Etikett: personer

Det var hemligt, men…

Av , , 2 kommentarer 13

Detta var dagen D, då jag och Nicco, hade ett bokat flyg, ner till Arlanda. Jag skulle resa i hemlighet, det vill säga, Theresé och Sally, skulle få sig en överraskning.

Theresé hade tidigare frågat, om inte jag och Nicco ville komma ner och spendera en helg med henne och Sally i Stockholm. Bo på hotell och kolla in dom närmaste omgivningarna. Jag deklarerade tidigt att jag inte skulle komma. Det hade jag bestämt.

Men så satt Nicco här en kväll och berättade att hon bokat sin biljett. Jag funderade en liten stund och tyckte nog att jag borde väl ändå åka, nu, då jag har en ledsagare med mig. Så jag gjorde slag i saken och Nicco fick boka biljett, till mig med.

Ni som vet, sedan tidigare, fattar ledsagarsnacket. Har ju provat att gå vilse på Arlanda förut, tog mig inte ens ut från övre plan. Den gången fick Tina ta kontakt med reception, inte ens dom visste vart jag var, även fast jag beskrev omgivningen. Ja, då fattar ni att jag var lost. Här lite bilder från den aktuella resan och dagen 😁 Tina fotar mitt försvinnande, här står hon i reception och ser bekymrad ut.

Roligaste av allt är at jag står, bra precis, rakt ovanför där, fast jag skymtar inte i bilden

Och här kommer jag minsann, efter typ 30 minuters irrande. Tycker jag är duktig jag. Haha, ut kom jag ju, och jag skrattade nog mest hela tiden 🤣

Nu var rum bokade på Camper hotell, med egen biosalong och andra erbjudanden. Men så började snaran dras ihop. Det blev en ökning av insjuknande människor. Vårat inplanerade besök, krympte. Nej, men då gör vi så här, och vi undviker det där.

Jag försökte få Theresé till att hämta Nicco med bil. Min tanke var ju då att vi skulle slippa kommunala färdmedel. Och där sprack överraskningen, då Nicco till slut fick säga att det var av större vikt att bli hämtad med bil för hon kanske skulle ha med sig nån. Då trodde nämligen Theresé, att Nicco var gravid.

Sen avbokades hotellet och vi skulle tillbringa en natt hemma hos Theresé och sedan ta en hotell natt, nånstans norröver, istället. Och efter nån dag strök vi även det och vi skulle bara vara i Järlåsa. Men allt havererade och nu ska man ju inte åka i vilket fall som helst.

Vi fick, eller rättare sagt, vi ska få pengarna tillbaka, eftersom vår flygresa skulle vara med Norwegian. Och i detta nu får vi tänka att resan får vi göra en annan gång. Stockholm finns kvar, och det är som det är. Vi får finna oss i det.

Vi är överöst med information, från alla håll och kanter, men blir ändå lätt irriterad, då dom skriver, att man bara ska umgås med dom i hushållet. Men fortfarande får man ses 50 personer på ett event. Samt, att detta är restriktioner inte rekommendationer.

Detta kan dock lätt, misstolkas. Att vissa tror att det borde vara ok att träffa polare. Vad är skillnaden om man ses 10 kompisar, om man ändå får hänga med 50 främlingar på en match, till exempel.

Jo, jag vet skillnaden. Det sitter inte 50 personer i ett litet rum, utan på en arena är det betydligt större utrymme.

Sedan skriver dom att man ska undvika det som inte är ett måste. Fast ett måste, är väldigt individuellt. Jag kanske inte behöver köpa just den där saken, för jag har så jag klarar mig Men grannen, kanske tycker att det är ett måste, för han har bara 3 stycken, kvar.

Han behöver visserligen inte köpa nya, just nu, men han tänker inte längre än näsan räcker. Så för honom blir det ett måste.

Nå, det är då bedrövligt, hur man än ser det. Att läget är som det är. Svårt för alla som blir drabbade, inte bara av smittan, utan dom som blir av med jobb. Butiker som läggs ner. Restauranger som stänger och allt annat som hänger i en skör tråd.

