Jan Nilssons blogg
En välda blandning...

Etikett: utveckling

Varför samarbeta?

Av , , Bli först att kommentera 5

…
Just nu rapporterar tjänstemän från Umeå och Övik om EU:s nya programperiod 2014-2020. Planeringen för att vara med och få ”sin” del av medlen för sammanhållningspolitiken skulle vara svår och dyr att ordna för enskilda kommuner. En knepighet som måste hanteras med nya Umeåregionen är att Övik hör till ett annat bidragsområde än vi andra.

Regionalfonden hanterar en tredjedel av EU:s budget och ger betydelsefulla pengar till glesa områden som våra. Det är oerhört viktigt med samarbetet här. Att spara in på det skulle kunna bli oerhört dyrt för våra kommuner. Vänder man på det finansierar samarbetet kring EU-bidragen förmodligen allt samarbete vi har. Och mer därtill.

Sociala fonden, jordbruksfonden och fiskefonden fördelar mindre pengar, men är också viktiga att ha samordning omkring.

Bra grogrund för framtiden

Av , , Bli först att kommentera 9

På vk.se finns idag en tänkvärd artikel som handlar om att ge barn en bra start i liv och lärande.

Artikeln handlar om något som är gratis och definitivt inte kräver akademiska studier eller statusmarkörer av olika slag.

Det sägs att detta viktiga minskar snabbare i Sverige än i jämförbara länder. Jag vet inte om det är sant, men den i Sverige rätt drastiska minskningen är tydligen påvisad genom forskning.

Jag får inte länkningen att fungera i bloggappen, så du får kopiera och klistra in:

http://www.vk.se/999065/locka-fram-barnens-laslust?mobil

Elevgallup

Av , , Bli först att kommentera 7

…
Ja, den var måttligt vetenskaplig, lunchens gallup. Men jag gillade resultatet.

Efter att ha tappat bort mina hungriga medarbetare någonstans mellan kalopsen och salladsbordet hamnade jag vid ett elevbord där jag kände hälften från tidigare skolor. Det är så väldigt roligt att möta de kända, inte minst dem man haft mycket att göra med på senare år. Det händer tydligen något märkligt mellan nian och gymnasiet, det är ibland som det låg ett par års utveckling under den sommaren. Inte minst roligt var det att höra en manhaftig yngling med lägenhet i Vännäs prisa högstadiets hemkunskap som nu bidrog kraftigt till hans överlevnad. Det var också kul att höra de ekonomiska strategier han utvecklat efter att ha lämnat hemmets finansiella sfär.

Hur var det nu med gallupen? Jo, jag frågade eleverna lite dristigt om det bästa och det sämsta med Liljaskolan. Det sämsta kom först. Att matschemat inte alltid håller och det kan bli väntan. Ibland också för att nytt ska värmas när populär mat tagit slut. Sånt kan utvecklas.

Det bästa gjorde hela min dag. Eleverna var seriöst överens om att det bästa på skolan var lärarna. De var bara bäst! Fantastiskt roligt att höra det i ettan och tvåan, inte i grundskolan utan i gymnasiet.

Sträck på er lärare!

Vägar till utveckling

Av , , Bli först att kommentera 9

…
På upploppet till Mötesplats Lycksele tar Katarina Norlin och Tomas Boman från högskolan i Gävle upp problematiken med att särskoleinskrivna inte får studera vidare efter gymnasiesärskolan. Man har haft ett projekt där inskrivna elever fått gå en högskoleutbildning under ett par år.

Problemet kanske verkar väldigt teoretiskt, men är inte det. Bland annat för att så många som uppåt 40 % av särskoleeleverna kan ha varit felinskrivna genom åren. En annan orsak är att vårt samhälle behöver ta vara på alla sina resurser, främst människorna. Särskilt när befolkningspyramiden ser ut som den gör i västvärlden. Det kommer att saknas människor som är utbildade och villiga att ta många nödvändiga arbeten.

