Etikett: mamma

Saxar ✂️ är INTE att leka med

Av , , 2 kommentarer 13

Theresé gillar saxar, vassa saxar. Kan vara för att hon klipper i mycket tyger och annat då hon håller på med alla sin hobbyprylar. Hon gillade inte dom saxar som fanns här så jag fick en sån däringa tygsax, som BARA får användas till tyg…sa hon.

Gissa om jag relaterade till den här texten fast i omvänd ordning. Det skulle givetvis stå dotterns sax, och inte mammans

Nå, så kom hon ju flygandes hit i fredags. Och blev stoppad i tullen. Dom anade ett potentiellt mordvapen i hennes väska. Ojdå, och hon visste inte ens om att den följt med. Det är Anders farmors frisör sax, som av någon anledning låg i väskan.

Fast hon klarade sig utan att behöva lämna den ifrån sig. Den var precis för kort för att kunna ta död på nån, typ. Men hon chansade inte på tillbaka vägen, utan nu fick den stanna här till nästa sväng hon kommer upp

Fick by the way se några fina bilder, Theresé och Nicco tog, på vägen hem från Malå i lördags. För mig hade dom kunnat platsa i nån turist broschyr eller som skivomslag. Enda problemet är att då må dom fixa en skiva också. Bilderna på Nicco är givetvis tagna av Theresé och dom på Theresé av Nicco

Jag fick mig en morsdags present av Theresé igår

En cool Zebra mask

Av Nicco fick jag en trädgårds nejlika. Får se om jag provar plantera den ute eller om den får stå i krukan

Vi firade min mamma igår, jag, Theresé, Nicco och min lillasyster Emma. Blev prat om Stor Stina och hur vi släktar på henne. Det var inte så långt bort som jag trott 🙂 Den långa samiska flickan,  var en halvsyster till min farmors farfar

Apropå farmödrar så är Annelie i Renbergsvattnet, en hängiven, dedikerad farmor till 2 tjejer. Hon lär dom saker för att kunna klara en del av allt man får genomgå under livets gång. Ibland är det saker som man får vrida till lite, men barn är barn och tolkar ibland saker lite halvgalet. Det roligaste av allt är ju att det kan bli helt fel, om dom berättar för andra vad en, till exempel farmor, har sagt. Det blir som vinklingar som kan göras under inspelningar av dokusåpor.

Den som får höra vad dom har fått veta av sin farmor, behöver ju inte vara sanningen om man inte får höra hela storyn. Så, jag skrattade igår då jag fick ett sms från Annelie, där hon berättade om en liten händelse.

Här kommer den, med hennes tillåtelse:

” På tal om elstängsel så råkade det hända en liten sak häromdagen. Mina barnbarn var här och undrade vad det var för vitt staket jag hade satt runt mina blommor. Jag sa att det elstängsel för att mina hundar inte ska vara där och kissa.

Jag berättade också att dom förmodligen, redan hade varit i nåt elstängsel eftersom, när den vita tråden kom upp, så gick dom aldrig i närheten. Så kom frågan, känns det jättemycket med ström farmor?

Nej sa jag, man kan ta ett grässtrå så här och känna om det börjar pirra lite. Sagt och gjort så la vi grässtrån på stängslet och alla kände att det pirrade. Sedan började Tilly fråga, gör det ont om jag tar i stängslet med fingret? Nej sa jag men man får en stöt. Gör det jätteont frågade hon? Nej sa jag det gör det inte. Då frågade hon, hur mycket får jag farmor om jag tar i elstängslet? 100 kr sa jag. Till slut så tog hon i elstängslet det hände inte så mycket.

Så jag tänkte men vad? Tar av mig skorna av någon anledning och tar ett redigt tag om elstängslet. Då kändes det att det var ström. Baaam så åkte min arm ut och smackade lilla Tilly rakt över Käften. Barnet grät, farmor var förtvivlad, pappan var arg. Sedan gick barnet på skolan och sa, min farmor slog mig över käften och visade den blå lilla bulan på insidan av läppen.” slutcitat

Stackars Tilly tänker jag och faktiskt, stackars Annelie, det var ju verkligen inte meningen. Och jag menar inte heller något illa över att jag skrattar. Jag skrattar åt feltolkningen, inte att hon gjorde sig illa.

Önskar er alla en fin måndag!

