Etikett: God Assistans i norr

Det var faan, säkert Karlssons fel

Det var verkligen hej och hå igår. Först utbildning med andra arbetsledare inom God Assistans i Norr.

Trevligt att vi får träffas och utbyta tankar och så där. Man kan inte förstå, om man inte själv är eller har varit en personlig assistent. Hur tankar kan gå, hur kommun och staten tänker, vart dom lägger sina pengar och vart kraven och gränserna går.

Helt obegripligt, egentligen När det nu går under LSS, lagen om stöd och service och att alla ska kunna ett rimligtvis, bra liv, fast dom där grundläggande behoven, verkar vara fruktansvärt luddiga.

Det var inte länge sedan, andningen, eller sondmatning inte ens var ett grundläggande behov. Det grundläggande står kommun för, och övriga behov, det är där assistansbolagen kommer in. Men där ligger inte heller så mycket pengar i potterna.

Inte konstigt att man inte kan köpa ett slott för våra löner, eller att yrket i sig, inte lockar alla. Det är ju där, det här hjärtat kommer in. Du ska vilja jobba med människor och göra deras dagar så bra som möjligt, med dom medel du, eller din brukare har. Inte alla som har det tänket eller kanske inte heller orken. Det kan vara både psykiskt och fysiskt ansträngande, det beror givetvis på vilken brukare du har.

Nåväl, efter denna lilla utbildning åkte jag hem, tog en snabblunch, tillbaka till kundaktivitet, som just igår, innebar kaffe o tårta, kakor och godis, för dom hugade. Jag avstod, för jag tänkte vara smart och ha riktig koll på mitt intag, eftersom jag visste, att kvällen skulle tillbringas med kollegor på Sjöbris.

Åke hämtade mig på jobbet, hem och förberedde mig inför kvällen. Vi möttes upp på kontoret, ett gäng glada medarbetare. Lite skumpa och tilltugg, surr och skratt. Sen promenad ner till Sjöbris. Jag valde en förrätt med vitlöks aioli och örtkryddat bröd, gott men starkt.

Sedan en grill halloumiburgare med pommes, mycket gott, på min ära.

Och till efterrätt, tog jag och Emma en kaffe Karlsson. Den satt som en smäck…just då…


Det var en trevlig kväll, och Åke hämtade mig vid halv elva tiden. Här blev det spännande då jag klev upp på bron, här hemma. Nej nej, jag föll inte…haha, puh, nämen jag kände mig skakis i benen, och då jag kom in genom dörren, fattade jag att blodsockret var lågt.
Jodå, jag testade med sticka och så här lågt har det aldrig varit, jösses 😵‍💫 Stickan visade på 1,7 Jag ger mig faan på, ursäkta svordomen, att det var Karlssons fel, ja den där kaffe Karlsson. Den är ju söt, och det är ju det söta jag reagerar på.

Tur att jag visste vart jag hade mina Dextrosol, och sedan blev det en kvällsmacka innan vi gick i säng.

Ikväll blir det premiärtur till Gammlia. Tror minsann att jag ska införskaffa en räkmacka på Ullas, kvällen till ära. Och vädret ser ju faktiskt ut att kunna bli hyggligt, så underbart.

Ha en fin världshavens dag idag, allihop!

 

Tankar och funderingar

Av , , 2 kommentarer 13

Apropå Japan som jag skrev om igår, så skulle jag ju förstås ha lagt ut denna bild också.


Haha…fast jag lovar absolut inte, att det faktiskt stämmer. Det kan vara ett hittepå ord, bara för att.

Jag buljongkokade köttbullarna som jag skrev att jag skulle fixa till middagen. Dom är så jäkla lätt att göra, så jag undrar varför det dröjde 37 år innan jag kände mig bekväm med att göra egna köttbullar. Och nej, vi åt dom inte enbart för att munnen kände sig ensam, utan för man är hungrig då det är middagsdags.


Inte ofta man får annat i brevlådan än räkningar, men igår kom det ett fint brev, adresserat till moi. Från bästa Sally i hela världen. Och två teckningar som hon ritat, satt fast på vykortet.


Om en månad kommer dom upp, då är det ju tänkt att det ska vara VM Rally här. Tycker dock att anordnaren har svårt för att sätta ett datum och komma med svar om när, var och hur. Jag fattar inte varför dom inte tagit reda på, sökt tillstånd och allt som krävs för genomförandet, för längesen. Man tycker väl inte att dom kan blåsa av det nu, som i nu.

