Etikett: familj

Tankar

Av , , 4 kommentarer 13

Pratade med syrran i dag. Började tänka på allt man har ihop. Så odrägligt det måste ha varit att ha en lillasyster som är 7 år yngre, alltså i den mest nyfikna åldern när man själv är på väg in i tonåren.

Mitt "första" minne är när jag gallskrikande "mamma, mamma" sprang genom huset och in i köket och gömde mig bakom mamma. På andra sidan mamma stod då min äldre syster och hade säkert gärna "vridit nacken av mig". Detta minne är ständigt återkommande så det hände tydligen lite nu och då under en period. Det märkliga med den hågkomsten är att mamma alltid stod i köket, vid diskbänken. Nog måste hon väl ha lämnat den platsen någon gång i alla fall.

Nästa minne, då jag själv var på väg in i tonåren, var när syrran skulle hjälpa mig med matten (ve och fasa för matte!). Hon var pedagogisk och vänlig och försökte leda mig rätt i matematikens irrgångar. Jag bara skrattade, fnissade så där hysteriskt som ffa unga tjejer kan göra."Fniss, fniss" tills vi hamnade i samma scenario igen. "Mamma, mamma".

Som syskon växer man upp i samma familj, men ändå kan man ha helt olika uppväxt beroende på var föräldrarna själva befinner sig i livet. Så var det för oss och vi levde nog lite i parallella världar. Men vid 20 år bodde jag i Stockholm, levde med Livskamraten och vi hade flyttat in i en ny lägenhet i Vårby Gård. Syrran kom och hälsade på med sin lilla dotter och tänka sig….

…som genom ett trollslag så blev vi vänner, inte bara syskon. Vi umgicks som två vuxna människor med varandra. Vi pratade, gick iväg till badstranden med lilla E, var på museum och hade det helt enkelt väldigt trevligt tillsammans.

Avstånd betyder ingenting,
vi kan gå olika vägar,
för du är ändå alltid nära
och har din speciella plats
i mitt liv

Så här kan man också uttrycka sig:

Även när du är sjuttio
är du bara sju i din systers ögon
/Pam Brown

 

4 kommentarer
Etiketter: , , , ,

Det gamla året

Av , , 7 kommentarer 6

Nyårslöften brukar jag inte ge, även om jag för detta kommande år lovat att ta upp mitt mer aktiva liv igen så att jag inte behöver förnya hela garderoben…..Mina nyårstankar handlar mer om vad det senaste året inneburit i form av glada saker. De tråkiga sakerna tänker man på i så många andra sammanhang att de kan man glömma just vid nyår.

För 2009 är jag tacksam över att jag fick uppleva att pappa fyllde 90 år. Mitt livs första 90-årsdag, det är en stor upplevelse. Jag får krama pappa extra hårt imorgon när vi "svänger förbi" till  honom. Han har valt att inte fira denna nyårshelg med min syster och mig och våra respektive familjer, utan han vill vara i sin lägenhet i lugn och ro.

Jag är tacksam för att min familj är frisk och att vi, livskamraten och jag, får följa våra barn med familjer i deras vardag, i glädje men även i sorg. Det är en ynnest att få lära känna barnbarnen, de nya små människorna, som växer upp och få följa deras utveckling.

Jag är tacksam för att jag orkar arbeta 75 % och faktiskt ha lite ork över efter arbetet. För att inte tala om att jag trivs alldeles utmärkt i min nya befattning. Ibland upplever jag att människor är rädda för att bryta med det gamla och istället prova nya saker och det är synd. Nya infallsvinklar, nya intryck är inte att förakta och man kan upptäcka nya sidor hos sig själv, sidor som man inte vetat om annars. Förändring behöver inte alltid vara något negativt!

Det roliga som dominerat de sista månaderna är förstås inköpet av stugan. Den är jag fantastiskt glad över att vi hittade, men att säga att jag är tacksam? Nej, det passar inte, men jag ser verkligen fram emot vårvintern då vi kan börja åka dit igen.Tankarna på den tillhör definitivt ljuspunkterna i mitt liv just nu. GOTT NYTT ÅR!

7 kommentarer
Etiketter: ,

Att vara på fel plats?

Av , , Bli först att kommentera 7

Få se nu, vad är det vi har här? En mor-, farmor på en arbetsplats som "dräneras" på människor som passerat 60 år, en kvinna inom den mansdominerade skogsindustrin, en administratör bland tekniker – tala om att vara på fel plats? Eller?

Kan det vara så att jag tillför ett extra värde i olika situationer? Är det kanske positivt att man tänker på "mjuka" värden istället för i mätbarhet? Att någon ser att ibland blir 1+1  2 men det kan också bli 2,5 eller kanske rentav <1? Så är det nämligen när det handlar om mänskliga faktorer, då finns ingen facit, inget absolut rätt, eller fel.

När jag blev mormor, strax före min 43:e årsdag, så arbetade jag en hel del inom internationella nätverk. Att bli mormor var bland det mest fantastiska som hänt mig varför jag naturligtvis alltid pratade om det i alla möjliga, och kanske omöjliga, sammanhang. Jag har kvar Powerpoint-presentationen som presenterar mig som
1-faldig (tolka det hur ni vill) livskamrat, 2-faldig mamma och 3-faldig mormor och det var ett sätt att tala om vad som var, och är, viktigast i mitt liv. Då fick jag ofta frågan varför jag inte var hemma och hjälpte min dotter med hennes barn. Det är ju faktiskt fortfarande ganska vanligt förekommande på andra ställen i Europa. 

Ibland ville jag bara skratta åt det hela, framförallt när det kom från män i min ålder, men med yngre fruar (ibland inne på 2 eller kanske rentav 3:e familjen) som på något sätt såg mig som en "äldre kvinna" medan de minsann fortfarande var unga och alerta. Voj, voj, vad ni misstar er, brukade jag tänka och i mina tankar klappade jag dem vänligt på den kala fläcken och / eller ölmagen. 

Nej, det bästa med att ha några år på nacken är faktiskt att man får ett perspektiv på saker och ting. Man vet att om något inte blev exakt som man tänkt, så duger det oftast alldeles utmärkt ändå, i de flesta fallen så är det bara jag som vet att det inte blev som jag tänkt. Om man planerat något och det inte blir på det sättet så är det inte världens katastrof. Jag har lärt mig att oftast dyker det upp något ändå bättre, det så kallade  "flytet". Vad vill jag säga med detta? Kanske ; alla ni karriärsugna, ständigt högpresterande människor, slappna av. Gamla tankesätt som att "kasta bekymren över axeln", "vad gör det om 100 år" – de är inte bara gamla tankesätt – de är faktiskt sanna.  

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,