Intentioner (förväntningar & upplevelser) blir inte alltid som man trott

Första vistelsen utanför vår gård då man lämnade jackan hemma, inträffade igår. Det är precis som jag skrivit tidigare, precis dom här dagarna jag gillar absolut mest. På nåt sätt kopplar jag dom till förväntningar, syn upplevelser (beror säkert på all färg som är på G), och allt man nu tror och tänker att man ska göra till sommaren. Den som stundar och som snart är här

Guldkants uppdragen görs ju oberoende av väder och vind. Däremot är vi anpassningsbara utifrån hur det ser ut på väderfronten. Igår åkte vi till Öbacka Strand och gick längst med Strandpromenaden. Det väckte en del minnen. Där har jag gått många mil. Och det är verkligen en vacker plats att vistas på. Speciellt då alla blommor slagit ut.

Blev uppringd av en man som tänkt skriva en bok med små anekdoter från Storgatan. Han bodde nämligen i samma hus som min svärfar Nicke och hans bror Jean Ragnar (Helge). Han berättade att han tyckt att det var så spännande med en konstnär i samma hus. Och ville höra om jag möjligtvis kunde svara på några frågor han hade. Tyvärr var jag väl inte så behjälplig men här hittar han i alla fall någon som han får sälja en bok till. Det är ju dom där små historierna som blir intressant, istället för enbart fakta.

Intentionerna (förväntningar och upplevelse) igår kväll, var att åka med på första cruisingen för året. Men dom grusades. Det är ett läckage vid vattenpumpen på Camaron, som inte blev tvärenkelt att lösa. Så den fick stå kvar i garaget medan Åke gick för att kolla om han möjligtvis kunde få nåt råd av J. Andersson på vår gata i schtaaan. Medan han gjorde det så tog jag på mig skorna och jackan och travade iväg till Backenvägen och ställde mig mitt mellan Donners gränd och Storgatan.

Jag visste ju nämligen att det skulle passera en del bilar där. Och yes, det gjorde det 🤩🤘

När jag gick igenom bilderna igår kväll så såg jag mer på detaljerna i bilderna. Var tvungen att skratta, här håller Larsa Berggren sin kamera framför sig och skjuter av moteld, som han kallar det

Jag kommenterade bilden som han la ut på fejjan, att jag ser ut att ha en väldigt avslappnad fotograferings stil. Det är verkligen inte lätt att stå där. Man vill inte se bilarna genom mobilen, men ska man fånga HELA ekipaget på samma bild, så måste man ändå göra det. Utan mobil hade jag zoomat in och ut hela tiden, synd att man inte kan fota med sina egna ögon

Den här var ju rolig, haha…han censurerade sig själv. Underbart!!

Då jag kom hem packade jag ihop några matlådor och körde upp dom till mamma. Så en sen fika med prat, fick avrunda onsdagen.

Jag började prata om att hämta hem bussen så jag får städa upp den och sedan slänga ut en ny annons på den.

Så tyckte Åke att det var en bra idé att göra det idag. Fast nu tycker jag att vi kanske väntar till måndag i alla fall. Jag har inte tänkt städa en buss i den här värmen, inte heller i helgen då jag jobbar. Vi får se vad vi kommer fram till. Ikväll är det i alla fall bokklubbsträff, så en sak står redan noterad i almanackan.

Nu blir det en morgon prommis med Mr W, så får vi se om det blivit aningens grönare utomhus, än det var igår. Ha en fin torsdag, allihop!

Stor sten på vänster sida om det gröna staketet med gula…

Igår kväll kom Åke och Winstone hem igen. Det var en tjopp tjopp resa. Bilträffen som hade anordnats i Järlåsa blev inställd. Detta på grund av vädret då, så det som skulle bli, extraordinärt, uteblev. Dom ska ha till nästa vecka istället…ehh nä, jag tror inte Åke gör om resan för den. Det blir aningens för många mil. Men han utförde det han for dit för, i alla fall.

Nicco kom hit en tvärsväng innan middagen. Hon hade frågat ifall jag kunde skjutsa henne till en kollega och det var en stund kvar. Så vi satt och surrade i soffan en stund. Kom in på ämnet om hur vi tar hand om information andra ger en, och hur den informationen ges. Om man får höra saker i detalj och hur dom detaljerna kan ta överhand.

Risken i dom fallen är att mottagaren slutar lyssna för intresset svalnar rätt snabbt då man antingen redan fått svaret eller att den överflödiga infon, blir too much. Vi kanske alla är så, lite till mans. Beroende på samtalsämnet och vem vi pratar med.

