När misstro föder misstro – och vad som kunde vara.

Efter ett halvår av panikartad och kaotisk hantering (Jo kommunalrådet, jag tycker verkligen att det är en korrekt beskrivning) så har en majoritet i Vännäs (s, m och v) genomfört den största strukturella förändringen av kommunens verksamhet på många år. Alla våra byskolor läggs ner!

Hela processen har byggt på misstro och gett upphov till ännu mer misstro. Nedläggning av byskolor har diskuterats tidigare i Vännäs. Ofta har det lett till hårda ord och låsta positioner mellan politiker och de berörda. Majoriteten verkar ha en bild av att denna motsättning främst beror på medborgarna och deras oförmåga att förstå komplexa frågor. Därför har det för dem inte funnits någon mening att ge sig in i någon dialog alls denna gång. Rädslan för en olustig och jobbig process har varit tydlig, och kan i viss mån vara förståelig ur ett mänskligt perspektiv. Med en annorlunda, bättre och längre process så är jag dock övertygad om att vi tillsammans skulle nå minst lika effektiva resultat för kommunen. Kanske skulle vi komma fram till att lägga ner byskolor, kanske inte. Det skulle kanske kosta lite i extra på kort sikt men jag är övertygad om att mer genomarbetade och förankrade beslut blir billigare på lång sikt. Inte minst för att om man lämnar en process med större förståelse och förtroende, om än inte helt överens, så finns mycket bättre förutsättningar att tillsammans hitta goda lösningar i framtiden.

Efter sommaren ska arbetet börja med en ny plan för Vännäs utveckling på lång sikt. Vi kommer att jobba för en attityd i detta arbete som inte bygger på att politikerna i efterhand ska försöka förklara sina beslut på bästa sätt. Vi vill ha en öppen dialog där organisationer, föreningar och medborgare är delaktiga redan från början. Kommunikation och information kan vara två väldigt olika saker. Och Vännäs behöver verkligen en genomarbetad plan för att akuta beslut ska kunna tas på ett långsiktigt och tryggt sätt.

Miljöpartiet stödde självklart folkomröstningsinitiativet. Möjligheten finns i kommunallagen och om de formella kraven är uppfyllda så är det självklart för oss att ge medborgarna chansen att säga sitt. All makt utgår från folket. Det är alltså folket, var och en av oss som bär ansvaret. Att en folkomröstning innebär kostnader (ca 100.000-500.000) måste de drygt 10% av invånarna som skrivit på initiativet få rätten att ta ansvar för. Likafullt som vi alla, vart fjärde år, får rätten att ansvara för de dryga 3 miljarder som ska fördelas inom kommunen den kommande mandatperioden. Att frågan om att lägga ner alla byskolor inte skulle vara en fråga för en folkomröstning är en underlig ståndpunkt. ”Den berör bara ett fåtal” är ett argument. Ett riktigt konstigt argument eftersom skräckscenarier om vilka dåliga resurser som kommer att drabba alla skolbarn i kommunen varit det starkaste argumentet för nedläggning. Dessutom så har de som pluggar, jobbar eller har barn i byskolor oftast släkt och vänner som bor på andra ställen i kommunen. Att ”vi har en representativ demokrati ” lyfts också fram som argument. Helt sant men frågan är om den alltid funkar. Att folkinitiativet finns som en möjlighet talar emot detta i sig själv. I detta särskilda fall måste man reflektera på att socialdemokraterna faktiskt gick till val i Vännäs 2010 med att ”satsa på byskolorna”. Det är inte orimligt att tro att det finns väljare som skulle ha röstat annorlunda då om de förstått vad dessa ord var värda. Några pekade också på ansvaret för de barn som under ytterligare en tid skulle leva i ovisshet om deras framtida skolgång. Visst finns denna problematik men vi måste också inse att dessa barn vet att deras skola kan försvinna på två veckor.

Folkomröstningen blir det nu inget av. 23 personer röstade emot och det räckte i och med att en ledamot inte hade riktigt koll på ett inte självklart regelverk. De som har full koll på kommunens ”arbetsordning för kommunfullmäktige” kan möjligen peka finger åt detta misstag. Jag gör det i alla fall inte. Det moraliska i att ett resultat av en omröstning inte speglar den representation som väljarna utsett utan kommer till av ett misstag är en annan fråga. Att däremot en folkpartist som säger sig vara för folkomröstningar, och representerar ett parti som är för folkomröstningar, röstade emot är en större obegriplighet. Argumentet var att det fanns risk för en kostnad på 500.000 om folkomröstningen skulle läggas vid ett annat tillfälle än EU- eller riksdagsval, och att det fanns risk för lågt valdeltagande. Dessa ”risker” kommer att finnas vid alla folkomröstningar och måste därför finnas med i det principiella ställningstagandet och kan inte kopplas till just detta initiativ.

Positivt det senaste halvåret är i alla fall att vi fått igenom en vegetarisk måltid/vecka i våra skolor och att jämställdhet särskilt ska beaktas vid varje politiskt beslut i kommunen de närmaste åren. Båda dessa kommer att kräva ännu mer engagemang och arbete för att få ett bra genomslag. Det ska vi jobba för efter ett efterlängtat politiskt sommarlov.

Tveka dock inte att prata samhällsfrågor med mig eller varandra under tiden.

Ha En Härlig Sommar!