Samtidigt, som allt elände härjar, så ska vi även leva. Jag tänker fortsättningsvis, att man sprider ut riskerna. För en risk är det, så fort du kliver utanför dörren, men du får också överväga risken att bli galen, om du aldrig går ut.

Vi får skratta åt eländet, och kan man inte göra det, så kan man skratta åt det här, i alla fall

Ha en fin fredag, allihop

 

 

 

 

 

Det finns smartskaft och sedan finns även jag, moahaa

Av , , Bli först att kommentera 14

Sitter och ser på Robinson till frukosten på veckorna. Maten är ju alltid ett problem, fast jag förstår inte resonemangen, kring hur man bäst tar tillvara på det man får.

Samma saker och diskussioner som i Farmen, faktiskt, och ett bevis för hur olika vi tänker, dock inget svar på vem som tänker på det bästa sättet, men om jag skulle välja, så ger en höna som lägger ägg, mer till alla om man tar äggen, istället för att slakta en höna och dela den stackaren på 7 personer.

Vad tar liksom slut fortast?

Även om det tar tid att få 7 ägg, så har man ändå kvar hönan som då kan fortsätta leverera äggen, och man kan ju dessutom använda ett ägg i det andra som tillagas, och därför kan alla ta del av det på samma gång.

Så var det nåt smartskaft som sa att dom kunde koka om benen flera gånger, javisst, men det lär ju inte ge mer än vad som fanns från början. Ingenting tillförs på en död höna, eller hur :O

fotnot: statisten i denna bild är egentligen ingen höna men…

Jaja, det får vara som det är, det är inte jag som är där och hade jag varit det så hade jag ju uppenbarligen, blivit nedröstad ändå…och säkert utröstad för mina tankar också 😀

Åke funderade om jag inte skulle pynta syrenen i år. Det brukar jag ju göra så nu gav han mig griller i huvudet och ja, nu är den pyntad och klar inför påsken:

Och givetvis hängdes äggen upp under sträng övervakning 😀

Såg ett, något annorlunda sätt att få tvål i handen utan att behöva trycka på tvålpumpen, ojoj, vilket arbete, det där skulle jag knappast ha tålamod till att räkna ut, eller ens försöka ge mig på att få ihop 😀

Det får avrunda mitt inlägg idag, och jag önskar er alla en fin tisdag!

Ta en stol och sitt ner, vetja!

Av , , 2 kommentarer 13

Min vän Ulla, kommenterade mitt nyårs inlägg och tyckte att vi hade ett lönnstort matrum, att vi ändå fick in 18 personer där, och utan att behöva sitta på varandra.

Själv var jag mer förundrad över att vi hade 18 stolar, fast… så låg jag och grunnade igår kväll. Här i huset finns det nämligen, utöver dom 18 stolar vi hade framme, 12 stolar till, 1 kökssoffa (modell mindre), 5 pallar, 2 kontorsstolar, 3 fåtöljer, samt 14 utestolar och en utesoffa. Oh my lord!!!

Snacka om att ha saker bara för att. Men jag har i alla fall efterskänkt 3 stolar till Bosse, får se när han hämtar upp dom. Och en Jeansfåtölj har vi tänkt sälja, kanske finns fler stolar att avyttra.

49205867_10156836758531585_8829876783986769920_nProblemet är väl att det är lite udda antal. Nåja, det är väl världsliga ting, som Karlsson hade sagt.

Ska ha lunch besök av Helena idag, så jag tänker göra min vegetariska lasagne, alá Maria, chilisås och spanska kryddor är en viktig ingrediens. Sedan ska jag ner på stan i ärenden under eftermiddagen, sen gör jag helg, på riktigt.

49895451_10156836761136585_2153793899850629120_nOch nu, inte att förglömma, The ”fultomte” showen, som rullar på, nån har flyttat på sig!!!

t3Önskar er alla en trevlig fredag!

Här kan det gå utför!!!

Vi var till ju till mamma igår, hon råkade fylla år, och bjöd oss på 3 olika sorters pajer/kakor i långpanna. En av dom var den där raw äppelpaj, som fanns med i Ica tidningen, den får helt klart godkänt. Ja, det får dom andra hon bjöd på också, men dom vet jag inte vart hon hittat recepten till.