Man brukar säga ibland att folk har välsmort munläder eller att någon kan prata omkull en. Jodå, jag känner många såna människor, faktiskt. Jag tycker själv att jag har en tendens att prata för mycket, men jag kanske surrar om lite av varje Jag skriver det, men jag vet ju faktiskt inte vad andra tycker 🤷‍♀️

Den större skaran av detaljpratare kan hamna i en kategori av säljare, Politiker, folk i chefspositioner eller såna som brinner för specifika saker och därför känner vikten av att få andra att förstå, varför man gör det. Även om den som får detaljerna, kanske inte är så intresserad av samma sak.

Jag vet att väldigt många, INTE ser på Robinson, Farmen eller andra dokusåpor, för att folk inte kan bete sig. Men det är av den anledningen jag ser det. Det är intressant att se hur andra gör, vad dom säger och vart dom skulle ha gjort annorlunda.

I dom här såporna kan du lätt se vilka som kör detaljsnack, och hur dom faktiskt förlorar på det. Hade dom varit mer ödmjuk och släppt in andra så hade dom kommit undan med alla detaljer. Det gäller väl mer i vilket sammanhang du tar fram dom och på vilket sätt dom framförs.

Nicco skickade en podd som hon vill att jag ska lyssna på. Ska försöka göra det fast det blir nog inte idag. Jag ska kaffedejta en person innan jag ska iväg på mitt, tadaa…

Sen blir det direkt hem till mamma då jag ändå kan ta det på vägen hem. Det var ett tag sedan jag var dit. Solen lyser men jag hör och ser hur vinden viner så jag ryser. Värmen är inte här…än. Då jag snodde om hem, efter att ha lämnat Nicco igår, så kom jag in i en liten hagelsvärm som sedan övergick till snöblandat regn. Det kändes ju väldigt onödigt…och kallt 🥶

Nåväl vi är ändå på väg mot sommar så det blir bättre, det är bara att ge sig till tåls. Vi har då rikt fågelliv och apropå fåglar, det finns verkligen udda sådana och fascinerande. Kolla in dom här…Gökarna, eller nej, det är andra ruggugglor och pippisar. Vilka ljud dom kan åstadkomma 👀

Ha en fin fredag, allihop!

Min mormor hade magiska händer

Av , , 2 kommentarer 11

Mamma hade en tid på Vårdcentralen igår. Det skulle lämnas prov och sedan besök hos läkare. Inför detta hade hon redan avbokat en tid på syn rehabiliteringen, en nog så viktig tid, fast denna var mer viktig. Jag skjutsade dit henne i god tid. Man ska ju anmäla sig 15 minuter innan och vi var där 20 minuter innan.

På provtagningen frågade sköterskan om hon skulle träffa läkaren, hon kunde inte riktigt placera provet men… jag löser det, sa hon och vi gick ut i väntrummet. Klockan 10, hade hon tid… 10.45 gick jag till Reception och frågade om läkaren, Malin, var på jobbet idag överhuvudtaget, nu har min mamma och jag, väntat 45 minuter??

Jag får på väldigt dålig svenska, direktiv om att gå till rum 1, där skulle jag hitta min mamma, som hon frågade namnet på, 3 gånger. Nej, jag vet vart min mamma är, hon sitter där och vi har väntat länge nu. Receptionisten går iväg och det blir genast en massa köande utanför luckan. Hon blir borta så pass länge att jag sa till mamma att nu försvann även hon, kanske i samma svarta hål som läkaren.

När hon kommer tillbaka går hon fram till oss, men pratar inte ens till mamma utan till mig. Jag vänder till och med bort blicken för att hon ska fatta att det inte är jag, hon ska informera men…nopp. Nå, det har blivit en dubbel bokning och tyvärr, det finns ingen tid att komma in utan vi får åka hem med outrättat ärende.

Men du har väl i alla fall inte betalat, sa receptionisten innan vi lämnade. Nej, hon har ju Frikort, fast vadå sa jag till mamma efteråt, ska du nu känna dig positiv eftersom du fick sitta 1 timme ”Gratis” i deras väntrum. Ska tillägga att enda anledningen till varför jag skriver att Receptionisten talade dålig svenska, är att det tyvärr, blir som upplagt för missförstånd. Så jag påstår inte att hon är en dålig människa, inte alls. Fast man borde ändå ställa krav på anställda om dom jobbar med människor som kan antas vara i ett mer skröpligt tillstånd (även om det kan vara tillfälligt). I en reception, ska det inte vara frågetecken, utan tjopp tjopp, -NÄSTA!!

