Etikett: lunch

Du rockade, på riktigt 🤘👊💛🧡❤️

Av , , Bli först att kommentera 15

Det uppstod vissa problem igår, med att komma på vad vi skulle ha till lunch. Sen gjorde jag hjärnan en tjänst och sa till Åke att vi går på Ullas och tar en varm macka, och det gjorde vi, minsann.


På parkeringen där utanför, står denna grävmaskin parkerad.

På väg dit, frågade jag Åke om det är en sån där han vill ha. Han svarade med lätt lyrisk röst…Jaa!! Mjaha, sa jag, och vände mig om och tittade på honom, men då måste du tala om för mig vad du ska ha den till? -Jag vet inte, sa han och smålog 😎 Ehh, alltså.. ok??

Jag undrar vad det är med grävmaskiner som kan göra en människa att se så drömmande ut. Tänker han gräva ett hål, ett djuuupt hål, 163 långt, då ryms ju jag där 😬🥶 Eller är det bara en sån där grej, igen, som är bra att ha. Gött att finna, ojoj!!

La ut detta på fejjan, och det blir lite diskussioner om hur bra dom är att ha. Wallmarks i Renbergsvattnet har en, jo, men dom har också plats för en. Vi har vår lilla gård som är späckad med saker. Annelie tyckte att vi kunde köpa och ha en i Lainejaur, jodå, fast hm… vad ska han gräva för nåt, förutom hål, lite varstans.

Frågade Theresé vad hon mindes från detta och vart hon fick drivkraften ifrån.

Hennes svar var, drivkraften va nog mest pappa… eller att inget annat fick plats i sandlådan, så man var tvungen att använda ”grävskopan”.
Snart har vi en större ”grävskopa”, så vi får se hur stort Anders leende blir, och hur mycket han förstör…

Och där kom jag ju ihåg att Anders, svärsonen, hade köpt ett sånt där monster. Ja, fast fortfarande, dom har plats, det vet jag.

Sedan kom jag ihåg, nu på morgonen, att även min pappa hade en grävmaskin. Ojoj, här håller han på släta till nåt, tror jag.

Det blev en herrans massa grävmaskiner, plötsligt och då faller det sig rätt naturligt att jag nämner detta, som jag och Nicco fick beskåda, vid ett lunchtillfälle för några år sedan.

Vi satt uppe på ”the food court” och hade utsikt över Rådhustorget i Umeå. Det var stängsel och avstängt lite här och där och dom höll på gräva lite varstans.
Så dras våra blickar till en grävmaskin/grävmaskinist som utför, vad det verkar som, ett pillerjobb. Han tar en dutt med skopan, slätar ut, tar en ny dutt, är jätte försiktig, drar sakta skopan över vad det nu är han håller på med.

Det är nästan så att vi lutar oss framåt för att kunna se vad det är han gör. Så tar han en sista dutt, smeker med skopan och *PANG*, tar han skopan och sliter upp hela alltet, jahaja…det var alltså bara en lek. Och det är väl då sånt där görs, och folk ser det, som man tror att dom bara leker på sina arbetspass 😀

Fast jag kan tycka att det ändå är rätt ok, om man gör det då det faktiskt finns tid till det, det gör ju bara att man tränar upp sina skills och när det sedan krävs en duktig lekman, så är man redan det bästa man kan bli, för att man lekt fram sina kunskaper.

Här tänker jag nu på Sally, och vilket tillfälle för henne om hon får sitta vid spakarna med hennes pappa Anders. The sky is the limit, på vad hon faktiskt skulle kunna lära sig som sedan sitter som gjuten i ryggraden. You go, säger jag bara.


Apropå pappa, så blev jag nu påmind om att det är en minnesdag, just idag. Det var nämligen 9 år sedan han dog. Och samtidigt som det känns som om det var en evighet sedan man såg honom, så kommer man ändå ihåg honom, som om det vore igår.

Här kan jag även köpa, rakt av, att hade han haft intresset att lära sig köra grävmaskin, som ett proffs, så hade han gjort det. Han köpte sin första skogstraktor då han var 18 år. Han som tog licens för drakflygning, då han var över 50 år. Började med att ta lastbilskortet, då han var över 65 år, det satt som aldrig fast.

Det han ville göra, det gjorde han. Och det gjorde han ju absolut rätt i. Tror aldrig att jag sa det till dig, men pappa…du rockade, på riktigt 🤘💛🧡❤️

Ha en fin lördag, allihop!

