Etikett: Ida

Aningens förstummad, blev jag allt, fast…

Av , , Bli först att kommentera 13

Det var hyffsat mycket folk på Nolia mässan igår. Väldigt många ungdomar, som var intresserade av gåvor, reklammaterial och godis. Men, det fanns även dom som kändes mer, genuint intresserade och tog sig tid att fylla i intresseanmälan eller lägga till länk till hemsida via QR kod. Här kan man bara klicka på bilden för att komma dit 😜

Aningens förstummad blev jag dock. Tydligen så var det supersvårt att läsa utifrån ett skrivet papper med stora bokstäver, hur man skulle göra för att delta i en tävling. Vissa sa rakt ut, *orka…andra frågade när, var hur utan att lyfta blicken från papperet där det ändå stod precis, när, var och hur.

Kunde inte låta bli att snabb reflektera över hur det skulle kunna sluta om det är hit det barkar. Man kan inte läsa längre för att få information. Utan man måste få det serverat av nån som bokstavligen både pekar och talar om…😨😏

Nå, ingen var otrevlig utan det var ändå med skratt och visst intresse så fångar man nån i högen, så är det ju värt det. Jag kan också relatera till ungdomar, tro mig, jag var nog säkerligen likadan själv, på den tiden det begav sig 😊😄

Vi var där 3 timmar och dom timmarna flög iväg. Sen bjöd Ida på lunch, vi valde att åka till Polisstationen, dom har ju faktiskt en lunchrestaurang där. God mat…mja, aningens smaklöst men det kan ju finnas det som smakar bättre. Fikabröd och kaffe har dom också ifall man bara är sugen på en fika.

Vi hade rätt intressant samtal om hur människor är, hur man fungerar, och hur olika man kan vara men ändå så lika. Eller absolut tvärtom. Lik i sättet men med totalt olika uppfattning om hur man ska göra vissa saker.

Jag hade ett missat samtal då jag kom hem. Med mobil i bakfickan och rätt hög ljudnivå i bakgrunden, var det kanske inte så konstigt. Provade ringa upp men fick inget svar så jag smsade att jag sett att någon försökt få tag i mig, det kunde ju vara en felringning, fast det kunde även vara nåt viktigt, tänkte jag.

Denna någon ringde upp på nån timme, jo, jag hade ju sökt ett jobb och suttit i rekryterings samtal, nu var det brukaren själv som ville att vi skulle träffas. Trevligt, säger jag och spännande. Vi ska ses i eftermiddag.

Min spindelfobi jag hade för 30 år sedan är ju som bortblåst. Så såg jag det här klippet igår, ni med spindelfobi be aware

Mja, inte såg det jättetrevligt ut, men tänk den synen och med fjärilar istället

Det första jag tänkte på var då jag och Åke for till Gysinge för en fika en sommar med mycket mygg. Gysinge är eller har åtminstone varit känd för sina enorma mängder mygg. Där möttes vi av väggar av spindelnät, det såg ut som om det hängde lakansväv från tak på husen ner till soptunnor. Dom spindlarna måste ju ha levat livet i överflöd. ”Buffé” Ät hur mycket du vill, och lite till! Varje dag, nonstop!

Nä, måtta är väl det allra bästa även om vi inte kan välja det, då det gäller naturen.

Avslutar med en bild jag snodde från Theresé, hon verkar ha firat Samernas Nationaldag på isen, haha. Ha en fin onsdag, allihop!

Maria Lundmark Hällsten