…määääj schälw å ingen annan!

Ååh.. Jag lyckades dra på mig fortkörningsböter idag..

Och direkt efter att de unga konstaplarna lämnat mig och min blåa lilla bil någonstans på Mariedal imorse vid halvtiotiden så ville jag ju såklart genast ringa och beklaga mig för någon som kanske kunde tänkas tycka åtminstone liiite synd om mig. Jag ringde till Jimpa. Han skrattade bara och sa att ”det va väl inte hela världen, det är ju ba pengar å ingen har ju dött så det är väl ingen fara”

Asså.. har jag världens bästa och snällaste man eller vad? Jo, det har jag! 🙂

Nåväl, i alla fall så intalade jag mig att om jag INTE tänker klippa mig före februari och förmodligen (kanske) tänker skicka tillbaks mina nya vinterskor som är på väg till min adress, så kan jag ju kanske se dessa uppoffringar som en ”plus-MINUS-noll” handling som skall göra detta misstag lite mindre.. men näeej.. Det känns ändå inte så.

Men jag försöker att se det som att jag FÅTT ett körkort i julklapp, för jag kunde ju lika gärna ha blivit av med körkortet och det hade fasn inte varit kul. Ja fy fabian. Dyrköpta läxor är ju alltid de som svider mest men som gör en klokare i slutändan (?! Eller??) så jag inbillar mig att det ändå var värt det *host*

Hursomhelst: Det mest ironiska idag var ju att jag fick blåsa i en exakt likadan alkometer som jag vanligtvis själv rätt ofta håller i och anmodar folk att blåsa i. Det var en annorlunda upplevelse faktiskt. Så jag måste ändå säga att det trots allt kan vara av värde att få känna sig liten och utsatt och att man ibland själv behöver underkasta sig emellanåt för att påminnas om sin egen otillräcklighet och att man inte alltid får vara den som bestämmer. Jag tänker mig att det också påminde mig om vikten av att vara ödmjuk i alla jobbiga situationer som livet ibland har att bjuda på. Typ, att man ibland bara får gilla läget som grundar sig i sin egen uselhet liksom!

Men ändå.. sån himla tur att jag blåste noll! Tur också att jag inte hade bilen full med vapen och knark… och vilken TUR att jag fick behålla mitt körkort. Så ja.. Jag är glad 😀

Känslan är lätt värd 2000 pickadoller.. och.. Mitt körkort? Jaa..

Jag.Är.Så.Jävla.Glad.För.Det

”Lika bra å sluta drömma… de går åt helvete i alla fall..”

😀

Nä, ba skoja.. det känns ändå helt ok och jag har ändå inte önskat mig nåt särskilt dyrt i jul ändå.. Jag har faktiskt inte önskat mig ett dugg! (annat än fred på jorden och det gamla vanliga Ni vet…)

Jag får ju mina idéer emellanåt och när det händer så rannsakar jag mig själv alldeles för mycket och det blir ofta ett ”allt eller inget scenario”.

Ni som känner mig vet ju.. Men i alla fall. När det gäller internet så har jag ett väldigt kluvet förhållningssätt. Det förflutna finns ju som alla vet kvar i form av digitala spår. Både stora och små avtryck.

När det handlar om söta små digitala minnen så är det ju ändå lite roligt när det dyker upp saker ”från förr”. Det som INTE är roligt och som får mig att ifrågasätta mig själv och mitt fortsatta vara eller icke-vara på sociala medier är när det dyker upp människor som vill veta saker och som så uppenbart bara vill vältra sig i eller förmedla göttigt skvaller men som för all del ändå vågar göra det i form av sig själva (alltså utan påhittade nick osv) dyker upp med både frågor och information som jag inte vill ha eller har bett om.

Jag blir väldigt obekväm och ibland får jag nästan lite internet-ångest-light och så börjar mitt självrannsakande som jag ändå är lite trött på. Som tur är så är det inte lika ofta nu, men det händer fortfarande ibland.

Här på Helena-bloggen så händer det ju inte alls så mycket nuförtiden annat än att jag lämnar av en och annan tanke ibland. Tankar som just där och då betyder så pass mycket att jag vill sätta dem på pränt, men i övrigt så speglar den väl ändå att mitt IRL-liv är relativt lugnt och harmoniskt. De som följer mig på Instagram vet ju att jag är lite mer generös där med både tankar och vardagsliv.