Under knivhot 🔪 ser det ut som, men…

Av , , 2 kommentarer 12

Jag förberedde min lilla roadtripp till Renbergsvattnet igår, på samma sätt som sist. Gjorde i ordning min lilla vägbeskrivning med enbart text, om vart jag skulle svänga och åt vilket håll 😁


Det gick finemang tills jag kom till denna skylt (obs bild tagen på hemvägen, därav mörkret).


Nå, bron var avstängd och man hänvisades till en lerig, grusväg, byggd för 1½ bil. Fast det stod ju så lovande att vägen skulle vara markerad… my ass, säger jag. Den enda markeringen var där, bakom skylten, att man skulle svänga höger.

För mig är detta jobbigt, för efter tvåhundra meter svänger vägen, men med 3 options. Ingen pil, men jag tar vänstersvängen för den ser ut att falla sig mest naturlig att följa. NU råkar jag dessutom ha en bil framför mig, så jag gör som jag gjorde på Arlanda. Jag tog rygg på folket, synd att folket gick in på toaletten på Arlanda, men här fanns det i alla fall ingen toa.

Vi kör en bra bit och plötsligt svänger bilen av vägen och nerför en backe. Fortfarande ingen pil som markerar att det ska svängas, men… jag tänker att jag litar på bilen, fast jag är beredd på att den kanske svänger in på nån gård. Men det var rätt…wohoo!!

Kommer ut, typ 20 meter från bron på andra sidan… hur det ens gick till 🤔

Hemma hos Annelie blev man välkomnad av hennes 3 fina hundar. Jag kan ju dock inte skilja på dom. Tror dock att detta är Mattis, rövarkungen.


Och här ligger Torven och Milou… i så fall..


Vi började med lunch, en hemlagad potatissallad med tjälknöl och kall sås till, samt hembakat tunnbröd. Allt var jättegott och jag fick ett litet tips om vad man kan göra med rödlöken, minsann. Det ska jag testa att göra själv.


Vi pratade, drack kaffe, lite mer kaffe och sedan tog vi ut Frans, ja, dom har ju 2 hundar till. Bosse, var ute med Ulf i älgskogen, och Frans var hemma för han hade ett bokat veterinärbesök, på eftermiddagen. Vi satt mot solen med ryggen mot deras fina bastu och sjön nedanför.


Kollade in kycklingarna..


Frans, som inte har orange svans normalt, men under älgjakten.


Och bushundar..


Tog den där svängen in till Burträsk, och jag fick en liten rundvisning. Burträsk är ändå rätt gemytligt, på nåt sätt. En del jättefina, gamla hus, men tyvärr ganska eftersatta.

Tillbaka till huset, och är fick jag en annan typ av rundvisning, kan synas som om det var under knivhot, hahaa…


Mera kaffe och slutligen häng i soffan, och här försökte vi oss på ett allvarligt snack, om livet för oss allihop. Visst syns det.


Alltså dessa hundar, vill vara med och ge dom fingret så klättrar dom upp i knäet på dig.

Avrundade med några bilder tagna från altanen, dom bor på ett väldigt vackert ställe. Och deras hus. Ja det finns inga ord.


Jag tackade för mig och begav mig hemåt i mörkret. Den här gången missade jag inte avfarten mot Ånäset, som jag missade sist. Men så kom jag återigen till den avstängda bron, här missade jag att svänga tillbaka till den där lervägen, och körde därför ända fram till bron, 20 meter bort, och kan ni tänka, nu tyckte dom att man skulle följa markeringarna fast på andra sidan. Alltså att man skulle svänga av åt höger här med.

Gissa vad jag gjorde. Jo, jag gjorde en vändapåbilen manöver, körde tillbaka dom där metrarna och tog samma väg som jag kommit på, förut. Vägrar låta mig lockas in på nån väg jag aldrig kört på förut. Med min tur hade jag hamnat i nån okänd, namnlös by som inte ens finns med på nån karta. Hur kul är det i kolmörkret.

Kom hem utan problem, var så sugen på att svänga av mot badstranden på Nydala, för jag noterade därinne i skogen åt det hållet, en superfin måne, hade varit kul att se om man fått till en bra bild på den. Men, nä, jag ville men jag iddes inte. Nöjde mig med dagen som varit.

