När jag slog igång datorn på söndagskväll, så ville den inte alls fungera. Först tog det 45 minuter innan jag ens fick fram rutan där man skriver in lösen för att komma in på sidan. Sen tog varje moment eller klick, 10 minuter innan den funderat klart.

Gissa om jag jag utövade gammeldags reparationer (= daska till hela apparaten i bordet). Den beteede sig lika illa igår. Så då tog jag tag i skiten och satte igång att lägga över alla bilder och dokument på ett USB minne. Minnet gick på högvarv och var alldeles kokhett mellan gångerna, även jag.

Nånstans tror jag dock att dom bilder jag har tyckt ha varit lite mer än andra, dom finns på bloggen och fejjan. Så om några försvinner så må det vara. Jag lär ändå inte komma ihåg vad det skulle ha varit för bilder.

Allt detta resulterade i beställning av ny dator. Jag blev så tvärless på allt meck det varit med denna. Men det är inte utan viss oro. Jag oälskar nya saker som man nu ska sitta och trimma in, fiii fa…dderullan.

Apropå saker som inte är som dom borde vara. När jag satt på bron uppe i stugan på söndagsmorgonen för att försöka få i mig kaffet. Så kom svidar´n fram. Och jag ställde mig frågan, om och om igen. Hur…HUR kan något så litet, göra så förbakat ont och vara sååå irriterande att stora människan inte kan sitta still. Den är ju så liten att den knappt syns, för tusan!!

Skulle man inte kunna använda dom som vapen i krig, istället för alla dödliga saker dom använder idag Det kulle definitivt funka…och utan att skörda liv.

Jag tog ju semester igår och idag. Fast ändrade det till en sjukskrivning. Jag är förkyld, hosta, lite snuva och sånt där som hör till. Låg nog i startgroparna redan innan vi åkte till Malå. Så om jag är förvirrad sen gammalt, så hjälper det inte när det lägger sig en lätt bomull runt hjärnan.

Klev upp i morse, klädde på mig, tyckte inte jag kände igen tröjan…nämen det var kanske inte så konstigt. Jag satte på mig den bak och fram. Dont mind the hair…jag var nalta oborstad och ny uppstigen…

Å andra sidan kan jag ju hävda till dom som eventuellt hade funderat hur jag satt på mig tröjan (om jag inte upptäckt de själv), att dom minsann, inte vet åt vilket håll jag ska gå.

Nåväl, det är som det är, och nu sitter i alla fall tröjan åt rätt håll, återstår att se om mitt huvud justerat till sig efter den då.

Önskar er alla en toppen tisdag!