Från regeringen kommer nu budgetförslag med inriktning på att öka incitamenten för kommuner att säga ja till vindkraft.
Det föreslås budgeteras med hundratals miljoner under tre år. Det ska dessutom ha lönat sig att sagt ja tidigare också!
Fastighetsskatten på dessa verk ska höjas – för att finansiera kommunincitamentet antagligen.
Men varför inte låta fastighetsskatten (på både vatten- och vindkraftverk samt gruvor) gå till kommunerna direkt i stället för detta?
Däremot är de inte lika ”snabba” (det är väl inte lika viktigt) att utreda eller besluta om de närboende och ersättning till dem, vilket jag kan tycka är ett fjäsk för kommunerna (när man inte satsar på kommuner generellt).
Nej, fortfarande gäller: ”du som står med mössan i hand och tackar ja till exploatering” du får en grindslant kastad till dig.
De borde läsa vad Sametinget skrev i remissvar till förra vindkraftutredningen En rättssäker vindkraftsprövning SOU 2021:53: ”Risken är att systemet pressar samebyarna ytterligare och kan medföra ökade motsättningar mellan samebyar och övrig ortsbefolkning där det finns olika inställningar till en vindkraftsetablering.”
Och frågan om renskötseln ens räknas in i vad regeringen anser som ”närboende” även om parkerna i norr nästan uteslutande står på renskötselmarker besvaras av Sametingets yttrande till utredningen Värdet av vinden SOU 2023:18 (vilket är det betänkande som ligger till grund för regeringsförslaget och den vidare utredningen) där de konstaterar att ”Rennäringen skulle inte få del av ersättning som föreslås för lokalsamhället. De förordnade rennäringsexperterna i utredningen anser att kompensationsreglerna enligt miljöbalken är otillräckliga eftersom reglerna endast medger kompensation för den ekonomiska kostnaden för lastbilstransporter förbi vindkraftsparker och stödutfodring (skadelindring). Det utgår ingen kompensation för att renskötselns natur förändras som medför att renarna inte längre kan vandra mellan betesmarkerna. Avgränsningen innebär att rennäringen blir sämre kompenserad än de intressen som med utredningens förslag skulle få en ekonomisk fördel av vindkraften. Sametinget anser att den enda rimliga kompensationen är andra renbetesmarker men det finns inte att tillgå.”
Så den ”gröna” omställningens grindslant hägrar månne för kommuner, men jag tror vi ska stanna upp och fundera om vilka risker vi skapar för ett håll(ihop)bart lokalsamhälle, en social hållbarhet, och en mer rättvis omställning.
Senaste kommentarerna