Nu ska jag inmundiga 3 droppar kaffe till, lite vatten, och sedan ska jag vara helt fastande i 7 timmar, ska ju göra den där kuliga gastron idag. Jag som drömde så sött att jag slapp göra den, snacka om besvikelse, då jag vaknade och insåg att det var en dröm.

Ha en fin dag, allihop!

Inredningsanpassning efter våra vänner 😅

Av , , Bli först att kommentera 17

Så var det den här dagen igen. Åke frågade igår om det vara 11 år sedan vi gifte oss, och jag fick tänka, att då kan han egentligen INTE, tycka att vi haft det tråkigt och långsamt. Det är nämligen 16 år sedan, just idag.

Och återigen, hade nu Åkes föräldrar varit i livet så hade vi haft kalas. Dom fyllde ju år, 5 oktober, bägge två. På bilden är vi på ett annat kalas, och det är några år sedan, kan jag ju säga.

Nåväl, vi tänkte inviga Rökstugan och inta en lunch därborta. Sedan hade vi faktiskt turen att bli hembjudna till Jan A och Ingegerd på en fika, och tiden var ju perfekt, från lunchbord till fikabord.

Om min farmor hade levt, så hade hon, tro det eller ej, fyllt 104 år igår. Det var Theresé som påminde mig om det, igår. Sigrid, världens snällaste farmor, minsann ❤️


Jag och Winstone tog en prommis efter middagen igår, och kollade in Tvärån. Ja, inte var det då normal nivå på vattnet, usch så tråkigt för dom som ligger i farozonen för översvämning. Inte för att nån kan svära sig fri från att det kan hända oavsett vart man bor, men nog skulle det vara mer nervöst om man bodde lite närmare Tvärån.


Åke fick i uppdrag att byta vår lampa, i den första hallen. Där har denna glaslampa suttit förut och nu var jag less på den. Nån här som vill ha den..


Och nu fick då den här i orange nyans, komma sig upp i taket. Lite kul dock att vi måste anpassa vår inredning efter längden på våra vänner 😆


Nä…sa Åke, den här höjden går inte, tänk om Brälla kommer in här…Och Söderberg, nej, det går inte. Ja, Mats Tigern Boström är ju inte så kort i rocken heller. Ja, det var bara att höja upp den en bit, tror att den kan ligga just precis i hårfästs höjd, men… nu får det duga.

Jag får ju reta mig varje dag på att vår badrumsspegel är anpassad till en människa som är 2 meter.. ish, lång, jag är ju glad om jag får se mitt hårfäste där jag står på morgonen.


Haha…JAG VET, jag spårar, riktigt så högt upp sitter den inte, men ändå.


Upp till kanten på spegeln, alltså längst upp, är det 1.95. När jag står så nära jag kan, det vill säga framme vid handfatet, så är mitt huvud i höjd med övre kanten på det där, konstverket som sitter till vänster om spegeln.


Så upplevelsen, åtminstone för mig, är att jag känner mig kort i rocken, där jag står. Nåja, kort i rocken må jag ju vara men inte så liten på jorden, ändå, haha..

Och med det så önskar jag er alla en fin tisdag!

Härmed utnämner vi sommarvåffeldagen till…

Av , , Bli först att kommentera 11

Fick sällskap i sängen på morgonen.


Men han hade ingen ro att ligga där då Åke gick ut genom bussdörren. Då var det bara att kliva upp.

Undrar om 2 jippon, blir till fasta rutiner då dom återkommer på samma dag, även om det är 2 år emellan 🤔

I så fall utnämner vi den 21 juli, till sommarvåffeldagen. För 2 år sedan bjöd Annika Collén, på bageriet i Vojmån, på hennes supervåfflor.


Och igår, ringde Sivert och frågade (behövde han ens fråga ) om vi ville ha våfflor till lunch eller till eftermiddagskaffe. Vi valde lunchalternativet, och fick crunchiga våfflor med hjortronsylt, körsbärssylt eller jordgubbssylt med grädde.


Deras utsikt från altanen, 50 meter från vår stuga.


Händer inte så mycket här, men det är väl kanske rätt skönt, det med. Semester ska vara ledigt och otvunget. Arbete och annat pyssel, lär vi inte slippa undan, men vi kan ändå ta dagen som den kommer. Tid, har vi ju, enligt Tina, i alla fall 😉

Fast jag är väl böjd att hålla med. Det handlar om prioriteringar, även om man kanske hade velat göra en massa saker, så får man nog allt välja vad man gör först och sedan ta det i turordning.

