Etikett: Theresé

Helt legalt, om man heter Maria

Av , , 2 kommentarer 14

Teven slås på direkt Åke är uppe på fötterna. I vanlig ordning är det 10an som gäller, och denna morgon var det Ice Road Truckers. Långtradarchaffisar som ska över en is, för att kunna leverera godset. Den ständigt återkommande frågan är om isen ska hålla, eller om det blir deras sista körning…ever.


Spänningen är olidlig, det knakar och brakar, chaufförer kör med öppen dörr, för att ens ha en chans att hinna hoppa ut. Fast då dom visar i tecknad variant, vad som händer om det bildas en undervattensvåg, som sedan gör att isen brister, så spelar det nog ingen roll. Det är som kört.

Fast man kan fråga sig hur åkeriet har råd att skicka ut bilar och chaufförer med såna marginaler? Och vem sitter bredvid och filmar? Ibland på sätet, ibland filmas det utanför då bilen passerar och idag var det till och med under isen.

Jodå, nog fattar jag att man kan klippa och fejka, även sanna historier. Men här är det samma sak, varje avsnitt. Ponera att deras dagar faktiskt ser ut så där. Stress, oro, kommer dom att komma hem, måste dom ha dörren öppen för att klara livet om olyckan är framme?

Varför har då ingen vidareutvecklat bilarna dom kör med. Nånting under långtradaren som gör att dom flyter, eller inte sjunker lika snabbt. Kanske vidareutveckla krockkudden till något större? Kan man installera en katapultstol, som löser ut? Eller ett tak på hytten som blåser av och chauffören har nån typ av flytväst på sig under körning? Ja jag vet inte, men vad som helst borde rimligtvis vara bättre än det dom visar upp.


Om allt är sant, att detta är deras vardag, så måste dom ha en skyhög lön, och det har då åkeriet råd med också, eftersom dom kan förlora både bilar, chaufförer och last på en nanosekund. Undrar vad deras fraktpriser ligger på då? För nånstans ska pengar in, och ingen gör något gratis, i guess.

Nå, jag spånar bara, så här på lördag morgonen. Umeå Open 2022 är nu i full rullning. Dom fick vädret med sig denna helg. Här har jag bara printat från filmsnuttar som Mats Alfredsson lagt ut, så ni får en hum om hur det såg ut på morgonen.

Så kul för dom och så surt att det inte fick bli av då det var tänkt. Men, som sagt, det får bli kommande år istället. Håller sig regnet borta idag, tänker jag, tammetusan, ut och dra en repa här hemma, så de så. I ren trots 💀

Städade lite i Flamingorummet, the pink one, igår. Undrar varför bäddsoffan är utbäddad 🤔

Hängde upp ett påslakan som gardin, jodå, det kan man göra om man heter Maria.

Flamingo temat är något som Tina får representera, eller vice versa, flamingos och Spanien, är Tina för mig.

Kul att det var Flamigos på denna lilla pryl. Åkes storebror Ove, gav den till Åke i julklapp, nån gång 1963-65. Han hade beställt ett gäng från dåtidens katalog, Hobbex. Tänk att den ens finns kvar.

Jag tömde även skrivbordet som står i skräprummet man måste igenom för att ta sig till det inre rummet. Första gången jag faktiskt sett hur skrivbordet ser ut. Måste vara ett gammalt bord, sa jag till Åke. Med såna där stålben.

Ja, han och Ove hade det då dom var barn. Skivan är dock utbytt till en stadigare sådan. Men här känner man absolut skillnad på Ikea/Jysk/Mio och deras bänkar och bord med lådor, kontra detta gediget byggda skrivbord som inte slekar nånstans.

Oj, och här låg en vevaxel inne i hörnet.

Och en gammal bilradio, gissar jag…

Bad Åke fixa en grej så han kunde borra fast resväskan vi fick av Theresé i födelsedagspresent, i stativet från ett värdelöst brickbord, jag hade. I love it 😍

Jaja, jag ska inte grotta ner mig i allt skrot. Utan nu hoppas jag att ni alla får en trevlig, regnfri lördag, utan oljespill!