Presentöppning, här ett paket från Emma oh Johan. Bordstabletter och en tavla med olika byanamn och namn på kända personer från Malå med omnejd.

32956710_10156302314331585_2037492786839683072_n 33110439_10156302314201585_6461545810252267520_nOch då sa Åke att dom sagt på radion, härom dagen, att Nila gubben är i blåsväder. Han, gubben som står högst upp på Tjamstan och skådar ut, över Malå.
Han har tydligen fel kläder på sig…nämen hallå, tänker jag, gubben har väl stått där i så många år att det vore korkat att byta ut honom.

Vadå, kapa honom vid fotknölarna, lägga ner honom i en kälke och skicka han utför ättestupan, för att han råkar bära den nordsamiska dräkten och då Malå tillhör skogssamerna. Ja ok, nu känner dom sig diskriminerade, och jag kan inte ta av dom den känslan, men kunde dom inte ha kommit på det tidigare då? Gubben har stått där sedan 1970.

487ed32a8b9434b3aa4d209d5b765ddeHär hittade jag bilden, www.ricke.nu och här kan ni läsa ett reportage om det i NORRAN

Näpp, nu har jag inte tid med detta längre, utan tänker ta mig en frukost, utomhus, i sol och värme. Önskar er alla en fin söndag, med en bild på tadaa…Camaron, kortet taget av Håkan Lundgren/Vindeln
32759879_10211855093636194_2526869551048556544_n

En enda sak, vet vi med säkerhet…vi ska alla, en dag dö

Av , , 2 kommentarer 15

Då var vi återigen inne i den här perioden av minnen…septembermånad…den verkar aldrig kunna gå, obemärkt förbi, även om jag önskade att den någon gång kunde göra det.

I förrgår, för 5 år sedan, var min pappa med om olyckan som sedan tog hans liv. Och i och med detta, så är det dessutom mer än 1 dag, då man slängs tillbaka. Det är dagen för olyckan, dagen då läkarna gav upp hoppet, dagen då han dog och sedan dagen för begravning.

Jag vet ju absolut, att vi inte är ensamma om att uppleva dessa saker, sorg, glada minnen, vad man själv har för minnen av den personen, vad andra har sagt, vad man gjorde och varför.

Ibland är det bra att älta, man matar in, man pratar om det, man skriver om det, som jag har gjort, och det blir absolut bättre med tiden. Eller ja, det är förmodligen så att vi lär oss, att hantera smärtan, sorgen och saknaden på ett annat sätt, än då allt är nytt. Då vet man ingenting, utan man får gissa sig fram.

Man spekulerar, man frågar, man undrar…men i slutändan, får du aldrig några svar, utan man får lov att acceptera att livet är som det är, det enda vi vet med absolut säkerhet, är att vi alla, en dag, på ett eller annat sätt, kommer att dö. Och när vi gjort det, så är vi lyckligt ovetandes om vad vi lämnar efter oss.

Min pappa hade en favorit låt, och den hade vi velat spela på hans begravning, men ingen lyckades fixa fram noter och text, så det blev aldrig av. Men här kommer den…direkt från youtube, och den får bli min hyllning detta år och denna månad, till min pappa:

Önskar er alla en fin tisdag!

21728503_10155633343556585_7352749361778855132_nFotade gjorde Theresé Hällsten

Ta ett chill piller

Av , , Bli först att kommentera 13

Vilka dagar, man väntar bara på bakslaget, snöglopp eller annat nedfall. Jag och Winstone satt då ute någon timme på förmiddagen, igår, det var skönt. Och jag passade på att prata med Ulla, en internet polare, som jag aldrig träffat, men som jag utbytt många erfarenheter och tankar med.

Vem hade trott att det kunde bli så…för 20 år sedan. Att man skulle komma i kontakt med en främling, och sedan, sakta men säkert lära känna personen, utan att ha sett henne förut, i riktiga livet. Ja, idag är det knappast någon ovanlighet, snarare tvärtom.

På träningen igår, så kom jag att börja prata med en kvinna som var där, och ämnet föll sig på mobilen. Då vi var i omklädningsrummet och hon påpekade att det var bäst att slå igång ljudet på den, igen. Jag berättade att jag brukar använda larmet på mobilen, och så stänger jag givetvis av, alla andra ljud, men på morgonen, glömmer jag bort, i 9 fall av 10, att slå igång ljudet igen. Fast det brukar ändå inte ta lång stund innan problemet uppenbarar sig.