Theresé fyndade en jobbar-overall till Åke, och han får göra reklam för Hultdins i Malå. Han var snabb att inviga den med en klättertur upp på busstaket.

Jag undrade i mitt stilla sinne om jag skulle fota eller filma. Känns inte helt hundra då han ska upp på högre höjder än höjden på vår altan.

Idag åker vi en sväng in till Malå, och sedan ville Theresé eventuellt ta en tripp in till Kuorbevare. Det ligger en bit in i skogen mellan Adak och Kokträsk, rätt över sjön, från det långa hållet sett. Fatta, att jag borde jobba med att göra kartor och dela ut koordinatorer, eller hur…


Och nu taggar vi för sol och värme imorgon och under helgen, vi behöver tina upp lite…

Avrundar med denna bild för att hylla en jubilar idag. Jan A, fyller år, minsann. Så stort grattis till dig, hoppas du får en underbart fin dag!

Rappel och hommelkusar…

Av , , 4 kommentarer 16

Gårdagen började fint, lite uteliv. Jag testade något nytt till lunch, en TikTok macka. Så här går den till att göra. Skär ut en fyrkant från en franska.

Lägg ner ramen/brödkanten i varm stekpanna med smör i. Knäck ett ägg i hålet.

Fyll med det du vill ha. Jag använde Jokkmokks grillkorv, den är underbart god. Synd att den kostar därefter. Men den är absolut en köttigare korv, så man får ändå lite för pengarna.

Sen kryddade jag, och toppade med riven ost.

Och slutligen locket på.

Vänd sedan mackan då den tros vara klar på den sidan och fortsätt steka den en stund. Enkelt och gott. Nästa gång blir det nog med skinka och lök, man kan som sagt var, ta det man vill, det ryms dock inte så mycket, eller mja, det beror väl på hur tjocka skivor du skär.

Viktigast är nog att komma ihåg att knäcka i ägget först, det grundar i botten då du sedan ska vända.

Så satt vi därute under parasollen och åt lunchmacka, medan vi tittade på då våra nya grannar, klippte sin häck. Den är inte så låg och liten, utan det krävs höjd på stegen. Killen hade inte så hög stege, så Åke gick dit och frågade om han vill låna en av oss. Det ville han jättegärna. Han använder en såg som är gjord för sånt där, en eldriven sak.

Jag berättade tvärt för honom att vi suttit och kollat då förra grannen klippte häcken och nån granne nedåt gatan, ville jävlas lite. Så när han kom om hörnet på häcken med den eldrivna saken, så drog grannen ur sladden. Och väntade en liten stund.

Innan den klippande grannen hann klättrar ner, så stoppade han in sladden igen. Gjorde om detta 3 gånger, så där lagom att han höll på bli förbannad på sågen som inte ville funka. Haha…ja dom fick sitt ett gott skratt, även vår nya granne då jag berättade.

Och det första han gör, killen, då han glad i hågen och lite högre upp från backen, sätter igång med klippandet, så kör han av sladden…

Han skrattade i alla fall, och sa att det hade varit bättre med nån sladdlös sak. Åke bidrog med ny sladd, så han kunde fortsätta klippa.

Efter lunch började jag förbereda mig för en liten utflykt. Här klipper jag bara ut och klistrar in, vad jag skrev på fejjan igår.

Nån fler än jag som blivit huggen i tån, av snabeldraken? Det låter väl lite mer coolt, än om jag säger sanningen, som är, den som följer.

Hade min dag planerad, skulle ut på äventyr med personen jag är kontaktperson till. I sista stund, kommer jag på att jag kanske skulle städa ur bilen lite. Började med klädvårdsrullen fast…nä, Winstone har ju åkt med nån gång, så det var lite för mycket hundhår därbak.

Går in och hämtar dammsugaren, kommer ut och snubblar på Winstones koppel, och jag kan ju inte göra som dom flesta andra och bara ställa mig på näsan, nej då. Jag vevar runt dammsugaren så den smäller i backen och på en av mina tår. Wohoo…aj.

Hoppade upp som boxarna som fått sig en uppercut, känner ingenting annat än, antingen har jag ont i knäet eller så hände nåt med foten. I ren ilska far jag runt och gör det jag ska, men haltar mer och mer. Kan inte sätta ner foten i framkant, inte heller tån, näst längst ut.