Vilket detektivjobb 🕵️‍♀️

Av , , Bli först att kommentera 16

Theresé utförde ett litet detektivjobb då det kommer till bilderna jag la ut på Nicke och Elsies Norgeresa. Jodå, dom for ju till Norge men alla bilder är inte tagna där. Det finns fler bilder från resan, och Theresé tyckte att hon kände igen denna omgivning, från nånstans. Tyckte att det kändes som Sundsvall eller möjligtvis Timrå.


Hon går in på Google och använder sig av street view och hittar detta.


Och ja, förmodligen är då dessa bilder därifrån.


Ganska fantastiskt ändå, vad man kan göra, och vad vissa saker kan fastna i huvudet och bara finnas där. Som omgivningar och miljöer. Att känna igen folk och platser. Då det gäller folk, är jag redan körd. Omgivningar, ja… där vet jag att jag kan minnas detaljer och andra saker fast mitt problem är väl mer att hitta dit eller sätta det på kartan.


Var bara hemma igår, och gjorde ingenting, förutom lite arbetsrelaterade saker, via dator och mobil. Och tog fram en bit älgkött som jag skar upp som älgskav, slog igång två grytor som Winstone övervakade med hundra procent fokus.


I den ena grytan blev det då en rätt så traditionell älgskavsgryta med lök och bacon, chilisås, crème fraiche och grädde. Den kommer sedan att ätas med vinbärsgelé och potatis.


Från den andra grytan serverade jag fredagsmiddagen, som fick bli kebabkryddad älgskav med pimento chipotle och svartpeppar. Den blev het, men god…


Jodå, Winstone fick en smakbit av köttet, men innan kryddningen, förstås. Han serveras inget salt eller andra konstigheter, och sallad tar han gärna, vid sidan om.


Har haft skydd på min mobil, och tyckte att det började se aningens dåligt ut. Jag drog bort skyddsplasten jag haft där, Men var inte speciellt nöjd, över hur den såg ut under plasten. Jösses, hur kunde glaset ha blivit så fult 🤨

Nå, jag gör som jag brukar, inser att det inte finns så mycket jag kan göra åt saken utan det är bara att acceptera att ett år, tydligen nöter på glaset även fast man skyddat det. Så döm om min förvåning, då jag upptäcker att jag tydligen satt ett plastskydd över ett annat plastskydd så min mobil har varit dubbelsäkrad, hahaa… och plötsligt får man känslan av att man vunnit något.


Inte fanns det nån repa på min mobil, den ser som ny ut Och NEJ, jag får ingen känsla över att jag är mindre begåvad än nån annan, bara lite hommlig ibland, och tanklös, fast bara då det gäller små, obetydliga saker som mobilskyddsplast.

Ha en fin lördag, allihop!

Om det, vet jag inget, sa Åke och gick…

Av , , Bli först att kommentera 14

Åke brukar hänga på Ullas, tisdagar och torsdagar. Det är ett gäng, ibland fler och ibland färre, gamla Västerslättsbor, som ses över en fika eller lunch. Många gånger är Åke tillbaka efter 30 minuter. Jisses, är det bara du som är där, frågade jag igår då han kom hem.

Nää, men ofta kan snacket gå över till att handla om basket. Vilket det gjorde igår, så då hade Åke deklarerat att nu går jag hem, för det där begriper jag ändå inget av. Haha..


Jaja, dom är ju i alla fall ett gäng, hade väl sett sämre ut om han kaffedejtat en person och rest sig upp då samtalsämnet ramlade över till nåt han inte var intresserad av. Själv hade jag kaffedejt med Helena Springare igår. Valet föll på Ullas, och det är väl aldrig fel. Och vi satt inga 30 minuter utan 2 timmar… det är väl rätt normalt 😁

Hem och hämtade bilnyckeln och sedan iväg till Avion, där jag hade uppdrag. Jag ska nämligen ge mig till att testa nåt jag sett på TikTok, så Panduro fick ett besök. Kan hända att ni får se slutresultatet, haha, beror på utgången.

Vidare till Dogman där jag köpte nytt koppel till Winstone. Fortfarande ett flexi koppel fast 3 meter kortare samt med annorlunda snöre eller vad jag ska kalla det. Det nya kopplet ser ut som ett reflexband. Så här ser gamla ut.


