Nedan är ett medborgarförslag inlämnat till kommunfullmäktige i Vilhelmina (innan valet).

//

Hur ser det ut med barnperspektiv och tecken på barns närvaro i den offentliga miljön i kommunen?

Vi kan ta Dikanäs som exempel. Det finns inte en skylt som visar att det finns en skola eller förskola i byn. Vid skylten som anger 30 km/h i höjd med Konsum syns ”varning-för-barn” skylten som indikerar att barn kan finnas i närheten av vägen, vanlig vid skolor eller förskolor samt bostadsområden. Givetvis kunde 30-skylten beklädas med informationen ”Förskola”.

Men förbi själva skolan – från byn – är det 50 km/h och ingen skylt där det framgår att skolverksamhet pågår, från Matsdalshållet finns dock en ”varning-för-barn”-skylt. På en av skolans gavelväggar finns en stor tom plats där det mycket väl kunde hänga en stor skylt som med texten Dikanäs fjällskola synliggör för alla att det finns en skola i byn.

Samma gäller vid Sagagården. Där finns en numera ganska blek skylt med texten Sagagården men inget om Förskolan Fjällripan. Vägledes från Kittelfjäll-hållet finns ”varning-för-barn” skylten en bit innan det anges 30 km/h begränsning som gäller kl. 7-16. Denna skylt innebär att under sommarlovet kan bilar köra 50 km/h trots att fritidsverksamhet pågår. Föräldrar till barn på skolan och förskolan har redan tagit initiativ till en översyn och trafikverket har satt igång en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för att se över skyltning, övergångsställe och ytterligare hastighetsbegränsningar med fler trafiksäkerhetsåtgärder i byn. Utöver att poängtera att kommunen borde tagit initiativ till det för länge sedan vill jag:

framföra förslaget att kommunen ser över möjligheten att tydliggöra och synliggöra att skol- och förskoleverksamhet finns genom egen utåtriktad skyltning på skolans och förskolans byggnader i Dikanäs. Jag har fått lotsa flera vilsekomna besökare till skolan trots att den stora skolbyggnaden syns lång väg. Även besökare vid pumptrackbanan vet inte att de faktiskt besöker ett skolområde och kan ha till exempel hundar med sig, ovetandes om områdets karaktär.

Ett ytterligare förslag är att göra en inventering av eventuella behov av synliggörande för samtliga skolors och förskolors byggnader i kommunen.

Åsa Össbo,

Gäjka/Dikanäs

//

Många funderar vad de ska rösta på och jag förstår dem. Vad ska man tro i en valrörelse som karaktäriseras av …korv och desperata förslag i ett försök att fånga sista rösten…?

Jag tänkte därför ge några skäl till varför du kan rösta på Vänsterpartiet utifrån lands- och glesbygdsperspektivet.

På riksnivån vill V att kommunerna har samma skattenivå – ingen kommun ska konkurrera ut andra genom sin förmåga att dra till sig invånare och rationalisera verksamheter för att de redan förut haft höga invånarantal, medan andra kommuner som har demografiska utmaningar ska inte behöva ta död på sin välfärd för att de tappar i befolkningssiffrorna. Bort med kommunkonkurrensen och att vissa är ”tärande” i ett utjämningssystem – när det egentligen är just dessa kommuner som byggt och fortfarande bygger upp välfärdssamhället och folkhemmet genom att än idag ge Sverige och Europa av både sina naturresurser och mänskliga resurser (ungdomar som flyttar för att utbilda sig exv.). Istället ska staten stödja kommuner som har mindre än 10 000 invånare och utmaningar gällande sina förutsättningar för likvärdig kommunal service och välfärd.

Den politiska strategi som använts de senaste åren har i stort sett gått ut på att via kortsiktiga statliga bidrag försöka kompensera de klyftor som marknadskrafterna skapat mellan stad och land. En majoritet av landets kommuner har under lång tid minskat i befolkning och tappat såväl offentlig som kommersiell service. Statlig service behöver ökas och förbättras på landsbygden.