Och sedan det här, att man gjort sig tillgänglig, hela tiden. Och det kan lätt bli en fälla, där du aldrig lämnas i fred, samtidigt som du själv, inte kan låta bli, att sitta och fippla med mobilen, för tänk, hemska tanke, om man skulle missa nåt kul, som pågår medan du själv håller på att se på tv, städa, laga mat eller annat oviktigt. Och det finns en viss risk, att man kan bli lätt disträ, av allt man ska hinna göra, om man vill vara med, överallt.

c14c0dea0c94821fbac6806a99b0c151Jag kommer ju ihåg i begynnelsen, och min första mobil, en gammal avlagd sak, som jag enbart hade för att kunna bli nådd om förskolan ville ha tag i mig, eller om det hänt något efter vägen, för Åke. Och se hur man använder den idag.

Det blir en diskussion, mobilen åker fram och man googlar, man kan sköta bankärenden, leta reda på adresser och personer, öppettider, ja, allt, i princip, och det måste vara på gott och ont. Ordet informations samhälle, fyller då nu, sin funktion. Inget blir en nyhet, egentligen, alla vet, den dagen det händer, och sedan fylls infon på, med sekunders mellanrum.

Inte som då man var barn, och skickade ett brev, sedan gick man runt med spänd förväntan, på när det skulle komma ett svar, ibland kunde det dröja upp till 2 veckor, och andra gånger hann man skicka iväg ett brev till med en första fråga om inte det andra brevet kommit fram. 😀

Det känns som om det var lite mer chill, på den tiden 😀 Ha en bra tisdag alla mina vänner!

images

Att lära sig att sålla…

Av , , 2 kommentarer 11

Jag hade förmånen att möta 3 olika personer, under en dag, vi har två saker gemensamt, inom vårt yrke, så vi vet vad man pratar om. Men det visste vi inte innan. Man kan ju aldrig veta vem en person är, innan man pratat lite med varandra.

Vad vi alla var överens om, var att det kändes skönt att veta, att fler än en själv, har haft situationer och annat, som är väldigt lik andras upplevelser, man är inte ensam i sitt tänk, utan vi hade samma människosyn, och bara det, var ren glädje.

Det var lite spridning på åldrarna, en kvinna som är 8 år äldre än jag, och kanske vi var närmast. Och nu handlar det inte om det jobbmässiga, men livserfarenheter. Det får man aldrig utan att ha hunnit uppleva det, och som 20-25 åring, har nog dom flesta inte hunnit med alltför mycket.

Här sa kvinnan nåt om att kroppen inte orkar lika mycket som då man är yngre. Och jag svarade att vi istället, sållar bort sånt som känns onödigt, och det gäller även människor omkring oss, som inte ger något tillbaka. Man sållar bort dom också.

Men som ung, gör man nog inte det, man köper det mesta man hör, man vänder in och ut på sig själv för att vara andra till lags, fast man ger, mer än man får tillbaka, och det är slitsamt, på sitt sätt.

Nu kan man ju aldrig säga att detta, gäller allt och alla, så är det aldrig, vi är ändå olika individer, med olika bakgrunder och uppväxter, men jag tror att många, kanske går igenom detta. Och jag vet inte, men det kan vara en tröst att veta, att det kommer att vända, det kommer en dag, då man säger ifrån, och då man står för det man gör och säger utan att tveka, en sekund. Och först då, kan man känna att ålder och erfarenheter inte är så dumt.

d34a8415f58458ff2b3b936659ab6b89

Så…det var bara en liten reflektion, så här på fredags morgonen 😀

Nu har Vännäs plåt påbörjat sitt arbete. Dom kom hit igår och lämnade en liten arbetsbarack på gården, typ en tredjedel av bussen, ser lite pjurtigt ut. Och idag ska ställningen upp. Men det är bra att det händer saker och att detta kanske få hinna bli klart innan snön är här.