Och det nya.


Apropå Winstone, så ska jag ta med honom till veterinären på måndag. Efter sista hundbadet upptäckte jag plötsligt en knöl eller bulle, som sitter under revbensbågen, längre bak. Känns lite oroväckande, då den inte är mjuk och rörlig utan hård. Nå, jag tar inte ut nåt i förskott, och klart att dom ska kolla upp det där, så man vet vad det är.


Efter middagen hängde jag hemma hos Nicco, som även hon, projekterar med både det ena och det andra. Men det är en fin lägenhet hon köpt, med potentialer.

Det är sy mässa på Nolia i helgen. Theresé tyckte att jag skulle gå dit och kolla på…tadaa, knappar. Jösses, 140 kronor kostar inträdet, blir dyra knappar det. Jaja, vi får se,vad som blir med det.

Umeå Open 2022, vet jag då idag. vad det blir av. Den tävlingen har flyttats fram till nästa lördag, den 24 september, så det är inte kört…än. Kul!!

Avslutar med att önska er alla en fin fredag och lägger ut bilden jag knäppte idag, för 3 år sedan. På ladan, som står i Brännliden, Norsjö kommun/ Västerbottens län. Och jag trodde att taket möjligtvis var lagt av lock från 200 liters oljetunnor. Fast nån annan sa att det var lock från salt tunnor och en kvinna hade hört att det skulle vara från silltunnor. Jaja, lock är det och coolt såg det ut. Vet inte hur det ser ut idag, dock. Mycket kan hända på 3 år.

Rösten har tystnat, för gott …

Av , , Bli först att kommentera 12

Inför gårdagens sista Gammlia, satte jag på mig en tröja jag aldrig använder annat än hemmavid. Linuströjan, you know, hehe. Så sa jag till Åke att byta ut fulkepsen till Linus som han fått av Theresé. Och där vi sitter, uppe på Gammlia, inne i bilen, skyddad från regnet som plötsligt föll från himlen, så ringde Annelie.

Hon började säga att det här vet ni säkert redan, fast jag ringer och berättar i alla fall. Visste ni att Linus har dött..

Kunde inte låta bli att förundras över tillfälligheter, eller det som händer, som har kopplingar, fast hur dom kopplingarna hittade varandra, är det ingen som vet. Det var nu inte själva Linus som lagt pjucksen på hyllan, men farbrorn som var Linus röst. Så man kanske kan säga att Linus har tystnat.

Det var ett tag sedan, så ännu knepigare att vi väljer gårdagen att hylla Linus, och en vän väljer just den dagen att ringa och berätta…odds på det.


Nå, vi hann i alla fall äta middag med bordsgrannarna Jitte och Ina. Vi vann dock parkeringsplatsen igår då vi var där 15 minuter, innan dom, haha. Sen föll regnet och vi satt inne en stund.


Efter regn, kommer alltid solsken, frågan är väl hellre, NÄR, solen kommer.

Bilder fick jag då knäppa. Här kommer dom.


La ut dom på Umeå Cruising med följande text.

God uppslutning, vädret till trots. Måste också passa på och tacka alla drivande själar som gör att allt detta rullar på. Skulle knappast fungera utan dom som driver, och håller i alla trådar 👏🤘😎 Och Mikael Björkman svarade och jag citerar:

”Själva Gammliaträffarna (Stillastående) är det tre klubbar som samsas om. UVS, NMH och MCV. (Umeå Veteranbilsällskap, Norrlands Motorhistoriker och MC-Veteranerna i Umeå som ser till att det rullar på. Gammlia 2.2 är Umeå Veteranbilsällskap och Umeå Cruising som har hand om. Jag tar med det du skrivit till nästa möte!” slutcitat

Och här avrundar jag med bild tagen av proffset Mats Alfredsson.