Läkaren ringer då vi kommit hem. Hon ville förstås be om ursäkt och nu hade hon plötsligt tid att ta det viktigaste över telefon. Hm…undrar vart den tiden kom ifrån 🤔 Sen fick hon erbjudande om en sjukresa på måndag, då hon fick en ny tid fast hos en annan läkare.

En sjukresa är inget erbjudande, det kostar 400 kronor som mamma ska betala. Jag köper visst att det kan bli så här, ibland. Människor gör fel och många system verkar vara i ”papperslapp stadiet”. Systemet i receptionen är inte kopplad till läkarens inbokade tider. Hade det varit det, så hade vi fått veta med en gång att det blivit fel, då hon anmälde sig i luckan. Med ett ännu nyare system hade det kanske varit omöjligt för en läkare eller sköterska att dubbel boka.

Men snälla, man kan inte skriva så här på en kallelse, då det inte fungerar vice versa.

Patienternas tid är också pengar, planering och framförallt besvikelse då det inte går som det ska. Det minsta dom kan göra är väl att betala sjukresan på 400 kronor. Men jag vet också att det kommer INTE att hända. DÅLIGT!!

Bläddrade i min mormors gamla tidnings urklipp igår kväll. Där fann jag något bra med ett upplyftande slut. Min morfar fick en tumör i ryggraden och blev förlamad. Jo det visste jag sen tidigare, men med hjälp av min mormors magiska händer, så kom han sig upp på benen igen. Och det till läkarnas stora förvåning

Ett bevis på att man aldrig ska ta ut dåliga saker i förskott, och man ska aldrig sluta tro på mirakel. Så med allt det skrivet, så lämnar vi nu denna händelse bakom oss. Vi kan inte göra gårdagen ogjord och få tillbaka tiden vi tillbringat inför detta besök, så, vi släpper det…nu

Katten som stryker runt våra knutar ser ut att fortsätta hoppas på ett under, den med. Kanske det trillar ner en fågel från fröautomaten om den sitter där tillräckligt stilla och länge

Hoppas på en fin lördag för er alla!

Till slut såg jag ljuset 🤩

Av , , Bli först att kommentera 13

Hamnade down the memory lane då jag skulle leta efter ett mejl jag skickat för 12 år sedan. När man skrollar bland alla skickade mejl så dyker det förstås upp såna man inte kan låta bli att öppna. Jag och Tina hade långa konversationer via mejl på den tiden.

Där finns också jobbmejl, allt som hände med pappa och mitt i allt elände så inträffade andra saker som inte alls var så roliga. Men genomgående så sitter jag ändå där och ger svar på tal i mångt och mycket. Hur orkade jag…eller vid närmare eftertanke, jag tror att det är precis så jag är, till vardags än idag

Med viss modifikation. Jag håller ju på lära mig att släppa tag om sånt man ändå inte kan förändra, och det har jag blivit rätt bra på. Där besparar man sig mycket jobb för lite eller ingen lön alls.

Man behöver inte alltid få lön/belöning” för sånt man gör. Men uppskattning, att göra för andra det dom själva inte orkar, att våga sticka ut hakan ibland och få bekräftelse att man ändå gör eller har gjort rätt. Det är inte alls så dumt, alla gånger. Man får välja sina strider. Jag brukar ta dom som jag blir sjukt förbannad över och som tur är, finns det inte så jätte många så jag klarar mig bra.

I detta mejlarkiv hittade jag en kul kille som fick åka med i Jeepen. En Lelle, förstås, hahaa…bless his soul

Även ett recept på en saffrans kladdkaka. Hm, och saffran har jag så nu undrar jag om jag ska sno ihop en sån kaka och ta med till mamma. Jag ska dit nu på morgonen och vara hennes chaufför. Ska klura på den en stund. Ska äta frukost först och sedan gå ut med Ulmerkotten (läs Winstone).

Har inte talat om för mamma att vi köpt ”ny” bil så hon kommer förmodligen inte att fatta att det är jag som kommer, hehe. Jag höll på bli galen igår då jag skulle hem från jobbet. Jag slutar 23.00 och vill gärna se vägen. Hann nästan ända hem innan jag fick till innerbelysningen så jag kunde se hastighetsmätaren, samtidigt som jag fick ha åtminstone halvljus på. Tur att det är lite trafik den tiden på dygnet. Jo jag fick igång alla i och fick även testa helljuset, perfekt, det funkade utmärkt.