Känns till och med som om det rinner blod mellan tårna. Så jag måste ju ta av mig skon och kolla vad som händer. Ser inget annat än en något fetare tå som inte går ner, ordentligt.
Jag biter ihop, gör det jag ska, vi far på utflykt, som tur är blir det en låååång kaffestund så jag behöver inte gå runt så mycket.

Kommer hem och efter snabb googling, förstår jag att det förmodligen är en fraktur. Jo det känns så, och tån är rundare upptill.

Det står att om man har ett jobb som innebär en del stående och gående, stanna hemma ett par dagar. Ont kommer det att göra men det görs inget åt det, utan man ska straffas för sina dumheter. 🤪 Kan jag nu implicera på Åke, att jag inte ska röra snabeldraken nåt mer, eller kommer han att påstå att det är nåt eget påhitt jag har fått för mig 🤔

Jag sjukskrev mig, för ja, man går en hel del i mitt jobb. Kändes dock jättedumt. Jag hade 2 dagar kvar innan semestern, och jag hade tänkt hinna göra, så mycket, men det är inget jag rår över. Som sagt, nästa gång kommer jag inte att rasta snabeldraken utomhus, om Winstone är där…ett hinder eliminerat. Man lär sig nåt, i alla fall, eller hur.

Sen avslutades ute livet med en sönderblåst parasoll, inte tyget, nej nej, men konstruktionen. Tur att Åke är påhittig, så han ska ge sig på att laga den. Visst är det konstigt att dom gör fina stora parasollet, men använder plast i bärande konstruktioner. Plast…det försämras ju fort i väder och vind. Inte bara det, foten som följer med dessa parasoller kunde dom ju lika gärna strunta i att skicka med. Löjliga, enbart gjorda för inomhusbruk, men andas då för guds skull inte på parasollen för då tippar den.

Ha en underbar fredag, allihop!

 

Midsommardagen i kort…

Av , , Bli först att kommentera 12

Midsommardagen i bilder…kommer ett mer utförligt inlägg, imorgon. Vi hade då underbart väder igår, det inbjöd till lunch tillsammans, vi hängde på altanen.

Dom andra åkte brygga.

Vi klippte gräs, slet och drog, så det resulterade i ett klick på Granngårdens hemsida så hade jag beställt en ny gräsklippare 🤭


Vi käkade middag ihop.


Sedan spelade vi boule, och eldade.


Dom yngre i skaran, invigde barbåten.


Och nej, den ligger lugnt och tryggt, uppe på backen. Aldrig ut på öppet hav eller annat vatten…har du en öl…som Dynamit Harry sa…


Den där båten köpte min pappa, och den har en gång i tiden gått som Taxibåt, ut ill Holmön. Vi har åkt den ute på Lainejaursjön, men sedan pappa gick bort, 2012, så har den stått på backen under en presenning i evigheter. Men nu har den fått komma fram, som häng ställe. why not.Vi lämnade stugan för hemfärd, och in the middle of nowhere, skymtade något på vägen.


Jojo…

Och nu är vi hemma och jag håller på finslipa på Camaron, har bara haft en liten kaffepaus. Höres och störes imorgon. Ha en fin kväll, allihop!

En kändis stod och lurpassade bakom draperiet 😳

Av , , 6 kommentarer 20

Hade fint lunchbesök igår, Annelie och hennes man Ulf. Det var bara synd att vi inte hade mera tid att umgås på. Men man får ta det lilla man får. Det blev också en bussvisning och provsittning i Camaron, haha…

Det var Ulf Wallmark som fotade

Ja, Annelie, du lär ju få åka med en sväng nästa gång du kommer och då ska den även se nalta bättre ut, än så där.

Något som ser bra ut, är syrrans senaste alster, en tavla med känt motiv fast med en underton av allvar och en tankeväckare. Vad vi gör med det vi har och med vilka rättigheter… det är fritt att tolka.


Apropå känd, så såg jag en kändis igår, faktiskt. Han stod på en balkong och lurade bakom ett draperi. Jag tyckte mig se att någon stod där bakom, men det var på lite avstånd och jag tänkte att jag kanske såg fel. Varför tror människan att han är osynlig.

Men då jag kom närmare, och från en annan synvinkel, blev det klart att någon stod längst upp på den högra balkongen, ser ni?