Åkattraktioner 🎠 och andra hemligheter 💀

Av , , Bli först att kommentera 13

Pratade om olika åkattraktioner, då vi var nere i Järlåsa. Jag och min bästis, back then, Urban, gjorde en heldag på Grönan. Gissar att detta var 1982-83. Vi skrattade oss genom hela lustiga huset, jag kunde ju givetvis inte hålla mig på benen, skulle ha backat redan i den lustiga trappan upp, där jag lyckades tappa min jacka på en stackars kille som stod nedanför mig, haha. Han var dock snäll och tog med den upp.

Efter det föll jag i den snurrande tunneln man ska igenom, och tappar jackan igen. Vem tror ni kommer efter och plockar upp min jacka, samme kille, skämmigt!!


Sen skulle vi prova på något som hette centrifugen. Vi gick, alla in genom en dörr och därinne var det som att stå i ett rör. Det jag minns bäst, var vår reaktion på hur det såg ut…lite skabbigt, halvtrasigt golv. En ur personalen kommer in och bankar lite med en hammare, så säger vi till varandra, -Men tur att vi då har nåt att stå på!

Jojo, trodde vi ja. När det spann på som bäst sänktes golvet och alla hängde kvar som paralyserade flugor på väggen. En man i kavaj, inte nykter, kan jag säga, trasslade in sig i kavajen och hängde precis som om han satt i en stol, med kavajen över ansiktet.

Spikandet med hammaren, tänker jag idag, var förmodligen för att sätta lite skräck i alla som ville åka. Enbart för att göra åkturen mer hiskelig, än den redan var.

Vi skrattade nog efter denna också, och det fanns dom som förmodligen åkt den förut. Vi stod och kollade på andra som åkte, efteråt, och nån tog sig upp i liggande ställning, det såg galet ut. Googlade på centrifugen och hittade en som tydligen finns på Tom Tits experiment. Här försvinner dock inget golv.

Theresé hade hittat en annan bild på centrifugen, som hon skickade till mig. Här ser den dock mer annorlunda ut. Jaja, det finns säkert en hel uppsättning av olika modeller. Jag skulle aldrig sätta min fot i en sån, idag. Skulle inte kunna gå rakt efter nåt sånt. Så för mig räcker det med att snurra ett varv själv, på gräsmattan, så är jag körd.


Var med mamma igår och fick med mig några böcker hem. Bland annat Sibyllas hemlighet. Den väcker också minnen, från en svunnen tid. Min pappa fick denna bok av mamma, och då jag nu ser på framsidan, så fattar jag varför jag gillade den, eller vad tror ni 😆


Jag och kompisen Annica, smygkollade i den, vet inte om mamma, tyckte att det var något för oss barn att läsa. Hahaa, mm, så kan det mycket väl vara. Den innehåller en del lustigheter.


Kommer speciellt ihåg att vi fascinerades över hur man skulle kunna gå på svärd. Tur att vi inte hade ett gäng svärd, tänker jag idag.

Apropå då, och nu, hittade den här bilden i ett flöde, och visst kommer ni ihåg, hur man stod och fipplade vid skivspelaren. Men det gick…

Ikväll är det sista Gammlia, både stillastående och körning för dom som vill. Jag undrar vad vädret vill, jag, och hoppas att vi har en tumme med det, då det hade varit kul att få åka upp en sista gång för i år.

Hoppas på en bra dag, för er alla!

Känner jag honom, nja, mjahaa…🧙‍♂️

Av , , 2 kommentarer 10

Igår kom fotografiet från Polismyndigheten. Ja, inte var jag med på det porträttet inte.


Nicco tyckte absolut INTE att jag skulle lägga energi på att skicka in en överklagan på priset, då man bara får med en person, hm. Fast jag borde kunna göra en överklagan på att jag inte känner igen mannen på bilden.


Hur kan han vara så skäggig då han faktiskt var och ansade skägget, dagen innan vi åkte, oh my… 😳

Nåja, 1500 kronor kostade överträdelsen, vi överlever, även fast man kunde ha gjort roligare saker för dom kronorna. Lite drygt, full tank till bilen, till exempel, eller… köpt 28 paket kaffe.Surast av allt är väl att man inte ens får behålla porträttet… haha, det ska skrivas under och skickas tillbaka. Jodå, man kan skanna det men då är det ju inte originalet, ju… Alla kan ha en kopia på Mona-Lisa, men endast en, kan ha originalet, thats it.


