Etikett: sladd

Nästan i stormens öga

 

Vi packade ihop och drog iväg till Maltträsk i förrgår, skulle bara in en sväng på färg och tapet, Brälla hade lagt in en beställning på träolja. När Åke kom tillbaka så kom han helt plötsligt på att han glömt att dra ut strömkabeln då vi lättade ankar från gården. Han gick ett varv runt bussen och kom tillbaka med kontakten…utan sladd.
Det var bara att sno om hem för att se vart sladden hade hamnat samt gå ner i källaren och se efter så ingen säkring hade flugit, det hade det inte. Men annat hade flugit efter vägen. I Vindeln med omnejd så låg det omkull blåsta träd från höger till vänster…rena rotvältan. Blåsten bedarrade inte utan snarare tvärtom, den ökade i styrka ju närmare Maltträsk vi kom.
Nu gjorde det absolut ingenting att vår strömkabel inte längre var i en enda del, utan i två, eftersom dom var strömlösa däruppe. Halv elva, mitt i melodikrysset, så rök strömmen. Tur att vi har gasolspisar i bussarna.
Till middag skulle vi grilla men var tvungna att lägga omkull ett bord för att skydda elden från att spridas till oönskade ställen.
Vi var inte ute längre än nödvändigt, vi drog fram en rissla som Brälla ville ha upp till lagården, den vältes omkull därute och fick ligga kvar till igår, för att få blåsas lite renare från allt damm.
Vi satt inne resten av kvällen, drack nån whiskey, likör, öl och dylikt, surrade, skrattade osv. Vid sänggåendet var det mer gruvsamt, det var 6 grader ute och vi räknade nog inte med att det skulle vara så pass kallt inne i vår buss, som det nu faktiskt var. Åke skrek då jag kröp ner till honom, en ispinne hade nog varit varmare. Som tur för hans del så somnade han ganska så omgående, inte jag, som låg och hurvades och då jag äntligen somnat så väcktes jag av ett konstigt ljud, frrrr…frrrrr, det lät exakt som när vi fällt ut markisen och spännbanden darrar av hård vind…men jag kom snabbt på att vi inte hade någon markis uppe…det var Åke som lät.
Somnade om, men väcktes återigen av ett läte som påminde om en dykare, iförd en sån där gammal stor dykarhjälm, och som var på väg nedåt…det var Åke, igen, snacka om ljudupplevelse att ligga jämte honom 🙂
På morgonen var det betydligt skönare ute, sol och inte lika blåsigt, så det blev både frukost och lunch därute på gården. Vi gjorde oss också en liten sväng till Mårdsele, dom hade en loppis där, inga fynd gjordes men väl en utflykt.
Tror att stolen längst ut till vänster, blir svårsåld.
På vägen tillbaka, stannade vi av i Gotland, ja det heter så, den lilla byn, ca en mil från Åmsele, och där hade tromben passerat. Här kan vi snacka om rotvälta:
Vi kom hem till Umeå vid halv fem tiden, och här syntes inga större spår av stormen, förutom i blomman som stått på bordet här ute, där såg det ut att ha passerat både en tromb och annat kul, det var som en plöjd fåra mitt i alltihop, och blommorna låg vikna på mitten, hm.
Årets första myggbett hann jag få mig, gissa om stackaren (myggan) överlevde…nopp.
Ni får ha en fin nationaldag, själv jobbar jag, börjar klockan två, och Åke ska greja med Capricen.

Vi är nu kontaktbara

Vi har varit utan hemtelefon sedan i torsdags, ganska så irriterande, då jag gärna blir lite halvsnål då det gäller att använda mobilen.

Problemet började då telefonen dog och jag gjorde som brukligt är, drog ut alla sladdar till dosan för att sedan sätta tillbaka dom igen. Upprepade proceduren ett antal gånger men ingen förbättring.

Ringde då bredbandsbolaget på fredagen och han kunde inte heller lokalisera något fel men skulle skicka en ny dosa. Den kom igår, och efter kalasandet så skulle Åke installera den nya saken…och nu vet vi vad felet var.

Inte satt det i dosan i alla fall, utan duktiga Maria hade satt en sladd upp och ner, men seee tokigt det kan bli!