Apropå ansökningar så hade God Assistans, sin årliga tävling där vi ska nominera en assistent och en assistans grupp. Jag kunde ju inte låta bli att skriva några rader. Och även fast vi inte vann i år, så blev jag tillfrågad om dom fick lägga ut min text på Instagram. Självklart, fick dom det. Jättekul att det jag skriver, tycker och tänker, även berör andra 🥰


Och tänk, min vän Mary, i Duluth/Minnesota, kommenterade inlägget på FB och skrev att hon önskat att hon visste vad jag skrivit. Jag körde en google translate och svarade henne. Sedan bad hon om lov att lägga ut den på hennes tidslinje, så det blev än mer spridning på mina ord, jättekul, faktiskt.


Jag och Winstone har travat 3 kilometer denna morgon också. Synd att han ska göra sina stopp, lite överallt. Men det känns skönt att gå direkt på morgonen, i alla fall. Så blir det frukost då man kommer hem.


Hoppas på en fin dag, för era alla!

Postnord levererade INTE 😡🤬

Av , , Bli först att kommentera 15

Nej, jag fick ingen paketleverans från Postnord igår. Bara en avisering om att jag skulle göra ett leveransval 🤐 Gissa om jag gick i taket. Jag ringde dit och sa att jag vägrar göra ett nytt val av leverans, för nu vill jag ha mitt paket,och jag tyckte att dom skulle lösa det. Jag var gode less att bollas mellan än den ena och än den andre.

Hon ville ha sändningsnumret, haha, ja sa jag, det ni gav till är..282282894. Ok, det hittar jag inte, kan du ge mig det andra numret. Jag skrattar ännu mer, jaha, sa jag det långa numret är 46273627627265756756275 men det hittar du inte heller så varför försöker du inte med mobilnumret, för där hittade ni paketet sist.


Hon försvann ett tag, kom sedan tillbaka och sa att jag, skulle ringa FedEx och säga att Postnord har tystnadsplikt för att dom har ett avtal med FedEx som gör att dom inte får säga något om mitt paket… ja ni hör ju.

Vid det här laget övar jag på självbehärskning deluxe. Intalar mig själv att jag INTE ska ge mig på hon i luren, det är knappast hon som dikterat reglerna. Jag biter ihop, och ringer FedEx.

Där ska jag då berätta att dom har ett avtal med Postnord som nu inte får berätta något om mitt paket, och jag säger i ilskan, att vad fan är det med mitt paket, har ni eldat upp det eller vad är det frågan om.


Först föreslår han att jag ska göra nytt leveransval, men nä, säger jag, det gör jag inte. För det har jag nu gjort 12 gånger för att Postnord begär det, och varje gång får jag välja 2 dagar bort och sedan kommer det lik förbannat inte. Ni får lösa det här…nu.

Mja, om du inte gör valet så skickas paketet tillbaka den 7 december…lalala, och plötsligt säger han att han ska fixa det. Gör inga val, utan jag skriver här att dom ska köra ut det imorgon, och det ska då vara löst.

Vad tror ni nu, får jag mitt paket idag… Jag fick ett sms på morgonen, och jag får hämta det på Norra Obbolavägen. Postnord dög inte till att köra ut paketet.

Skamligt, är vad det är. Och jo, jag ska mejla dom och fråga varför jag ska betala bensin och av min tid för att hämta ett paket som jag skulle ha utkört, gratis.
Jag tänker också mejla företaget jag beställt ifrån och säga sorry. Jag hade nämligen tänk lägga in en beställning till, men nu är jag högst osäker på om jag ens vill göra det. Inte om FedEx är deras enda leverans alternativ.

Nu raskt över till nåt annat. Jag fick en tid hos läkaren, hon hade med sig en elev också som fick utföra en del av undersökningen. Dom kom egentligen fram till att jag efter denna smäll, ett trauma, gjorde att bröstkorgen trycktes ihop. Jag kan fortfarande ha nån spricka men det är ju inget man gör nåt åt. Det går runt från baksidan och fram till hjärtat. Känns som om musklerna krampar.

Har känslobortfall på hela vänstra ryggsidan, och det är nån skadad nervgren som sitter ytligt därbak. Det kommer att gå över även om hela alltet är smärtsamt. Jag skulle träna på djupandning, jag som inte gäspat på 1 vecka, för att undvika lunginflammation. Blir hemma så länge jag känner att jag inte kommer att fixa mitt jobb, men jag är i alla fall hoppfull.