Åkte till Smultronstället igår och haffade en ur personalen där. Hon fick bli min personliga shoppar assistent. Jag hade nämligen, dagen innan, rivit upp all växtlighet i vår lilla rabatt. Ja allt, förutom en liten aronia buske jag har där. Och nu ville jag sätta ner nåt lättskött, enkelt, som kommer upp varje år. En perenn växt, med andra ord.
Det fick bli dessa… plus två säckar jord som dom ska trivas i.


Hämtade ut paket som Theresé skickat. Jag hade glömt min vår och höstjacka hos dom, så det var ju najs att få hem den. Hon hade trollat ihop den så den låg som ett paket i paketet.


Skrattade då jag kände på ena fickan. Sally hade nämligen gett mig en pingisboll som hon skulle prova att koka eftersom den fått en grop i sig. Sally hade inga fickor så vi stoppade den i min jacka. Theresé missade den, eller hon säger att hon kände nåt fast struntade i det 😁


I paketet låg även Jordbro sviten som jag numer är lycklig ägare till.


Det har ni väl hört förut, men det tål att höras igen. Min väninna Tina, you know, är ju med i den sviten som en av personerna som man får följa.
Ja just det ja, Tina la ju ut detta på hennes insta, då hon fotade mig samtidigt som hon hade Rainer i luren. Dokumentärfilmaren, him self.


Idag ska jag med mamma på ärenden, sätta ner dom två sista plantorna och försöka njuta av dom 3 sista dagarna jag har kvar av in semester. Sen är det tillbaka in i vardagen igen, rutiner och tider att passa. Fast det gör ingenting, jag älskar ju det jag gör så… känns dessutom som om jag inte varit på jobbet på flera år, jösses.

Ha en fin dag, allihop!

Vet ni vart det lutar, eller?

Av , , Bli först att kommentera 10

Avvisade en man som ringde på dörren igår. Jaa, han ville berätta om det parti, han förmodligen brinner för. Och som skrivet förut, jag tar reda på själv, åt vilket håll jag lutar. Hade jag velat ta hit någon för att få mig insatt i ett specifikt parti, då hade jag bjudit in nån.

Jag skriver, åt vilket håll det lutar, därför jag tycker fortfarande att det inte är klockrent, vart jag vill lägga min röst. Det absolut enda, jag vet med största säkerhet är att SD får inte min röst. Så deras propaganda hamnade i soporna.


Nu, mina vänner, har jag ett väldigt hett tips. För jag VET, att det är många som absolut inte bestämt sig än, och det finns väldigt många, som tror sig veta, men skulle dom göra valkompassen, så skulle dom bli överraskade.

Nicco tyckte att jag skulle göra denna, där man dels kan välja kommun och sedan Riksdagsval. Klicka på bilden för att komma dit.


Det är en massa frågor, du kan svara på en och en i taget och samtidigt läsa vad andra partier tycker. Jag blev också förvånad, men betydligt mer säker. Ska göra om den och läsa frågorna mer ingående. Ett tips här är att du väljer att göra lokala kompassen först och sedan riksdagskompassen.

Sen finns det naturligtvis fler valkompasser, så det är bara att välja eller göra flera olika, om man vill. Här får ni 2 länkar.

 

 

Folk vet att jag inte älskar fjärilar. Av någon outgrundlig anledning verkar dock fjärilarna tycka om mig, eller så gör dom inte det, utan egentligen är det små punkt attacker, dom sysslar med. Det slår liksom aldrig fel, det är mig dom ska försöka komma inpå.

Och Johan var då den första att skicka denna bild till mig.


Man önskade ju att det var ett skämt. Jag övervägde att aldrig mer åka söderut.

Sen ville även Theresé, informera om den lilla fjärilen, nu läste jag att dom hittat anledningen till varför den ens var där. Sååå, jag känner mig någorlunda lugn för att inte stöta på en sån sak, oavsett vart i landet jag kan komma att befinna mig.