Dock så har jag en liten fix idé vad gäller mitt Instagrammande och det är att jag har ett maxantal i både följare och de jag följer. Jag får ha max 100 följare och jag ska aldrig följa mer än 150 st konton, så någon gång i månaden så rensar jag bort både följare och sånt som jag inte längre är intresserad av att spana på.

Det finns så himla många inspirerande konton som handlar om sånt jag gillar vad gäller mat, musik, livsstil och träning etc, men jag håller mig ändå under 150 st vilket känns som en osynlig gräns för vad jag klarar av om jag verkligen vill hinna se det jag tycker om.

Precis så som man behöver rensa ur sin garderob, sitt skafferi, sina förråd och sin handväska (haha..) ibland så behöver man väl göra det samma i sina sociala medier också tänker jag?

Allt och alla som får mig att må dåligt, eller som kommer med (för mig) dålig input måste helt enkelt sållas bort för min mentala och digitala överlevnad. Allt annat är helt orimligt!

Dessutom så har jag gjort så pass många andra radikala förändringar i mitt liv vad gäller det mesta och internethängandet är ju inget undantag.

Jag behöver verkligen göra aktiva val varje dag och 9 gånger av 10 så är det sånt jag väljer som jag vet att jag mår bra av, men ibland händer det ju att jag slirar och gör ett kasst val som får mig att må skit. Fast numera är det mer sällan tack och lov!

Nåväl, även solen har ju sina fläckar  😉

Jag lär så länge jag lever och tur är väl det, för det innebär att jag ständigt har nya infallsvinklar att analysera och filosofera över.

Haha.. jaa.. Ni ser ju! Det är deep shit som pågår inne i det lilla Helena-universumet där jag snurrar runt min egen axel om och om och om igen. Men åh ja, just nu är det ändå rätt okej trots att hösten börjar bli både mörkare och kallare!

Tillvaron är nog precis som sist jag skrev. Dock så går jag och Jimmie in i en extremt osynkad period nu så vi kommer inte att ha mycket ledig tid tillsammans under någon månads tid framöver, men har vi tur får vi en ledig helg senare i höst tillsammans bara vi två. Något att se fram emot för det händer inte ofta!

Fairyboy + Häxan surtant= sant!

Ha det bra alla som fortfarande läser här!

Alltså, hur kan man inte älska måndagar?

Måndagen är ju den bästa dagen på hela veckan. Ett oskrivet blad där de första raderna alltid ger hoppet om något nytt. Man har en härlig helg i ryggen och en fräsch vecka framför sig och med den känslan är det rätt så najs att börja varje ny vecka.

Själv har jag två nattveckor framför mig vilket innebär att jag i fjorton dagar kommer att ha mycket tid över för mig själv på dagtid. Jag ska så smått börja flytta in mig själv på innegymmet efter att ha tränat utomhus i nästan fyra månader. Det kommer nog att bli den största förändringen i höst.

Men än så länge finns det en och annan dag som bjuder in till utomhushäng med allt vad det innebär och ju mer man vistas utomhus, desto bättre klarar man också övergångarna mellan årstiderna. Speciellt de årstiderna som kan vara jobbiga för oss som lätt blir lite deppiga av mörker och kyla.

Jag hoppas också kunna åka norrut nu i september. Jag har ju inte varit i Gällivare på tio månader och så länge har det ju aldrig nånsin gått utan att jag fått träffa min mormor, så jaa.. jag längtar ju supermycket såklart 🙂

I övrigt så går vardagen i en stilla lunk. Min tid är otroligt reglerad efter mat och sovklockan som vanligt och jag mår så bra jag kan. Att vara den bästa versionen av sig själv kräver ganska mycket jobb faktiskt och trots att dygnet bara har 24 timmar så blir det viktigaste ändå alltid gjort.

Jag är inte världsbäst på att prioritera, men som tur är så har jag en och annan i min närhet som hjälper mig att hålla fokus de gånger när jag (som vanligt) försöker göra tio saker samtidigt.. haha.. min förbannelse OCH min välsignelse kan man säga. Jag är supereffektiv de dagar när jag har osynliga deadlines och jag kan till och med flytta berg emellanåt och göra sånt som det egentligen krävs två pers för att göra, men så.. helt plötsligt så kommer det dagar när jag inte ens kan torka köksbordet fritt från smulor, eller ens ta mig iväg hemifrån eftersom jag plötsligt ”tappat bort” hälften av det jag ska ha med mig.. Typ såna saker  😀

De dagar när jag är supervimsig och har tappar fokus kommer tack och lov mer sällan, men de dyker ändå upp ibland som en påminnelse om hur upp och ner livet och vardagen kan vara.

