Skammens dag

Av , , Bli först att kommentera 5

Igår beslutade en majoritet i Vilhelmina kommunfullmäktige (S, KD, SD och M) om ett yttrande till Renmarkskommitténs delbetänkande Jakt och fiske i renbetesland. Kommunens yttrande är djupt problematiskt, olämpligt och konfliktskapande då det innehöll en rad skrivningar som utpekar samebyarna som motståndare till positiv utveckling i kommunen.

På direkta frågor från en ledamot som också är medlem av en av samebyarna som verkar i kommunen kring vad som egentligen menas med skrivningar som så tydligt misstänkliggör samer, samebyar och renskötseln lämnades inget svar.

Det är på så många vis en skammens dag att vara politiker i denna kommun. En kommun som har långa anor av samisk rättskamp med den första sameföreningen och initiativtagarna till samernas gränsöverskridande möten i Tråante/Trondheim och Staare/Östersund för över hundra år sedan: Hans Magnus Nilsson, Elsa Laula Renberg, Maria Laula, Torkel Tomasson, Andreas Wilks för att nämna några namnkunniga som kämpade mot den koloniala tankespåren bland sina hemtrakters nytillkomna betvingare.

Samebyarna kommer nu att anmäla kommunen till diskrimineringsombudsmannen. Det är tyvärr befogat, när majoriteten kommunpolitiker i går visade att de varken svarar på frågor eller lyssnar på samebyarna. I kommunstyrelsens beredning av ärendet framhöll jag och min partikollega att yttrandet går över gränsen, S och KD skulle återkomma med ett omformulerat yttrande som visade sig vara ytterst lite ändrat på morgonen innan fullmäktige.

Flera har också påpekat att i detta ärende skulle dialog förts med den samiska samrådsgruppen men kommunalrådet underströk att det är politiken som ska sköta frågan. Inom Vänsterpartiet valde vi att inte inge något yttrande eftersom det fanns lite olika inställningar i sakfrågan. Men vi tvekar inte att stå upp mot misstänkliggöranden som är så tydliga i det som kom att bli kommunens yttrande och som baserar sig på en oro och rädsla och okunskap som kanske också är strategisk – man vill inte veta. Man vill inte minnas att innan 1993 var det samebyarna som tillsammans med lantbruksstyrelsen upplät jakt och fiske.

Varför frågade man inte samebyarna – hur ser ni på olika förvaltningsmodeller som föreslås, hur skulle ni vilja ha det? Och utifrån det grunda sitt yttrande. I stället har partiet som skrivit yttrandet ”oroat sig” på kammaren. Och med detta visar majoriteten i Vilhelmina att man traskar på i 1800-talets koloniala spår utan ödmjukhet inför att vi är en kommun i Sameland.