Det finns till och med backljus, det är nåt jag aldrig fått uppleva så det kändes jätte najs då jag har för vana att backa in på vår gård.

Nämen jag önskar er alla en fin fredag och skickar ett Grattis på namnsdagen till Theresé. Jo, det är hennes namn i almanackan idag 😉

Algoritm in real life, eller snackar vi om dom berömda Trollen

Av , , 4 kommentarer 11

Trodde inte mina ögon då jag var inne på Kvantum Kronoparken igår. Jag upplevde Algoritm in real life and time, wow!

Så här var det. Då jag och Miss S, satt på Café Victoria i måndags, så berättade jag om Annika Collén, kvinnan jag hade ynnesten att jobba hos, under flera år för en himla massa många år sedan.

Hon hade nämligen varit iväg på en resa till Belgien, kom hem och var euforisk. Hon hade nämligen ramlat över Belgiska sockervåfflor. Detta resulterade sedan i ett större inköp av ett tadaa…industriellt våffeljärn och x antal frusna degar som blev till fantastiskt goda, Belgiska sockervåfflor.

Till er som aldrig smakat dom gjorda i detta våffeljärn och med den degen, så är det svårt att förklara. Den frusna degen påminde i konsistens som en bulldeg, så det var inget man hällde ut i järnet. Och smaken, mina vänner var speciell, även den. Inte att förglömma Annika. Hon som aldrig tycks fundera länge över saker hon ger och har gett sig in på. Hon bara gör, går det så gå det, går det inte så tar man nya tag.

Och av den anledningen har hon ju också uppfyllt en livslång dröm, den där om det egna bageriet. Jag kan inte heller förklara hur det ser ut däruppe i Vojmån, man måste nog bara åka dit och uppleva hela grejen.

Nå, nu håller jag på dribbla bort mig i annat, tillbaka till den där algoritmen.

Jag går in på Kvantum för att införskaffa lite matvaror och vad ligger där på en hylla, gömd bakom en pelare vid brödet om inte ett packe Belgiska våfflor med sockerpärlor. Det kanske är det närmaste som Algoritmen kunde komma 😅 Eller så är det vad vi brukar säga: ”Då man talar om trollen” Fast lite svårt att benämna våfflor som Troll, haha

Ett paket hoppade ner i korgen, men utan att ha smakat på dom kan jag sätta en slant på att det inte alls är samma upplevelse som den som kom från dom som Annika gjorde. Men jag ska återkomma om den då jag testat. Fast visst kan man nästan kalla detta en Algoritm i riktiga livet, eller vad?

Till er som kanske inte har koll på vad det är:

” En algoritm är en sekvens av instruktioner som en dator följer för att lösa ett problem. I sociala medier är algoritmer utformade för att hjälpa användare att hitta innehåll som är mest relevant och intressant för dem, baserat på deras beteende och tidigare aktivitet på plattformen.”

Efter utförd leverans till mamma, av soppan, bröd och kakor. 2 koppar kaffe och en pratstund så åkte jag ner till Östra Station och fotade flickan i fönstret… 16 april 2022

16 april 2024

2022

Och igår 2024

Pampiga hus, och jag tror definitivt att Coop, som öppnar nästa vecka, kommer att glädja många som bor där i omgivningen.

Åke fick sålt Tuggern igår. Snabb affär utan prutning. Det var 2 killar som kom och hämtade den. Skulle försöka få den på rull och använda den som arbetsfordon. Åke blev lovad ett återbesök som involverade en gratis öl, som tack för köpet och bevis för att den fick liv igen.

Den här bilden kom i flödet då jag föreslog Åke att sälja sitt projekt

Kan det ha varit en Algoritm, det med, och hänvisar till nya projekt för Åke… haha

Lite snö i luften idag, men det är fortfarande april, så…

Ha en fin onsdag, allihop!

Fuskpäls vs the real thing

Av , , Bli först att kommentera 11

Detta hände för 4 år sedan och än idag, är äggklyverska, fortfarande inget ord jag hört. Varken före eller efter min auto korrekt på mobilen, hittade på, att det var ordet jag sökte.

 

Det kom sig av att jag skulle ta ett jobbrelaterat samtal, fast personen svarade inte. Jag bestämde mig för att skicka ett sms. Titta vad min auto korrekt anser att man kan jobba som 🤣😂 Jag har aldrig (mig veterligen) skrivit äggklyverska, så vart kom det ifrån?