Jaja, nu funkar det då och det var huvdsaken, så nu kan ni ringa hit, ni som provar förut och inte fått något svar 🙂

And let there be light!!!

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Igår, den 24/8, klockan tio, hade jag ju fått tid då jag skulle vara på filmstaden på ett informationsmöte om praktikplatser. När jag satt vid middagsbordet i måndags, den 23/8, klockan 17.00, fick jag helt otippat ett sms, från arbetsförmedlingen. Tiden för träffen är ändrad till imorgon, den 23/8 klockan 11.30.
 
Jag såg förmodligen ut som ett stort frågetecken, vilka siffror var nu dom rätta, datumet eller tiden??? Ringde genast upp ett telefonnummer som stod på inbjudan (vad fint det låter med inbjudan va, precis som om man inte var tvungen att gå dit), jag talade om vad som nyss hänt och slutade med att säga att detta måste ju vara ett stort skämt. Hon letade på datorn men hittade ingenting om någon träff, överhuvudtaget.
 
Jag fick då ett telefonnummer som jag skulle ringa på tisdags morgonen, dom öppnar klockan åtta, sa hon, så det är bara att ringa dit. Det var det första jag gjorde igår morse, ringde till arbetsförmedlingen, bara för att finna att numret hon gett mig gick till en fax…fint!
 
Provade att ringa min handläggare, direkt, men där var det bara ett telefonsvar, ringde upp växeln igen och sa att jag ville ha det riktiga telefonnumret den hr gången och det fick jag. Sa till hon jag kom fram till, att jag vill prata med en människa och inte en maskin, för jag vill veta vad det är som gäller idag. -Ok, sa människan, jag kopplar dig till kontoret!
 
Och på kontoret var det en maskin som ville att jag skulle tala in ett meddelande, *hmph*
Ringde upp igen och sa att det var minsann ingen levande sak som svarat och jag vill prata med någon som kan andas, och det helst innan klockan tio. Då skulle hon sitta kvar i luren och ringa upp någon tills det svarade. Fem minuter senare svarade någon med grötig röst, jag hörde inte ens vad hon sa. Jag berättade snabbt vad jag var ute efter, hon lät väldigt frågande och jag kunde nästan se framför mig hur hon satt och rynkade ihop ögonbrynen.
 
Ja, jag vet då inte varför dom kopplade dig till mig, jag vet inget sådant och dessutom så är jag hemma. Jamen vad fint, sa jag. Men hon skulle iväg och jobba så hon tog mitt nummer och skulle be någon som var på plats att ringa upp mig…omgående. Det tog väl ett tag men sedan ringde min handläggare upp, i egen hög person, han sa att det var världens strul, och massvis med människor hade ringt upp och undrat samma sak som jag.
 
Träffen var i alla fall igår, halv tolv. Mötet öppnades med en ursäkt från en ur personalen, som hade suttit och skickat iväg 250 sms, och det hade tagit två timmar, och givetvis hade hon skrivit in fel datum. Ursäkten godtages, men jag fick minsann också offra en del tid för att få tag i den rätta tiden, liksom alla andra 250 personer.
 
Åke har nu fått generatorn på plats, med hjälp av Jan B, som bistått med handräckning, förslag och idéer, igår kväll skulle den då testas men hur än dom gjorde så visade den inte på någon laddning. Så dök Brälla upp, drog i nån sladd och…där hade han kunnat sträcka sina händer i luften och sagt: -Varde ljus så blev det ljus!
 
Men det gjorde han inte, däremot hittade han felet, det var en liten sladd som låg och jordade, som nu ska bytas ut idag. Sedan, borde allt fungera, eller hur?
 
Nu ska jag fixa frukost till Nicco, återkommer senare med min teori om läkare. Ha det gott, så länge!
 
 
 

*suck*

Av , , 2 kommentarer 5

Åke fick dit den nya framskärmen igår, så nu börjar bitarna falla på plats.

Dock återstår ett problem, nu startar bilen inte. Först var problemet lokaliserat till startmotorn. Sen hittade han en sladd som hoppat lös, fint sa jag, då var det problemet ur världen. Men trodde ni på den va? Icket, den vill fortfarande inte gå igång.

Maria Lundmark Hällsten