På tisdag, får vi gediget besök, Theresé sa väl kanske mest på skoj, att hon tyckte att Nicco kunde flyga ner och hämta Sally. Det är ju höstlov nu till veckan. Men så undrade Nicco igår, om man inte kan skicka en 5 åring själv, och vi kollade, visst får man det. Man betalar en slant extra och då får hon en ledsagare med sig.

Jag skrev då till Theresé att det var bara att skicka hit henne, hon föll för idén och frågade Sally vad hon tyckte, hon hade börjat hoppa upp och ner, visst ville hon flyga hit, nemas problemas. Så nu är biljetten bokad och det ska bli spännande att höra vad Sally kommer att tycka om sitt lilla äventyr. Fast vi vet ju att hon är en hårding, så det kommer säkert att gå bra 😀

DSC04821(1) 0301-1024x76811822633_10153021989882060_236555022493748823_n

Önskar er alla en toppen fredag!

Trevligt trevligt…

Av , , Bli först att kommentera 8

Pysslet jag höll på med i förrgår, var förberedelserna inför 50 års kalaset. En ram skulle skaffas till en affisch, som Brälla köpt i staterna, sedan skulle jag hitta på något annat som kunde passa, vi hade kommit fram till att något man kunde ha ute i trädgården, det skulle i alla fall vara bestående, så det blev en tupp.

011

Och här förklaringen till den, och jag citerar:

” Sen lekte jag lite med ord, road Runner, det är ju något som ligger dig varmt om hjärtat, ja sen vet du ju, Gråben och Hjulben är två fiktiva djur som lever i Nordamerikas öken i en serie animerade kortfilmer regisserade av Chuck Jones. Hjulben är en tuppgök med mycket långa ben, som springer snabbare än tåget.

images

Och där har du din svenska road runner…tuppen, The rooster 😀 Den passar säkert någonstans ute på gården och billig i drift är den.” Slutcitat

Jag också gjort en liten mapp, med bilder från förr och tidningsurklipp samt 3 A fyror med små historier vi haft tillsammans, hans familj och vår.

001

Vi var rätt många personer där, en liten tipsrunda, pilkastning och luftgevärsskytte:

021 022

Jo jag vet, det ser grymt ut 😀

Kocken arbetade för högtryck och Wolfman Jack förberedde sig för kvällens spelning:

029 024

Mycket god mat, trevliga människor, bra musik (vad annars) och skjuts dit och hem i Brällas Ford 57:a. Kunde inte bli ett bättre kalas.

019 018 034 039 032

047 053

Och avslutningsvis, GRATTIS Theresé, på 30 års dagen, hoppas den blir kanon, over there.

Nu ska solläge intas ute och en stor kopp kaffe, ha det fint, allihop!

 

En hint av något

Av , , 2 kommentarer 6

Jag kommer ihåg, att jag som barn, när jag läste en serietidning, så var oftast medlemssidorna, det som var mest intressant. Jag lusläste vad andra skrivit, och sedan tittade jag på deras namn, ibland stod adresserna med, och jag målade upp en bild i huvudet på vart dom bodde, hur omgivningarna såg ut och jag kunde till och med få en känsla över hur delar av deras liv var, om dom hade kompisar, om dom trivdes där dom var.

Nu säger jag inte att jag VET, hur det såg ut, eller VEM dom var, vart jag fick det ifrån, vet jag ju inte, fantasier, magkänslor eller bara en hint av något. Jag tyckte ändå att det var intressant och spännande.

Sedan tänker jag att vissa människor, bara vet hur man för sig mot andra, respekterar, kollar av läget, är noga med att vara så diplomatiska som möjligt. Att inte vara manipulativ, kan också vara en svår balansgång, att få en människa att svänga åt ditt håll, utan att dom själva vet om det, men så länge man gör det av rätt orsaker, så är det helt ok. Då kanske det inte heter att vara manipulativ, utan mer att få en annan på rätt spår.

Sen finns det dom som utnyttjar deras ställningar och situationer dom är i, till max. Och mest för att göra saker så lätt för sig själv utan att det ska kosta, men det är alltid någon annan som får betala.

