Damma på bara…

Sovrum och badrum måste ju vara dom mest dammiga ställena i ens tillvaro. Eller så är sovrummet mer dammigt då man väl städar, eftersom man inte dammtorkar där lika ofta Ja, jag pratar för mig själv, men jag har också en teori som gäller här hemma. Jag dammtorkar inte lika ofta där eftersom vi inte använder det rummet annat än då vi sover. Hur mycket damm kan det bli, liksom 🧐

Dammsuger gör jag oftast mer än en gång i veckan och då är jag även därinne, men ändå… Nå, dammet kommer väl förstås av att man bäddar sängen. Står där och fladdrar med täcken och fluffar kuddar. Hm… well, igår tömde jag våra stringhyllor, gick igenom böckerna och torkade damm.

 

 

Har egentligen inte reflekterat över att Åke har sin gamla nalle på hyllan och jag har en gammal docka som min mormor gav till min mamma, way back in time. Jo jag vet ju att dom sitter där och samlar damm, men jag har inte skänkt dom en tanke. Varför måste dom ens vara där, på riktigt 🥸 Bara för att man har dom så behöver dom ju inte sitta framme. Jösses, jag får nog bära ner dom i källaren och sätta dom i ett skåp.

Tog med några av böcker till jobbet, där finns ju en bokbytarvagn så jag lämpade av dom där. Kul om nån annan kan ha glädje av dom också.

Damm i badrummen må ju komma från handdukar, fläktsystem och guu vet allt. Hundhår brukar det minsann finnas därinne. Men jag vet varför. Winstone kommer in där på kvällen då jag öppnar lådan där tandborstarna är. Jodå, han har en alldeles egen och han tillåter att jag borstar, även om det mest är hörntänderna, han går inte med på vad som helst.

Så frågade Åke om han skulle bjuda mig på lunch innan jobbet. Klart han fick, så vi gick över på Ullas.

Trevligt att dom börjat ha öppet på lördagar, det var ändå helt ok med folk där. Fast det ska väl till att det är en jämn strid av fika folk, för att det ska löna sig. Så vi får hoppas att dom får många besök.

Åke fick tydligen många kvällsbesökare. Små barn som ville ha godis, haha. Winstone var mindre glad, han absolut hatar ringklockan. Men då fick väl även han vara en del av skrämmandet

Jag kommer hem och ser detta…åh fy tusan, that gotta hurt, for real

Kramp i tårna är ju nåt jag har flera dagar i veckan. För att häva det så ställer jag, numer, min andra fot på tårna som strävar uppåt, för att trycka ner dom igen. ONT, men det funkar. Den där killen kan ju dock vara skapt på nåt annat vis

Ett sista pass idag sen gör jag helg. Hoppas på skapligt väder på måndag och tisdag, finns nåt fönster jag borde torka innan vinterns stormar kommer. Regn hoppas vi att vi slipper i alla fall, och besökare from other space

Ha en fin söndag, alla mina vänner och läsare!

Maria Lundmark Hällsten