Får äta mer morfin för att se om det hjälper. Hon höll med mig, då jag sa att jag inte tyckte att dom fungerade, men att jag inte visste hur det skulle ha känts utan dom. Nä, sa hon, utan den så hade du förmodigen haft det ännu mer eländigt. Går det, tänkte jag i mitt stilla sinne.

Hahaa…nja, men det känns ändå bättre även om det är smärtsamt fortfarande. Hopp om livet återkommer så sakteliga.


Idag är det den Internationella funktionshinderdagen. Ska man vara allmänt krass, så ska inte ens den dagen behöva finnas. För om vi alla är lika med samma rättigheter och skyldigheter, så ska alla dagar om året, vara människans dag, eller livets dagar.

Har jag rätt eller har jag rätt? 🤔

Men det är förmodligen något som aldrig kommer att ske. Jag tror att det är först då man arbetar med funktionshindrade eller har en väldigt nära inpå, som man inser hur inskränkt deras vardag kan bli.

Det är en kamp att bara att ta sig fram, obehindrat.

Att inte kunna vara spontan, utan det mesta ska planeras in i detalj. Den minsta resan från A-B, ska in i almanackan minst en vecka innan. För att man ska vara, åtminstone 95% säker på att det blir av, men det är fortfarande inget som säger att det kommer att gå vägen.

Tänk er vad värdefullt det är, att det idag finns personliga assistenter som kan hjälpa till med vardagen och styra upp det som behövs. Men det har inte alltid varit så. Och det är en ständig kamp, för att få behålla sina beslut. Beslut som handlar om den tid, en funktionshindrad får ha hjälp.

Att sitta med då ett sånt beslut ska gås igenom, och det ska räknas ut i minuter, hur lång tid det ena med det andra tar. Det är verkligen sorgligt. För man undrar vem det är som har bråttom? För några år sedan var det ju prat om att sminkning eller att raka en person, inte ingår i assistansen. Jag vet inte ens hur jag med ord ska kunna framföra hur idiotiskt något sånt låter.

Hur var det med allas lika värden? Innebär inte det att vi alla ska ha möjligheten att göra precis vad alla andra kan göra, med eller utan assistenter eller annan hjälp.

Jag skulle kunna skriva en lunta med saker som går över mitt huvud, sånt där som är så självklara saker men man hamnar i moment 22, och blir hjälplös. Men jag tänkte inte skriva detta för att lyfta fram problemen, utan syftet för dagen är att öka förståelsen för frågor om funktionshinder och att uppmärksamma personer med funktionsnedsättnings rättigheter.

Är glad att jag jobbar åt God Assistans – vårt löfte, som verkligen finns där, för funktionshindrade och för oss assistenter. ❤️🧡💛

Och med dom orden önskar jag er alla en fin fredag!

Halleluja moment 🙏😇

Av , , Bli först att kommentera 14

Det rasade lite från framsidan taket igår, så…

Ja, jag kunde inte låta bli. Dom jag är anställd av God Assistans i norr, hade utlyst en liten tävling. Och är man inte med, så kan man ju aldrig vinna heller Det är ju bara att prova.

Jag gav mig på att skotta närmast bron, sen sa jag till Åke som gick med snöslungan, att vi kanske skulle tänka på prio, vad är absolut viktigast. Definitivt garagetaket och givetvis balkongerna, tänk om dom skulle gå sönder.

Så jag bestämde mig för att prova gå runt huset. Mm, det gick fantastiskt bra, jag tog 2 steg, med blötsnö upp i midjehöjd och blev så utslut, att det bara var att vända. Fast min tröghet berodde inte enbart på snön…jag hade fått lågt blodsocker. Inte konstigt att stegen blev tunga.

Åke kom in för en kopp kaffe och jag frågade om det verkligen inte fanns nån han kände, med en traktor. Hade ju betytt mycket att bara få bort en del av all snö. Mja, han hade sett n´Hampus, boendes längre ner, köra förbi med just en traktor.

Så han travade iväg och en stund senare kom lite assistans. Halleluja moment 🙏😇

Det var inte bara Åke som sett honom, gissa om det fanns fler grannar nedåt Blomstervägen, som ville ha hans hjälp.

Åkte iväg till jobbet, kommer tillbaka på kvällskvisten och gissa vad underbart det var, att se garagetaket skottat, en stig, uppskottad runt huset, och balkongen, nästan tömd. Nicco, Georgo och Åke, hade gjort ett dagsverke, fiii faan, så gott 👌👍💪

Och nu läser man att det är tak som rasar in, och anda som är på god väg, och balkonger som knasar ihop.