Och det var, helt klart en kändis, nämligen Mr Bean, i egen hög person. Fast gjord i papp hahaa…


Såg även en annorlunda plantering på vår prommis, alla sätt är bra, förutom dom dåliga. Det potentiellt dåliga med denna, är om ett barn plötsligt får för sig att leka lite. Det bra är väl att man kan återanvända gamla saker till nåt annat.


Sen blev det bråttom att fixa middag till Åke. Såpass att jag gjorde en löksås med fläsk och potatis…utan lök 🙃 Vilken tur att man kan tillsätta den i efterhand, haha.


Tog Winstone på en sista kvälls promenad och dessa bilder knäppte jag vid 22.45. Detta är en stor del av sommar för mig…ljuset på kvällarna. Man blir hänförd, och här är det ändå inte molnfritt.


Hoppas på en fin onsdag, för er alla. Jag har lite ärenden att uträtta och sedan ska jag nog börja planera för vad som ska med i bussen, imorgon. Kanske man hinner bära ut lite idag, innan sista jobbpasset den här veckan, vi får se. Avrundar med en uppdaterad bild från Theresé, på Bobby, som tydligen sover räv…nåt man säger då man sover med ögonen på glänt.

Benen upp i luften!

Av , , 2 kommentarer 17

Nu är Camaron hemma igen…lycka! Och den var ju inte så snyggt lagad over there, men vi har varit lyckligt ovetandes om vad som dolt sig under ruta och instrumentbräda.

Anders, som mannen hette som jag kontaktade, och hans son, är dom som gjort jobbet. Fick lite bilder på hur det såg ut, och vad dom gjort.

Det är mycket på ett järnspett!

På tisdag, om en vecka, ska jag få dit den nya rutan, och innan dess hoppas jag på att få till den saknade färgen. Fick tips av Brälla vart man kan hitta lite färg, som kan duga. Detta är ju knappast en bil som kommer att bli, top noch, då kostar det pengar, men vem vet, endera dagen så…

Nåt jag ville få till, var en bild på Winstone, då han springer och har alla benen i luften. Jag fick kämpa ett tag, men på den bild han faktiskt har det, och ser rolig ut, så blev skärpan dålig, istället.

Näpp, mina vänner, har inte tid till detta skrivande idag. Ska ut med hunden och fixa en liten lunch, kanske äta nån typ av frukost också, jojo! Men ni får ha en fin tisdag, och vi får väl hoppas att regnet görs bort nu, så midsommaren får vara så där perfekt, som den kan vara…ibland.

Jobbar på i 120 🏃‍♀️

Somliga kommer aldrig att lära sig, inte vissa saker i alla fall. Och jag är en av dom som alltid tänker, att det där hinner jag, och det där, och det… nähä.


Detta utspelades igår och jag citerar mitt inlägg på fejjan: ”Åke skulle få stekt kyckling med ris och currysås till middag…det bidde ingen jäkla kyckling med tillbehör, det bidde potatisbullar och bacon.

Let me tell you why! Jag slog på stort och gjorde en ballerinakladdkakekex cheesecake. Hade full koll på alla byttor, rubbet. Tills jag var klar, sprang ner i källaren med cheesecaken som nu ska stå orörd till i morgon.

Kommer upp och känner att det ändå var nåt som inte stämde 🤔 3 byttor, 1 med äggulor, 1 med äggvitor och …den tredje med grädden…😱 Den stod kvar, orörd i kylskåpet. HELVE… nerför trappen i 120, upp med allt, i med det andra och plötsligt har jag faktiskt inte tid med nån stekning av kyckling.

Jag börjar jobba om 45 minuter, så… Undrar varför jag ALLTID ska göra nåt sånt där 🤪 Ha en fin lördag, allihop!” Slutcitat

Även om det var slutciterat där så tog det inte slut på tabbarna. Tiden som inte räckte till, gjorde att jag rafsade ihop en macka, och tog sallad som blev över från förra dagen, och tänkte att då äter jag lunchen på jobbet.

Kommer dit, och när jag äntligen ska få i mig lite energi, så hittar jag inte salladen. Alltså jag smäller av. Mackan har jag då, och kaffe. Så det blir min lunch. Som tur är, har jag då med mig en middagslåda. Yrhjärna! Det har ju till och med hänt att jag tagit med termosen men glömt fylla den med kaffet. Inte igår, dock, så lite tur, där med.

Nicco gjorde en annan TikTok igår, även denna med mig i huvudrollen. Och jag som inte ens hunnit klura på revanschen.