Provar Googla idag, men Google ser ut som om den tycker att jag ska släppa det och gå iväg och fiska

Ute på uppdrag igår och vi började inne på Mio möbler. En liten glödlampa fick följa med mig hem. Ska hämta upp en sladd så jag kan hänga den i fönstret istället för att den ska stå där

Sen snavade jag över en korg fylld med världens mjukaste fuskpälsfäll, ja, den följde också med till kassan. Fotnot: Hunden är absolut med äkta päls

Näst bäst av allt var att det var 50% på bägge grejerna och sedan fick jag ytterligare 25% på det. Tydligen hade dom nån shoppar dag igår. Blev bara snopen eftersom man oftast inte brukar få rabatt på redan nedsatta varor. Totalen blev 171 kronor 👌🤘

Efter det hamnade vi på Café Victoria, trevligt trevligt! Man bör ju fylla på med energi, eller hur

Passade på att åka ner på Ica Maxi på hemvägen. Handlade inför dagens insats åt mamma. Hon undrade nämligen om jag kunde göra en potatis & purjolöksoppa som hon ska bjuda hennes väninnor på imorgon. Och eventuellt fixa nåt gott till kaffet efteråt.

Baka gjorde jag igår, men blev lätt besviken då jag inser att formarna man använder till mandelmusslor, har hamnat i metallhimlen. Jag gjorde då ”musslorna” i muffinsformar, men det blev som inte samma sak. Även om smaken är densamma, hm. Till dom så fixade jag en blåbärscurd, den, mina vänner, kan man inte misslyckas med. Och den blev the final touch, eller toppen på mandelmusslan men under grädden. Mycket gott även om kakan hade kunnat se vackrare ut! 

Mitt i allt det kom Åke på att jag tipsat honom om att sälja iväg hans Tugger ( el mopeden). Det där projektet som avstannat och som ingen ser ut att kunna hjälpa honom att gå vidare med. Den indikerar på ett el fel, men ingen har lyckats hitta felet. Så jag slängde ut en annons på Blocket

Ser ut att kunna få en ny ägare idag. Flera har skrivit fast nu håller vi på den till i eftermiddag. Han som kommer, hördes nästan redan bestämt sig, men vi får väl se.

Tror jag måste åka förbi Östra Station idag. Den här bilden tog jag därifrån, för 2 år sedan. Och jag VET ju, utan att åka dit, att utsikten idag, är nåt helt annat. Men jag vill ha det på bild, för den säger ibland mer än minnet man har i huvudet

Hoppas på en fin dag, för er alla!

Gångbara tips…eller, näe!

Av , , 4 kommentarer 13

Apropå att gömma saker för tjuven, så kom jag på en massa bra gömställen igår. Drog dom för Åke…fast…

Att sätta upp extra eluttag på väggen, men bara ha ett tomt hål bakom, inte alls dumt, sa jag. Med risk att tjuven vet det och du kommer hem och har alla uttag utslitna från väggen, fortsatte jag

Eller vi kan ju lägga in värdesaker i soffkuddarna, och sen är det ”bara” att komma ihåg det, för jämmarns den dagen soffan åker upp i soffhimmeln

Vi kan lägga upp saker lamporna, sy in extra fickor i gardinerna…ja det är ju bara fantasin som stoppar. Vårt största problem, sa jag, är att komma ihåg alla ställen. Så det måste lösas med en skriven lapp där alla ställen står. Det blir otroligt obra, ifall tjuven hittar lappen.

Och BAAAM, där kom jag på det bästa att göra. Vi skriver en Kom ihåg lapp till oss själva, som tjuven då hittar, och på den skriver vi att vi ska komma ihåg att vi gömt alla värdesaker hos grannen

Nä, OM och nu menar jag verkligen OM, ni har det perfekta stället, dela inte med er av det. Utan behåll det för er själv. Det är nog det bästa

Gårdagen tarvade ett besök ute på Avion. Fick köpa 2 paket Gevalia för 60 kronor, så det fick bli lite inköp för kvällens middag. Mamma kommer hit och det ska bli Oxfilé stekt i skivor, potatishalvor i ugn, haricots Verts och nån sås till detta.

Efterrätt, hm, äppelskivor doppade i kanel och socker, inlindade i smördeg och bakade i ugn. Aldrig testat så det blir ett första försök så får vi se vad det blev.

