Det finns efterhängsna typer!

Vi är inte bara i Guldriket utan även myggriket. Man byter bara ut myggdödar tabletterna vartefter, en himla tur att dom finns i alla fall.
Igår var det dock såpass blåsigt att då hade dom ingen chans ändå, men ingen ville väl vara ute i stormen och regnet heller, inte ens myggen, så dom hängde där vi hängde…efterhängsna jäklar.

Dom var inte dom enda problemen vi dök in i. Först hade jag bestämt att vi skulle dra ut köksbordet och lägga i skivorna, så vi skulle slippa sitta och trängas om vi blir några stycken runt bordet. Jag lovar, det tog minst en halvtimme innan vi fått isär det.

Det är nåt smartskaft, som satt dit dubbelhäftande tejp, för att justera höjden, men då man drar isär skivorna, så skrapas den där tejpen upp och visar sin rätta limsida. Mm…

Sen mitt i allt städande så ville jag ha igång vattnet. Det pissrann, tog en timme att få en tredjedel i diskbaljan. Åke fick fram med verktygslådan, skruva loss blandaren, vi räknade ut eller såg att det var i själva kranen felet var.

När han joxat klart med den, vilket inte var tvärgjort eller tvärenkelt, och den äntligen satt på plats igen. Då läckte den som ett såll! Förmodligen packningen då. Lånade en bil för en snabb färd in till Malå och järnhandeln, dom hade inga blandare alls men ett packningsset som fick följa med tillbaka.

Tyvärr, så var det ingen FM Matsson vi hade, utan nåt annat spec märke så den passade inte. Det blir med andra ord att ta vatten till diskning från sjön. Ja säger alla, det är väl inget speciellt och en väldans tur att sjön ligger utanför dörren. Men det ingen tänker på, är att man ju även vill skölja av den där disken, och återigen då…vilken tur att det finns papptallrikar och plastbestick…puh!!!

Mamma bjöd  på vin igår kväll (not for me, thank you very much) och Bosse bjöd på en flädersnaps, den var bra:

Och vem filurade under bordet då, gissa!

Efter det kände vi styrkan och modet att påbörja markisbygge. Georgo som jobbar som ställningsbyggare for som ett spjut upp och ner på stegen och vi stod och dirigerade, sen kom den ena efter den andra och när det stod på plats och vi gick in i stugan så var vi 11 personer runt köksbordet. Och ja, 12 då, om vi räknar han som satt under:

Här skulle det nu vara en fin bild på Winstone med en midsommarkrans runt huvudet, och i ett stort blomsterhav, fast i gråvädret lär jag inte få den bilden som jag vill ha den, och Winstone är för nyvaken för att göra sig till så…med denna önskar vi en trevlig och glad midsommar, från oss alla på Lainejaur udden till resten av världen!