Picture this, en buss, fullastad med människor som ska från A till B, alla resenärer berättar varsin sann historia, från deras liv, något roligt, eller dramatiskt, sånt som andra bara sitter och gapar över, för det hade man aldrig ens trott, skulle kunnat ha hända. Vi bär alla med oss olika erfarenheter och händelser, tragiska, magiska eller bara rent sanslösa, men en sak har vi alla gemensamt, vi är människor.

Att livet ser annorlunda ut, beror inte bara på vad vi föds till, vår uppväxt, vad som speglar vår vardag, vad vi lär oss på vägen och HUR, vi lär oss. Utan även vad vi upplever på vägen och hur vi väljer att hantera det. Jag såg ett klipp igår, och jag vill dela det med er, verkligen talande och en tankeväckare. Sen kan ni blunda i slutet, där det framgår att det är ett stort företag som gör reklam, klippet är ändå sååå bra! Önskar er alla en toppen fredag!

 

 

Konstig matematik

Av , , 2 kommentarer 8

Jag fick tala med en på Försäkringskassan igår, men jag fick inte mer än lite utlopp för min aggression då det gäller att behandla människor likvärdigt. Det är Försäkringskassan dålig på att göra, dom suger på att räkna rätt också. Jag ringer dit, strax efter 8 på morgonen, dom säger, det är 29 före dig i kön, beräknad väntetid, 1 minut.

17 minuter senare, svarar dom, och jag blir irriterad redan där, för om jag suttit kvar då det var 34 minuters kötid, så hade jag, enligt egna beräkningar, lite styvt så där, fått sitta över 2 timmar och vänta.

Sen till detta om att inte kunna räkna på ett rättvist sätt, då det gäller sjukpenning. Dom utgår, precis som dom flesta andra myndigheter, att ALLA i hela Sverige, arbetar en heltid. Men se, det gör inte jag, och tilläggas bör, att jag inte heller stämplar upp, har sjukbidrag, socialbidrag, inga bidrag…what so ever

Vad jag däremot har, är ett schema, där jag en vecka jobbar 2 dagar = 12 timmar, nästa vecka gör jag 5 dagar= 38 timmar, och tredje veckan är det andra timmar som gäller. Och nu till problematiken, dom räknar bara ut ett snitt på min årsinkomst och det får jag då varje dag, oavsett…mina egentliga arbetstimmar.

Och råkar jag vara sjukskriven över 2 veckor och fortsätter, och det är min vecka då jag gör 38 timmar, så får jag av Försäkringskassan, hela 2000:- minus skatt, och dom pengar är ett skämt, om man ser till vad jag hade tjänat om jag jobbat. Jag förlorar då drygt 3300:- rakt av, och vart är det rätt och jämlikt?

Ja, säger då säkert någon snilleblixt, om denna vecka skulle infalla då jag har bara 2 arbetsdagar då, mm, då mina vänner tjänar jag 300:-…WOHOO, jäklar vad man kan få ut av systemet, eller hur? Jag blev så förbannad, dessutom då människan förklarar 3 gånger, på exakt samma sätt och jag säger 3 gånger precis samma sak, att jag förstår hur dom räknar, men det är FAN inte rätt ändå.

Nu ska man väl inte räkna grovt på att man ska vara hemma och sjuk, men detta kommer sig naturligtvis av att jag har en operation framför mig och där vet jag att jag kommer att bli sjukskriven ett tag. Och det känns ju inte kul att veta att jag kommer att gå back på detta, och rätt kraftig också. Om jag inte blir sjukskriven 6 veckor rakt av, för då är det rätt och jämlikt och jag får mina 80% av min ursprungliga lön…typ. Nej, jag kommer att joina gruppen som inte gillar Försäkringskassan och deras sätt att köra över människor, och det gör dom ju, inte enbart då det gäller sjukpenning, utan dom harvar ner allt som kommer i deras väg och sätter sig över både läkare och andra människor.

Så, då var det ur världen. Jag hade en mycket trevlig dag igår,(låter ju inte som det då man läser vad jag skrivit om, överst i inlägget, fast samtalet, var ju bara en bråkdel av min dag) men det tror jag att jag nämner något om imorgon, nu ska jag gå ut och sätta mig med Åke och Winstone och dricka en påtår. Ha det fint allihop!

Maria Lundmark Hällsten