Hittade annorlunda ljusmanschetter i metall, nu menar jag dom pärlprydda och ja, dom heter ljusmanschetter fast jag hade nog hellre döpt dom till ljus dekoration. Jag gillar dom i alla fall

I övrigt städade jag runt här, och det tycktes aldrig ta slut. Dammtorkning deluxe. Stod till och med och balanserade på sängkanten för att få bort damm ovanpå fläktvingarna. Alltid lika spännande

Och fick upp en liten mask jag köpt före jul, på Tradera, men som inte kommit sig upp på ”maskväggen”, men nu så

Nu är Mr W rastad, vi travade i ogådd, tung snö, men det kunne ha vuri myche värre, det hadd kunne ha vari tchvåå meter djuft. Snart frukost så jag önskar er alla en fin påskafton!

 

 

 

Våra mammor 👩‍👧‍👦, sockor 🧦 och falsk fläskfilé 🥩

Av , , Bli först att kommentera 15

Delade en liten filmsnutt på fejjan i förrgår. Handlar om dagens användande av våra mobiler. Jag tycker ändå att det är tänkvärt, och jag skrev att jag skulle anamma det med att stänga av ljudet då jag hänger på kaffedejter och sådant. Jag gillar inte att det ska tas för givet att man är anträffbar, alla timmar på dygnet.

Han säger ju i filmsnutten att det inte hjälper att vända mobilen upp och ner. Du lägger ändå upp den på bordet och du kommer att svara om det ringer eller vända på den och titta vad det var som lät. Där tog jag till mig det han sa. För det är precis vad jag har gjort. Vänt på den…och gjort det för att jag trott att det varit för att visa respekt inför den som sitter mitt emot 🫣

Mm, vidare så vet vi ju allihop, att vi klarade oss förut med en fast telefon. Så varför har vi gjort oss så här tillgängliga? Kan det vara en del i, varför människor idag, känner stress?

Så, från och med igår, införde jag för min egna del, avstängande av ljudet om jag är ute och fikar eller äter med någon. Jag börjar där, och ser om jag utökar mitt frånvarande av mobilanvändandet. Enda förbehållet eller brytandet av det löftet, är om jag väntar ett viktigt samtal, som är lättast att jag svarar på för att till exempel slippa telefonköer.

Jag plockade upp Anna igår och vi åkte ut på Nybro där vi gårdagen till ära, firade den där, salladsdagen som är världsomfattande. Jodå, jag kom ihåg att stänga av mobilen ☺️

Vi pratade bland annat om boken, ”Är mor död” av Vigdis Hjort, som skulle tas upp på kvällens bokklubbsträff. Jag har som vanligt saker jag stör mig på i böckerna. Men efter att vi resonerat, och analyserat så höjde jag ändå mitt betyg på den. Viktig att tillägga är återigen, att läsa boken rent handgripligen är förmodligen det som ger mest i utbyte. Lyssnar man, kan det direkt bli fel om du inte gillar uppläsaren eller uttalet av vissa ord. I den där boken var det ett upprepande av mamma/mor, så vid jämna mellanrum hade man lust att bara stänga av.

Nu jobbar jag ikväll så jag skulle inte delta i träffen. Däremot har jag skrivit ner mina tankar och åsikter som jag sedan skulle skicka på messenger till gruppen idag. Jag hade på förslag att vi skulle skriva en bok (kanske en novellsamling) om våra mammor. Jag skulle döpa boken till Min morsa och inom parantes (och era mammor).

Vi har allihop en historia att berätta om våra föräldrar. Allt från bullmammor, dom som alltid fanns där och fångade upp sina barn, hårt arbetande, alla på sina sätt, närvarande och frånvarande, och varsevarande (för att använda Björn Natthikos ord). Spännande, sorliga och absolut vardagliga storys.

Hur den boken ens skulle sammanställas och bli i slutändan, har jag ingen aning om, men jag skulle absolut INTE, upprepa ordet mamma, morsa eller mor, 17 gånger per sida 🙃

Jag hann inte mer än skriva ner mina tankar så ställdes träffen in, och vi ska ändra datumet. Nå, då tar jag ändå med mig mina skrivna ord och kör högläsning på dom. Om vi får till en kväll då jag inte jobbar.

Gjorde nåt så enkelt och så gott, till middag igår. Man bör dock ha framförhållning. Den ska ligga i frysen, 2-3 timmar innan man gör den klar. Falsk fläskfilé fick det bli, med en supergod sås till. Jag skulle ha kroketter, eller Rösti, alternativt lyx potatismos till, men det bidde pommes. Mest på grund av mitt dåliga planerande av tillagningen.