Vänsterpartiet vill att en större del av kraftbolagens vinster ska återföras till de kommuner där vattenkraften och vindkraften finns. Att se till att mer av naturresursernas värden stannar kvar där de utvinns.

Möjligheten till jobb på landsbygden är helt avgörande. V kräver åtgärder som säkrar att företag kan starta, växa och leva vidare. För mindre företag kan sjuklöneansvaret ofta vara betungande. Vänsterpartiet föreslår därför att mindre företag med upp till 10 anställda helt ska slippa betala sjuklön, staten ska i stället ta över detta ansvar.

Läs gärna V:s landsbygdsmotion från oktober 2021, det är sålunda inga tomma, desperata vallöften.

På regional nivå ser V behovet av att regionalt utvecklingsarbete görs i dialog med kommunerna, det ska finnas regionala projektkontor i varje kommun. Resurser för regionalt utvecklingsarbete ska finnas i hela länet.

Regionen ska i samverkan med kommunerna definiera begreppet god servicenivå.

Kollektivtrafiken är ett av de viktigaste verktygen för miljön. V vill ha utökad och trafiksäker kollektivtrafik i glesbygd framför ”busch-kort” som skapar fler privatbilister som bidrar till utsläppen vår värld inte har råd med!

Regionen ska i relevanta beslut göra en konsekvensanalys ur ett landsbygdsperspektiv.

Naturtillgångar och naturresurser ska bygga samhällen, inte utarma regioner. Ett kompetenscenter för hantering av motstående intressen och rättighetsinnehavare ska etableras i regionen.

Ett regelverk för hur värden från naturresurser återförs till de producerande regionerna ska införas.

Läs gärna  V:s regionala valplattform i sin helhet.

På kommunal nivå vill V att det ska finnas service och projektkontor i varje dalgång och i östra kommundelen.

V vill se en jämnare fördelning av resurser mellan tätort och landsbygd i kommunen.

Vid varje beslut av större betydelse ska översyn göras om den satsningen kan göras utanför tätorten, utred öppnande av Nästansjö skola F-3.

V arbetar för att införa en Kultur- och musikskola som når alla elever i kommunen och beställbar kollektivtrafik för kultur och fritidsaktiviteter.

V vill också barn- och byasäkra politiska beslut och ser behovet av att introducera politiker i frågor om samiska rättigheter och samiska konsultationsordningen samt vad minoritetslagarna innebär.

Jämställdhetsintegrering och mångfaldskompetens är viktig för att alla ska kunna delta i samhället och erhålla samhällsservice på lika villkor, HBTQI-certifiera kommunfullmäktige.

läs gärna den kommunala valplattformen som finns på Vänsterpartiet Vilhelmina FB

Under valdebatten i Vilhelmina  den 24 augusti kom en fråga från publiken om hur de olika partierna ställer sig till att ta upp frågan om en överledning att Vojmsjöns vatten till Stalons kraftverk. Det visade dig att några faktiskt kunde tänka sig det medan andra menar att frågan är politiskt död. Nu börjar Centern i olika forum arbeta för detta igen och då är min undran: är detta ren och skär POPULISM, dvs ”vi fiskar upp en fråga” från, i detta fall publiken, ”för någon vill ju detta”, i någon slags desperation 2 veckor innan valet. Eller var frågan beställd? För att ge sina planer någon slags grund?

Oavsett vilket, undrar jag hur dessa exploateringsinriktade Centerpartister tänker. Ska de gå vidare med planer på ett projekt som lakar ur och smutsar ner vår redan av kraftregleringar sargade Hjärtsjö – Våajmoe? Är det så Centerpartiet vill ställa om bygder?

Nej, först måste de nog våga skriva till högre ort om den grundläggande finansieringen. Jag säger som Jonas Sjöstedt: Norrland behöver utveckling – inte exploatering! Och har vi här i glesbygden lärt oss något  av historien så är det att exploateringar inte fört med sig bestående utveckling. Snarare hål i fickan, sår i markerna och strandlösa stränder. Och framförallt : förlorat förtroende för politiken. Den vägen bör vi inte beträda igen.