Vår vän Mats Tigern Boström, är inte bangen. Han använder traktorn till mer än vägarna 🤣

Hahaa…smått galen, ja, men han har skills också, då han kört och hanterat fordon i många år. Hörde om några Burträskbor som tog till andra metoder och tog upp fyrhjulingen på ladugårdstaket, haha, ja, nöden är uppfinningarnas moder, så är det bara.

Ett arbetspass kvar och sen får jag då vara ledig imorgon, i alla fall. Och jag planerar vilt för en sovmorgon…

Hoppas på en fin söndag, för er alla!

Nyskottat…en stund… ❄️🌬

Av , , Bli först att kommentera 11

Det kändes verkligen bra…igår, efter att jag dragit snösläden och förfinat skottningen på gården. Det är ju som svårt att få till det då det står 4 bilar härute.
Jag gjorde det där lilla extra med, och tog bredvid bron, utanför brevlådan unt so weiter. Känns extra värt idag…eller, hm…känns mer som, who is messing with me 🧐

Eller ja, inte bara med mig, fy fasen vad besvärligt det blir nu. Och vadå stanna hemma, ja om du kan, men alla som har ett jobb, är nog mer eller mindre tvungen att åka i alla fall. Och jag har ändå en bil. Fast jag ser inte fram emot att försöka ta bort plogkanten som blir nu, då traktorn kör skytteltrafik med bladet nere.

Tänker nu på en av mina kollegor som cyklar, och ja, jag tycker synd om denne kollega som dessutom har pass idag. Okul nanting 😦

Apropå kollegor och jobb, jag fick mig en glad överraskning igår. Nämligen detta som kom i brevlådan.


Jag vann ju detta ifjol, så jag hade nog inte en tanke på att jag skulle vara påtänkt i år, med. Men det blev jag, tydligen, så roligt. Vi hade chans att nominera enskilda kollegor eller hela arbetsgrupper i år, så jag slängde iväg en nominering själv, på vår arbetsgrupp.

Tycker det är svårt att bara utse en individ. Vi jobbar ju ihop och jag skulle nog vilja säga att vi alla, gör lite mer än vad vi är skyldig att göra. Och ingen gör liksom mindre, även om vi alla är olika. Så kommer jag på jobbet och vad hittar vi där, i brevlådan…jo, en till nominering, så dubbel glädje, Wohoo, vilket gäng vi är.👌🙌

Hade en tid hos tandläkaren igår. Jag har upplevt att det knakar i en tand då jag dricker varmt, så nåt var ju på gång. Och mycket riktigt, även om det inte syntes på röntgen, så hittade hon nåt i en gammal fyllning som ska åtgärdas.

Gårdagens undersökning gick loss på hela 55 spänn Det absolut knepigaste är då man tycker det är hur bra som helst. Fast tänker man efter, så beror ju det bra priset, på hur mycket man betalat inom ramen, så….hmph.

Jag har varit ut med Winstone och det var svårgått. Han försvann i det djupaste hålet och gjorde numero 2, så jag fick vada upp till knän genom snön, för att plocka upp. Om det bara hade dalat snöflingor, så hade det nog inte varit så hemskt. Men det drevar nå så jävulustiskt.

Slängde några ord med Nicco som stod och sopade av bilen. Några av hennes ord försvann i en stormby, och stormbyn gjorde att även hon försvann tillfälligt i snön. Vi kunde inte annat än skratta. Hon sa dock något om att det är obra att vara ställningsarbetare idag. Och det är just vad Georgo jobbar med 😲

Nä, sa jag dom kan ju inte tillåta att dom jobbar utomhus i sånt här väder. Och nej, det sa hon, dom lär nog få andra uppgifter idag.

Jag gick och hämtade ner Tano igår, så han inte skulle behöva vara ensam hela dagen.


Winstone gillade inte mitt tilltag utan hoppade upp på soffan och surade.


Tano la sig nedanför mig och sov, med Winstones leksak mellan tassarna, helt obrydd om sura miner, haha…


Nu ska jag kura ihop mig i soffan, slå upp en kaffe och se ett avsnitt av Farmen, jojomensan. Sen är det arbetspass i eftermiddag. Så jag lär kanske måsta ut med snösläden och göra ett spår ut från gården innan jag åker. Vi får se. Man såg då knappt den här människan som gick över vägen, stannade mitt på hållet, jag tror att det var vinden som satte stopp på stegen.

Lite skillnad om man ser hur det såg ut igår.


Ha en underbar tisdag…snön till trots!