Igår vet jag vart jag befann mig i alla fall. Jag och Åke hängde en stund med Mats Alfredsson, ni vet, han som är något av ett proffs på att fota. Detta i ett specifikt syfte, som jag fortfarande inte ska avslöja, men ni ska få se en bild, i alla fall… perfecto, skulle jag vilja påstå…


Ohh, den där sista vet jag inte vad det kan ha varit? Eller…


Nu ska jag baka en blåbärskaka, av lite blåbär jag fann i vår buske igår.


Och ja just ja, ska dammsuga inne i bussen också, innan Annelie kommer. Så, bäst att jag sätter lite fart då. Ha en fin fredag, allihop!

Toppbetyg ⭐️⭐️⭐️⭐️⭐️ på snedkapade ben på sängen 🛌

Av , , 4 kommentarer 10

Det brukar inte vara optimalt, att parkera en buss på en parkeringsplats där det sluttar lätt ut mot asfaltskanten. Det gjorde det på Armsjöns stora rastplats. Tror till och med att det är mer regel, än undantag, att det brukar luta utåt, mot sidan.


För att det sedan ska vara ok, så bör det luta åt rätt håll, beroende på vart man har sängen. Vet nån gång, då vi faktiskt valde att flytta kuddarna till fotändan, man vill INTE ligga med huvudet lägre än fötterna.

I Armsjön, lutade det åt sidan. Men, sa jag till Åke, igår, då vi återigen rullade på vägen, det kändes onormalt bra att sova med lätt lutning uppåt och inåt. Jag låg och funderade där, i arla morgontimme, på hur det kunde komma sig. Jag låg lätt på sniskan men huvudet högt, fast fötterna snett och nedåt. Fantastiskt skönt, såpass att jag undrade om det kanske är precis så man ska sova 🤔

Tänk alla nyheter som kommer. Hur sängar ser ut idag, är det inte höj och sänkbart så ska man ha tyngdtäcken eller stora kuddar formade som U, som man ska linda runt kroppen. Madrasserna ska vara så höga att man nästan ska ha en liten stege bredvid sängen. så man kan ta sig upp.


Men nu, nästa steg och den dagen min säng  🛌 kommer ut på marknaden, så kommer ett ben på sängen, uppe vid huvudänden att vara högre. Resterande ben kommer att vara snedkapade för att följa golvet. Jag säger bara…


Eller så stannar det där, vid mina tankar, för jag ids inte försöka övertyga folk om att det var riktigt najs, med en lutande säng 🥸

Näst sista Gammlia ikväll, så jag gissar att man borde städa Camaro, och försöka komma på vad man ska äta till middag, däruppe. Lunch vet jag i alla fall redan, det blir med Elisabeth, på Rökstugan BBQ.

På fredag har vi lånat bort bussen en natt, så jag kanske borde städa ur den med, lite lätt, så där. Tur att den inte är så stor.

Avrundar med en liten bildsvit av Bobby, där han låg på mattan och försökte utmana Winstone, fast han slutade i famnen på Theresé. Hoppas på en fin dag, för er alla!

Knäppgöken

Av , , Bli först att kommentera 13

Dom där 28 graderna, det var igår, blev 29 och det höll i sig till efter 18 tiden. Vi hade 44 grader inne i bussen, så där gick du in för att snabbt ta dig ut igen. Så tänker jag vad lyckliga vi kan vara, som ändå kan välja på inne eller ute. Inte alla förunnat.

Det var dessutom den där åsklika luften så det var kvavt och vindstilla. Och på den värmen stod jag och bakade 4 rulltårtsbottnar, jodå…lite värme från ugnen är ju perfekt, såna dagar…NOT.

Natten var den värsta på hela sommaren. Stillastående luft och fuktigt. Winstone låg och flåsade, så vid nåt tillfälle, klev jag upp och hämtade hans vattenskål. Trodde han skulle dö av värmeslag. Men nopp, han vek bara undan huvudet. Knäppgöken!!

Varför jag hämtade skålen är för att han ligger på soffan bredvid vår säng och brukar ibland, fega för att hoppa ner. Och i mörkret lär han ju fega, än mer.

Apropå mörker så kunde jag inte låta bli att fastna härute innan vi gick i säng.


Kvällen spenderades i uterummet, medan Åke, Anders och Sally uträttade lite andra hokuspokus saker.

