse för exempelvis statusklassificeringar och miljökvalitetsnormer.

 

7.3.1 Miljöanpassningar

är det här överhuvudtaget möjligt med ett mål om produktionsbortfall på högst 1,5 TWh? I den nationella planen anges 0,1 % produktionsförlust i Ångermanälven. Det är minst sagt helt orealistiskt ur miljöanpassningsperspektiv. Miljöanpassningar kan även behövas för miljön ovanför vattnet, faunapassager. Ett exempel i Vilhelmina kommun är renpassagen/bron som under många år utlovats av verksamhetsutövaren vid Vojmån. Men även generellt har renens livsmiljö påverkats markant av vattenkraftutbyggnad över tid. 34 av landets 51 samebyar har en eller flera vattenkraftanläggningar på sina marker. I takt med vindkraftutbyggnaden blir de användbara områdena färre och ännu mer ansträngda, ett helhetsperspektiv (energisystemanalys och sammanlagda effekter) behövs på energiproduktionens miljöpåverkan – både på land och i vattnet.

 

7.3.2 Konsekvenser för verksamheterna

enligt miljöbalken har verksamhetsutövarna 100 procent eget ansvar att inte bara sköta sin verksamhet enligt gällande regelverk och föreslå åtgärder för att göra det, men de förutsätts också ha kunskap för att förstå sin egen verksamhets miljöpåverkan.

 

7.3.3 Konsekvenser för andra intressen

se 7.1

 

Övrigt/Allmänt

Ur Älvräddarnas överklagan av den nationella planen: ”Enligt ramdirektivet för vatten ska unionens vattenförekomster uppnå så kallad god ekologisk status senast 2027. Enligt regeringsbeslutet ska de sista omprövningarna påbörjas först 2037. Med ett inriktningsmål om att max 1,5 terawattimmar ska avsättas för miljöskyddsåtgärder och därtill ett krav riktat till vattenmyndigheterna att alla ramdirektivets möjligheter till undantag från kravet på god ekologisk status ska användas, blir det inte möjligt för Sverige att leva upp till ramvattendirektivets krav”. Vi instämmer med älvräddarnas analys. Med tanke på ökad nederbörd och högre vattenflöden i framtiden kan mer avsättas för miljöskyddsåtgärder.

 

Slutligen, kan det ur ett miljöanpassningsperspektiv sägas vara giltigt att mäta miljöanpassningar i termer av produktionsbortfall? I synnerhet i relation till det här: https://svenska.yle.fi/artikel/2020/01/24/finland-ar-beroende-av-elimport-medan-sverige-exporterar-rekordmycket-delvis-pa

Sverige klarar alltså att exportera 25 TWh, delvis på grund av vindkraftboomen. Att inte mer avsätts till miljöanpassning av vattenmiljön på hemmaplan, är givetvis den stora frågan.

 

 

Bli först att kommentera