Tråkigt väder idag, men kollar man väderkartan så ser det ut att klarna upp, på eftermiddagen. Låter bra tycker jag. Önskar er alla en fin söndag!

Till ett paradis över dagen…

Av , , 4 kommentarer 12

Spruttagningen gick som på räls. In och ut på 20 minuter. Inga konstigheter förutom en ond arm. Såpass att jag inte kunnat sova på den sidan. Känns ungefär som en träningsvärk, typ lyft med 3 kilos hantel under 10 minuter utan att ha gjort det förut.

Och det kom inte med en gång utan efter 10 timmar, ungefär. Nå, jag är nöjd och ser fram emot nästa tillfälle, och hoppas att det går lika smidigt.

Sen åkte jag till Renbergsvattnet på en mini utflykt. Och nej, ni kan vara lugna, detta var ingen random resa och träff med 20 okända personer. Utan planerad och säker tripp för möte med Annelie, och sedan fick jag träffa hennes fina familj, då vi åt middag ihop.

Ni kan vara lugna för att jag hade vägbeskrivningen med mig.

Trots detta, så passerar jag deras hus, men kör inte så långt innan jag ringer upp henne och undrar om jag kört för långt. Detta var en miss i beskrivningen, jag gjorde en feltolkning.
Annelie missade också en sak, och skrev högersida då det skulle vara vänster, men där klurade jag ut att hon hade fel.

Fick lunch med deras specialare, en biff, som får mosas ut på ett stekt bröd. Och på den läggs en ananasskiva och sedan valfritt tillbehör, typ ketchup eller nån starkare sås. Det enkla är det godaste, på riktigt. Och att dom kan laga mat i det huset, det förstår jag. Inte alla som kan göra en biff, till perfektion!

Till middag, fick vi underbart goda renbergsburgare, som jag och Annelie åkte och införskaffade på Lill Einars.

Haha, coolt place. Ingen personal, en frys i rummet, med burgare och annat. Ett swishnummer, papper och penna. Och dom har till och med en öl jour, hur cool är inte det, jämarns!

Och vilket drömställe dom har. Svårt att beskriva, ett foto kan inte, i det här fallet, visa hälften, utan man måste uppleva det.

Jag fotade i alla fall lite av den världen. Nåt djur, här och där.

Nej, Mattis morrar inte, han var så himla go, och ville helst sitta som en knähund. Lite jobbig mot dom andra hundarna, han ville nämligen ha all uppmärksamhet för sig själv.

Deras hus som ligger på bättersia, och deras spahus, nedanför.

Bägge husen med utsikt över vattnet. Här undrar jag varför jag inte knäppte en endaste bild från den vinkeln Altan har dom förstås, så jag fattar att sommaren kan man inte annat än älska på den platsen.

Huset, invändigt…wow. Dom bor verkligen på ett ställe som överträffar många andra. Här tog jag inte mer än 2 bilder, lite privacy, kan dom få ha… tänker jag, hahaa…

Kollade in orrarna som spelade ute på isen. Dom har ett rikt djurliv inpå knuten här också, precis som familjen Söderberg- Hällsten i Järlåsa. Tackar Annelie för en dag som gick alldeles för fort, jag fattar nada. Lika snabbt som ett överljudsplan flyger, så hade 8 timmar passerat.

Hemvägen hade jag 100% säker, i min skalle. Jag visste exakt hur det såg ut efter vägen. Sitter och tänker på just det, och läser skyltar lite så där, random. Susar förbi en sjö på högersida, läser Ånäset i 80 kilometer/timmen. Ånäset, upprepar jag…hm, ÅNÄSET, what the…, Jo, det var ju där jag skulle svänga, haha.

Jaja, 2 missar får jag ju vara nöjd med, jag räknade kallt med en timmes försening för att jag skulle ha hamnat i Skellefteå på gamla grusvägar. Men det gjorde jag inte. Dock var det grusigt och dammigt efter E4:an då jag inte slapp vägomläggningen.

Här kommer en liten sång om specifika bilister, haha. Jo, det finns såna, också.

Nu ska ni få höra, nåt helt annat. Min gammboss, Annika Collén, har brödförsäljning imorgon, på tunnbrödets dag, i Hissjö. Så bege er dit, ni som är sugna på tunnbröd, får se om jag tar mig en tripp dit också.

Nu får ni ha en underbar fredag, allihop. Här ska vi ut på morgonprommis inom kort.