Winstone funderade vad Theresé höll på med, därute in the dark.


Hon fixade lite text på lagården, inför söndagens Loppis. Vi ska smälla upp vårt orangea partytält och där kan dom som köper fika eller hamburgare, sitta en stund.

Bobbys favorit pose nummer ett…

Vet också att katter kan välja att lägga sig så där med blottad mage enbart för att kunna göra ordentliga rivare, ifall dom känner sig ofredade 😬

Idag är det bättre i alla fall, nu regnar det och graderna har sjunkit till 21, real feel 21, så det är helt ok, regnet till trots. Och återigen, vilken tur vi har, som äger en mindre markis som även den, sitter fast på bussen. Och att vi faktiskt fällde ut den igår. Så vi kan sitta ute även i regnet.

Nu får man istället hoppas att det ger med sig lite innan kvällen happening. Önskar er alla en fin lördag!

Snacka om att känna sig diskriminerad 😤

Av , , 4 kommentarer 13

Jag bakade hallongrottor igår. La fram varsin till jag och Åke, Åt upp min, så kom Åke in och ville ha hjälp så jag gick iväg. Kommer in och ställer mig vid köksbänken, då vandrar Winstone in i teverummet och jag säger med en gång…DU LÅTER BLI, det som ligger därinne. Jag litar inte en sekund på dig.

Han vänder i dörren och kommer in i köket igen. Så är jag klar, går in i teverummet och noterar att Åkes kaka, är puts väck.

Ja vadå…va…kakor, saknas det nån?? Nää, jag vet ingenting.


Du gick ut för att hjälpa Åke, säger du, och sen, var den bara borta?


Jag tänker att det kanske var nån som bara kom in och stal den.


Tur att det bara var en kaka som försvann. Du fick ju behålla papperet från din kaka i alla fall. Åkes kaka, försvann med alltihop…konstigt 🤔🙃


Det var inte världens bästa väder efter vägen hit, inte igår i alla fall. I Övik såg jag ett lustigt moln.


Och efter det såg man en skarp kant mellan bra och mindre bra, väder.


Svart och mörkt blev det och regnet svallade ner från en blöt himmel. Vi tog oss i alla fall till Timrå där vi stannade på en större rastplats. Ganska behändigt då man inte behöver justera bussen för att det är lågt eller för högt eller att det lutar åt nåt håll.

Det lutade antagligen liiite för mycket utåt då vi kommit oss på rull igen. Hinner säga till Åke, -KÖR DU VERKLIGEN 60 nu, han bromsar men inte tillräckligt utan vi blir fotade. Jag la ut det här på fejjan.


Och nu har jag hört att det bara är förare som får vara med på bild, så jag tänker överklaga denna bot, då den kommer. Snacka om att känna sig diskriminerad. Betala dyra pengar för ett foto, och sen får man inte ens vara med. Halva priset på boten, tycker jag…rakt av.


Bättre väder idag då, såpass att vi kunde inta lunch, utomhus vid Norrbränningen.

Jag noterade inte spindelväven då jag fotade, haha...


Det är ju för fint där. Åke undrade..och ja, nu även jag, hur tusan det kan växa ett äppelträd, där. Vart kom det ifrån? Det kan väl inte komma från en äppelskrutt, eller kan det det, typ 1 på miljonen, eller en på miljarden?


Sen, när vi klättrade uppåt igen, till bussen, sa jag, lätt ironiskt att det minsann verkar vara handikappanpassat där. Nä, sa Åke, det är för rullskridskor. Fast vid närmare eftertanke så tror jag att det är en startramp för vattenskidåkare.


Nu är vi framme i Järlåsa, detta var det som, mötte en på bron.


Han ser tämligen less ut på både väder, vind och livet. Anders tvärdök in, men blåste iväg på ärenden, då jag sa att jag fixar middag. Theresé och Sally kommer strax efter 18. Dom har hockeyträning på eftermiddagen.

Nu dånar det lite i åska. Vi har 24 grader och blåst. Och Winstone, den lilla kaktjuven, och Åke, ligger och drar timmerstockar. Jag bloggar och dricker, tadaa…kaffe.

Ha en fortsatt fin dag, allihop!