Idag är det den årliga, världskända ”Rocka sockor” dagen. Har jag två udda sockor på mig? Oh ja…köpte till och med nya och för att få lite färg så valde jag barnsockor. Och tänk, jag som har 39 på mina skor, visste att jag skulle kunna ta storlek 32-35, dom passar perfekt. Till Winstone…mjaee

Men han ställer upp, i vanlig ordning ❤️

Och med det önskar jag er alla en fin torsdag och Rocka på med sockorna 🤘🧦🤟

Snurrigt så det förslår

Åke frågade om han skulle bjuda mig på lunch på Ullas igår. Ja vem tackar nej till det, tänkte jag, så vi larvade iväg där strax efter 12 snåret. Hade tänkt fråga ifall vi skulle höra med Brälla och Lena om dom skulle joina oss men…asch, så tänker man att det ändå är sällan det kanske passar då man kommer med spontanfråga så snart inpå.

Vi hann inte mer än jussepass sätta oss, så kommer, tadaa…Lena och Hanna in genom dörren. Brälla kommer några steg senare. Dom skulle också luncha. Jag berättade för Lena vad jag tänkt, och hon hade tänkt exakt samma sak. Där ser man, vi sparade in ett samtal men det blev ändå som det vi hade filurat på.

Åke följde med Brälla bort på verkstan då dom var klar, men vi, Lena, Hanna och jag satt kvar till strax innan stängning. Pratade om det ena och det andra, livet här och nu och nåt roligt som ska hända i sommar. Det ser vi fram emot, på riktigt

Vet inte riktigt hur vi hamnade i samtal om barn med diagnoser. Jag visade i alla fall en kort filmsnutt som Anna delat till mig, en pojke som snurrar helt galet hemma på köksgolvet. Jag följer honom på TikTok så därför hade jag sett det förut. Och skrev till Anna att han är autistisk, och jag hade fått för mig att det på nåt sätt har gjort att dom kan göra sånt här utan att bli så påverkad som till exempel jag skulle bli. Jag hade knappt klarat ett varv utan att tippa. Klicka på bild så får ni se killen

Hittade även en tjej, även hon, autistisk och snurrar som värsta proffset. Klicka även här på bilden

Att snurra på saker eller vicka på fingrar eller göra andra repetitiva rörelser är något man kan förknippa med autism. Sen vet jag inte vad det är som gör att dom inte blir yr i huvudet. Om det har med att dom kan stänga av den delen som gör att det händer, för att det är deras sätt att hantera omgivningen eller om dom gör precis som konståknings proffsen, ska jag ha osagt. Men jag fascineras av hur dom gör detta, helt makalöst!

Kan även tillägga, apropå autism, att det finns ett stort spann med hur man fungerar med autism. Många vuxna lär sig att dölja sina begränsade och repetitiva beteenden. Men intensiva specialintressen kan också vara en källa till glädje. De kan också ge positiva möjligheter i utbildning och senare yrkesliv för en del individer. Det är vanligt att de som visat tydliga svårigheter inom dessa områden som barn inte längre gör det som vuxna.

Åkte upp till mamma efter middagen. Hade några middagslådor till henne som tog plats i vårt kylskåp. Drack kaffe och surrade bort en stund. Dimman låg tät över Mariehem

Borde egentligen servera blåbärssoppa idag, fast…nä, det är ingen favorit, jag klarar mig utan både soppan och skidorna. Får se vad jag hittar på. Nu har startskottet gått och även jag ska gå…i alla fall ut med Winstone och sen får det bli frukost efter det. Apropå Winstone ja.

Första söndagen i mars är det inte bara Vasaloppet utan även Världsdagen för japansk spets. Det är en dag som tillägnas dom fluffiga, vita hundarna! 🐾

Om du är ägare eller uppfödare av japansk spets kan du delta i firandet så här:

Dela ett foto av din japanska spets på din profil/grupp/sida på Facebook eller Instagram. Bifoga fotot med följande text (du kan också lägga till ett eget tilläggsmeddelande):

”Världsdagen för japanska spetsar 2022! 🐶🎉 ” Glöm inte att inkludera dessa hashtags: #WorldJapaneseSpitzDay, #JapaneseSpitz och #Всемирныйденьяпонскогошпица.

Låt oss sprida kärleken till dessa vita, fluffiga följeslagare och göra World Japanese Spitz Day till en årlig tradition! 🐕❤️

Önskar er alla en fin söndag och avslutar med denna text jag hittat i nån grupp på fejjan (förstås) 😁😜

Maria Lundmark Hällsten