Orsakerna till felinskrivning kan vara många. Man kan t.ex. vara extremt sen i sin utveckling. Själv glömmer jag inte när jag fick höra om en flicka som var aktuell för särskoleinskrivning, men som till slut blev läkare. Föreläsarna beskrev hur många elever utvecklats fantastiskt bra under sin högskoletid.
Jag skulle vilja se ett mindre fyrkantigt utbildningssystem när det gäller funktionshindrade. Det borde också bli lättare att som vuxen få sin inskrivning prövad.

När sagan går in

Av , , Bli först att kommentera 6

…

Min fru har arbetat mycket med sagor i sin klass i år. Olika sorts sagor. Folksagor, sådana som inte alla nyare svenskar har hört, konstsagor, fabler och egna sagor.

Idag gick en etta förbi henne och såg henne titta i en sagobok. Eleven frågade om det var en folksaga. Då vet man att undervisningen har landat någonstans där inne.

En stor lycka kan det vara när elever med annat språk upptäcker att mamma eller pappa läst samma saga som de möter i klassrummet. Fast på ett annat språk.

Som ni minns var sagor Einsteins recept för excellens. Först sagor, sen sagor. På det ännu mer sagor.

Flerdubbel glädje

Av , , Bli först att kommentera 7

…
Hade jag inte för länge sen ätit magen från ryggen hade jag gjort det ikväll. Det bjöds på julbord och jag satt med andra kommunmedarbetare än jag jobbar med till vardags. De närmaste kollegorna åt igår kväll, men då levde jag på hullet på KS i Vännäs.

Det är ju alltid roligt att lära känna nya människor och ibland är det extra roligt. Som när man flera gånger kommer tillbaka till att man har så bra chef. Oftast ligger det nära till hands att dra våra chefers fel fram och tillbaka. I en så pass utstickande, klämd och ensam situation som chefens är bristerna sällan svåra att upptäcka.

Så mycket roligare och mer energigivande det är att höra att man mitt i mödan och slitet har en situation där man berömmer chefen. Det var en stor del av kvällens behållning.

Om det sen var en klok idé att åka direkt till gymmet efteråt med en seg, lågfrekvent förkylning i kroppen återstår att se. Det tillkom många kalorier jag ville göra mig av med innan de sällade sig till de övriga reserverna.

I gläntan

Av , , 2 kommentarer 10

…
Tänkte sätta gerotranscendens som överskrift, men hejdade mig. Fast texten ska handla en del om just det.

Idag har jag spenderat mer tid än jag brukar på sociala sidan. Med vårdande människor och vårdens frågor. Anledningen var att Bjurholm ska nyttja pengar från Socialstyrelsen för att validera kunskaperna hos en del av vårdpersonalen. Alldeles utmärkt tycker jag. Vi bör allmänt bli mycket duktigare här i Sverige på att värdera människors förvärvade kunskaper och omsätta dem i behörighetsgivande och bekräftande poäng för arbete och vidare studier. Flera års arbete inom ett område går inte spårlöst förbi.

Min närvaro handlade främst om det som följer efter den här första satsningen på personslen. Nästa steg ska eventuellt tas med vux-resurser som hör till mitt ansvar en tid framöver.

Det blev många intryck, inte minst genom en av dagens huvudpersoner, hon som började jobba för 47 år sedan och som därefter varvat arbete och studier inom vård och pedagogik. Det hon berättade om valideringen för de första 15 som är aktuella lät förtroendeingivande. Det var intressant att höra vad man tittar på i vardagsfrågor som integritet, etik och medbestämmande, hantering av dementas frågor m.m.

När jag tittade igenom det underlag som äldreomsorgspersonalen fick ta del av frågade jag upp några specialuttryck jag inte förstod. Bland annat gerotranscendens. Förklaringen innehöll en historia från utbildningsledarens eget yrkesliv. Den härstammade från 70-talet när alla gamla på ålderdomshemmen i all välmining och på död och pina skulle till terapin, även de som inte ville. Några behövde förstås en puff för att komma iväg till något de flesta uppskattade och behövde och hon berättade om ett ihärdigt försök hon gjorde med en på boendet.

