Det var hemligt, men…

Detta var dagen D, då jag och Nicco, hade ett bokat flyg, ner till Arlanda. Jag skulle resa i hemlighet, det vill säga, Theresé och Sally, skulle få sig en överraskning.

Theresé hade tidigare frågat, om inte jag och Nicco ville komma ner och spendera en helg med henne och Sally i Stockholm. Bo på hotell och kolla in dom närmaste omgivningarna. Jag deklarerade tidigt att jag inte skulle komma. Det hade jag bestämt.

Men så satt Nicco här en kväll och berättade att hon bokat sin biljett. Jag funderade en liten stund och tyckte nog att jag borde väl ändå åka, nu, då jag har en ledsagare med mig. Så jag gjorde slag i saken och Nicco fick boka biljett, till mig med.

Ni som vet, sedan tidigare, fattar ledsagarsnacket. Har ju provat att gå vilse på Arlanda förut, tog mig inte ens ut från övre plan. Den gången fick Tina ta kontakt med reception, inte ens dom visste vart jag var, även fast jag beskrev omgivningen. Ja, då fattar ni att jag var lost. Här lite bilder från den aktuella resan och dagen 😁 Tina fotar mitt försvinnande, här står hon i reception och ser bekymrad ut.

Roligaste av allt är at jag står, bra precis, rakt ovanför där, fast jag skymtar inte i bilden

Och här kommer jag minsann, efter typ 30 minuters irrande. Tycker jag är duktig jag. Haha, ut kom jag ju, och jag skrattade nog mest hela tiden 🤣

Nu var rum bokade på Camper hotell, med egen biosalong och andra erbjudanden. Men så började snaran dras ihop. Det blev en ökning av insjuknande människor. Vårat inplanerade besök, krympte. Nej, men då gör vi så här, och vi undviker det där.

Jag försökte få Theresé till att hämta Nicco med bil. Min tanke var ju då att vi skulle slippa kommunala färdmedel. Och där sprack överraskningen, då Nicco till slut fick säga att det var av större vikt att bli hämtad med bil för hon kanske skulle ha med sig nån. Då trodde nämligen Theresé, att Nicco var gravid.

Sen avbokades hotellet och vi skulle tillbringa en natt hemma hos Theresé och sedan ta en hotell natt, nånstans norröver, istället. Och efter nån dag strök vi även det och vi skulle bara vara i Järlåsa. Men allt havererade och nu ska man ju inte åka i vilket fall som helst.

Vi fick, eller rättare sagt, vi ska få pengarna tillbaka, eftersom vår flygresa skulle vara med Norwegian. Och i detta nu får vi tänka att resan får vi göra en annan gång. Stockholm finns kvar, och det är som det är. Vi får finna oss i det.

Vi är överöst med information, från alla håll och kanter, men blir ändå lätt irriterad, då dom skriver, att man bara ska umgås med dom i hushållet. Men fortfarande får man ses 50 personer på ett event. Samt, att detta är restriktioner inte rekommendationer.

Detta kan dock lätt, misstolkas. Att vissa tror att det borde vara ok att träffa polare. Vad är skillnaden om man ses 10 kompisar, om man ändå får hänga med 50 främlingar på en match, till exempel.

Jo, jag vet skillnaden. Det sitter inte 50 personer i ett litet rum, utan på en arena är det betydligt större utrymme.

Sedan skriver dom att man ska undvika det som inte är ett måste. Fast ett måste, är väldigt individuellt. Jag kanske inte behöver köpa just den där saken, för jag har så jag klarar mig Men grannen, kanske tycker att det är ett måste, för han har bara 3 stycken, kvar.

Han behöver visserligen inte köpa nya, just nu, men han tänker inte längre än näsan räcker. Så för honom blir det ett måste.

Nå, det är då bedrövligt, hur man än ser det. Att läget är som det är. Svårt för alla som blir drabbade, inte bara av smittan, utan dom som blir av med jobb. Butiker som läggs ner. Restauranger som stänger och allt annat som hänger i en skör tråd.

Samtidigt, som allt elände härjar, så ska vi även leva. Jag tänker fortsättningsvis, att man sprider ut riskerna. För en risk är det, så fort du kliver utanför dörren, men du får också överväga risken att bli galen, om du aldrig går ut.

Vi får skratta åt eländet, och kan man inte göra det, så kan man skratta åt det här, i alla fall

Ha en fin fredag, allihop

 

 

 

 

 

Etiketter: , , , , , , , , , , , ,

2 kommentarer

  1. Helena Nilsson Springare

    Jäklar så drygt att hela resan blev inställd.. Nåväl.. Bara skrota på hemma istället 🙂
    Har ni hunnit få återbetalning redan?

    Som tur va så hade hotellet fri avbokning 😀 alltid nåt haha.. Kram

    • Maria Lundmark Hällsten (inläggsförfattare)

      Nej, inga pengar tillbaka än, men bekräftelse på att dom skulle sätta tillbaka, så fort som möjligt. Kan ju dock innebära 6 månader, vem vet. Men vi står inte och faller med den tusingen, som tur är. Ja visst är det tråkigt, man får tänka att det trots allt, är lika för alla. Och vi får fira desto mer, då detta är över <3 Kram

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.