Prioriteringsordningen är hos mig som en mental checklista som jag har i mitt huvud. Jag ser till och med framför mig hur jag bockar av punkt efter punkt på min lista med en svart blyertspenna. Den mentala listan är på många sätt en av de saker som förankrar mig i vardagen och trots att den bara existerar i min hjärna så älskar jag min checklista och jag skapar en ny varje morgon när jag vaknar.  😀

Den listan sorterar mina tankeballonger både i färg och form och den berättar också för mig vilka ballonger som skall kapas snören på för att de ska skickas iväg, segla uppåt och utom räckhåll.

Flummigt? Jaao.. förvisso, men ändå jävligt effektivt! Jag har en del skumma saker för mig, men de funkar och det är huvudsaken. Var och en blir ju salig på sin tro som det heter.

Nåväl, nu får jag se till att ta tag i min nya efterlängtade måndag med allt vad det innebär och se till att göra något. Dessutom.. precis som jag sa så blir alltid det viktigaste gjort! 😉

En härlig känsla!

”Fokusera & filtrera”

Sista dagen på min semester idag firas med sommarens första (!!?) vinglas!

Japp! Har inte druckit vin sedan 5e juni då jag partajade med mina fina kollegor 🙂

Förutom en liiiten, liten krogsväng i sommar så har jag faktiskt ”bara” druckit en å annan folköl i gott sällskap på balkongen.

Jag har varit ovanligt restriktiv med alkohol i sommar  eftersom jag försökt odla fram den bästa formen av mig själv.. Och faktiskt.. Ta mig tusan om jag inte lyckats riktigt bra! Egentligen så skulle jag vilja posta en bild på min rutiga mage, eller mina snygga, bulliga biceps.. Men naaej.. det gör jag bara inte eftersom jag numera försöker att hålla mig lite mer nertonad på nätet och supercool IRL  😀

Jag nöjer mig med att publicera en bild när jag vilar efter ett vidrigt (men härligt) träningspass som min PT skräddarsytt efter både min fysiska, psykiska och mentala förmåga.  Och tjaaa.. Att välta ett traktordäck framför mig i några hundra meter och sen kämpa vidare i en uppförsbacke är väl ungefär story of my Life så det var ju klart att jag fixade det 😀

3 gånger i veckan i sommar tillåme..

Och faktiskt.. Jag är fortfarande förundrad över att jag är i bättre form nu än vad jag nånsin var för typ tjugo år sen. Galet alltså.

Vissa saker var alltså INTE bättre förr haha..

Nåväl, nu börjar jag jobba om exakt fjorton timmar och jag konstaterar att finalen på semestern var helt över förväntan.

Jag är frisk, stark och kompetent.

Hoppas att Du också är det 🙂

Vi hörs!

När man bor supernära en sjö och bara behöver dra på sig en kjol och sticka ner fötterna i rosa flipflops och ta sig till sjön på mindre än två minuter så har man verkligen inget att klaga på.

Efter en väldigt annorlunda semester så höll jag idag nästan (men bara nästan) på att impulsköp en resa till Grekland för mig och mina kids med avresa på måndag. Dock så hejdade jag mig i sista sekunden för jag insåg att jag är liiite för feg för att resa som ensam vuxen med ansvar för två barn utanför Sveriges gränser..  Lefkas på måndag var ETT enda litet dramatiskt knapptryck bort, men näääejj!!

Jag väntar tills nästa tillfälle för utlandshäng när jag får med mig min man också för hans semester tog ju tyvärr slut häromdagen så jag nöjer mig med att hänga runt några dagar i den här stan istället.

Inte så spännande, men hyfsat behagligt!

Kyrkstugan vid Nydalasjön förresten.. Jag blev så himla glatt överraskad när jag såg att de serverar ett och annat veganskt fika plus att de erbjuder ett grisfritt alternativ i form av vegetariska varmkorvar. Stort plus på den alltså  🙂

Det innebär att vi inte  behöver släpa med oss massa eget fika som vi oftast behöver göra när vi är ute på sommarhäng. På kyrkstugan har de dessutom så billigt fika så man nästan skäms när man ska betala.

Supergulliga ungdomar som jobbar där är ju också trevligt såklart och ja, jag inser ju hur lyxigt det är att ha det så här väl förspänt nära mitt hem.

Jag behöver inte anstränga mig ett enda dugg och det kostar inte skjortan.

Så härligt!

På tal om grisfria korvar så måste jag ba visa en bild som dök upp i mitt flöde som jag liksom fastnade för eftersom den är så talande:

Jag älskar grisar!