Mannen ifråga ville stanna på sin säng och sa – som jag förstod vänligt men bestämt; ”Flicka lilla, du förstår, jag är inte här…”
Sen berättade den gamle skogsarbetaren att han var ute i skogen och just hade satt sig i gläntan han huggit. Han såg ner över landskapet och hade hällt upp kaffet och tagit fram limpsmörgåsarna med stekta ägg. Och vad var väl terapin emot det…

Alla barn är inte lika och har inte exakt samma behov, inte alla äldre heller. Åldrande är inte bara sjukdom och elände, det kan också vara mognad, reflektion, tankeresor och andlighet – låt vara av olika slag. En hel del av tankarna kring gerotranscendensen tilltalar mig. Även om jag personligen tror det här livet har en mycket högre mening.

http://www.sydsvenskan.se/inpa-livet/gerotranscendens-nar-livet-far-mogna/

Sverige tvåa i världen

Av , , Bli först att kommentera 11

…
Det var intressant att se att Sverige rankas som nummer två i världen när det gäller innovationer. Schweiz kom först i undersökningen som gjorts av INSEAD och WIPO, en internationell handelsutbildare och ett FN-anknutet organ.

Inte oväntat var det Kina som kom först i den viktiga grenen som handlade om kommersiell nytta av innovationerna. Det var roligt att se att Sverige idag också rankas trea i världen vad gäller satsningar per capita på forskning och innovation.

Trevligt var det att tre afrikanska stater fanns bland de sex som förbättrat sina positioner mest, var man nu befinner sig i rankingen.

http://www.globalinnovationindex.org/gii/GII%202012%20PPT.pdf

…

Läsning och utveckling

Av , , 2 kommentarer 11

…
Fick igår höra något som gjorde mig lite ledsen och kanske förklarar en del av bristande resultat i svenska skolan. I PISA:s lästest för 15-åringar låg vi ju i topp i läsförståelse på 70-talet, började falla kring 2000 och hade halkat ner rejält till 2009.

En sak fastnade särskilt. Föräldrarna i Sverige, Finland och Norge sades i genomsnitt spendera ungefär lika mycket tid med barnen. Det är däremot skillnad på hur mycket man läser för sina små barn. Här ligger Sverige klart lägre. Vi satsar mer på att skjutsa barnen till olika aktiviteter.

I Finland läser föräldrar i genomsnitt relativt mycket för sina barn. Utan att gå in för djupt i frågan om skolresultaten erkänner de flesta att Finland ligger bra till. Norge hade klart fallande skolresultat när man satte in en motoffensiv med satsning på läsandet och har nu klättrat uppåt i resultat.

Här spelar många olika saker in. Men vågar vi i Sverige tänka att kontakten med orden och berättelserna de första åren och på fritiden har en hel del med skolresultaten att göra?

En vända till

Av , , Bli först att kommentera 3

…
Idag blir det en tur till på Vännäsdagarna. Jag misstänker att det är en del opratat och även ohandlat. En del kokat, gräddat, stekt och rökt.

Igår kväll träffade jag åtta av ”mina” avgående nior från Castorskolan. Soliga och i fint skick vad det verkade, odlandes gemenskapen sista sommaren innan livet sprider dem i tillvaron. Till hösten blir det fyra olika orter och ännu fler skolor för bara den här lilla gruppen. Spänning, förväntan och vemod. Det sistnämnda motverkas litegrann genom reseåterträffen vi ska ha i höst.

Jag blev påmind om ett ouppfyllt löfte. Det är hög tid att rensa det knappa 1000-talet bilder från Brysselresan för distribution till eleverna.

Man får väl hoppas på någon regnig dag framöver.

Presentation

Tomas o Emelies bröllop 60 D 1284 - Kopia (2)

Jan  


Blogg listad på Bloggtoppen.se

 

 

 

 

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se