Levande såklart  😀

Min bästa vän i hela världen är så himla bra på det här med integritet. Hon delar inget på sociala medier från sin privata sfär och jag beundrar henne ganska mycket för det faktiskt.

Själv har jag ju varit precis tvärtom (på gott och ont) och på sista tiden så har jag börjat fundera lite mer på det där med integritet på nätet.

Allt är ju faktiskt inte för alla och ändå så klickar jag iväg allt möjligt mest hela tiden.

Numera mest på Instagram eftersom det, utan tvekan är ett av de sociala medier jag uppskattar mest och tycker är roligast.

Jag har aldrig skaffat Facebook eller snapchat utan har nöjt mig i mer än tio år med vk-bloggen och Instagram sedan två år. Jag känner mig själv så pass väl att jag VET att jag förmodligen skulle bli helt biten av nya sociala medier och försöker tänka lite ”tvärtom” nu.

Min första integritetsutmaning kommer att bestå i att sluta klicka iväg stories på Instagram.

Många är det som sett min halvnakna karl på gymmet, mina roliga kids på allsköns upptåg och mina knäppa funderingar som förmodligen inte är så jävla roliga annat än för oss i familjen.  😀

Alltså borde det vara piece of cake att bara lägga av och lägga ner. Att bara posta något lite då och då som kan vara värt att spara i form av digitala spår.

I slutändan ser jag det som lite av en internetdetox.

Att tänka på att allt faktiskt inte är för alla och att jag dessutom kommer att spara en hel del tid är ju egentligen bara en bonus. Men såklart det viktigaste: Att återerövra en liten bit av min egen (och familjens) integritet. Den är ju faktiskt både eftersträvansvärd och mycket dyrbar.

Kanske kan jag också återfå min känsla för att sätta det skrivna ordet på pränt när det kommer till sådant som är viktigt? För mig?  🙂

Jaa.. Jag hoppas ju på det!

Det är ju värt ett försök i alla fall och just nu känner jag mig ganska stark i tanken. Jag tycker rent av att jag är ganska klok.

Känner mig klok som en bok 😀

Och ganska nöjd!

.. Ja det blev startskottet för min semester.

Första dagen idag blev jag liggandes i mörkret med tidernas migränattack och först vid klockan två idag vågade jag mig ut i dagsljuset på stapplande ben.

Inte kul  🙁  men jag tror att det är kropp och själ som säger stopp nu efter allt flängande. Har cyklat för ofta, för mycket och för snabbt i extremvärmen och dessutom haft lite svårt att äta i denna klibbiga hetta.

Sömnen har såklart också blivit lidande i extremvärmen som varit så nu tog det bara stopp helt enkelt.

Och ja, jag ser ju mönstret : Leva som skalman=skön å härlig tillvaro.

Leva utanför mina ramar & rutiner= må pyton efter bara några dagars slarv.

Men nu blire härlig hemester för mig och hela mitt crew. Vi ska få besök av efterlängtade familjemedlemmar och vi ska bara ha det så jääääkla bra  🙂

Inga måsten, inga planer annat än dag för dag och jag ska ba göra vaffan jag vill hela dagarna 😀 Jag ska umgås med vem jag vill, när jag vill och jag ska mestadels ligga still.

Hänga vid sjö, hav och pool.. Det kommer bli så jävla cool.

Önskar alla som fortfarande läser här en finfin sommar! Kram å vi hörs!

Det är jag i ett nötskal det!

I takt med att dagarna räknas ner till semestern så blir jag bara mer och mer lat. Självklart blir alltid det viktigaste gjort, men jag känner mig så sjukt oinspirerad på alla plan.

Trött och gnällig är jag också, men det går liksom inte att göra nåt åt just nu. Det är bara att härda ut helt enkelt.

Jag har slarvat med både maten, sömnen och träningen under några få dagar och det räcker ju tyvärr för att jag ska tappa energi, så idag ska jag äta en långsam jättebrunch med mig själv och sen ska jag cykla till jobbet. Förhoppningsvis så räcker det för att få snurr på min dagliga fysiska energi så jag orkar fixa alla mina ”innan-semester-grejs” idag.

Egentligen vill jag bara ligga ute och läsa en bra bok, men jag får snällt vänta några dagar till. Högen med olästa böcker blir säkert bara bättre av att få mogna några fler dagar haha…

Jag ser i alla fall ljuset i tunneln  😀

Ha en fin dag oavsett du är ledig eller ej  🙂