Etikett: personen

Jag kan röra ihop det, nå hemskt!

Av , , 2 kommentarer 14

Nu har jag fixat ett Diplom samt fått lite utbildning som kan vara bra att ha i mitt arbete. Gjorde ett av proven igår och blev godkänd. Kändes dock lite nervöst, jag och mitt läshuvud *ojoj*.

Däremot så vet jag nu, varför jag aldrig gillat skolan, eller kanske varför jag är en som lär mig av att göra, ni vet, learing by doing, inte att läsa mig till saker.
Jag analyserar ju för fasen varje fråga, och gör man det, så finns det plötsligt fler alternativ än vad som var meningen från början…*svettigt* 😀

Hur ska man tänka här, som enskild person eller generellt, menar dom just den här situationen eller om den uppstår på annan plats? Frågorna man ställer sig själv, kan verkligen röra ihop det och 2 av dessa, fick jag ta på enbart magkänsla, även om det kändes gruvsamt. Men, jag klarade det, och då kanske man kan få fira ikväll 😀

Dessutom är det roligt att man kan få utvecklas i det man jobbar med, man står inte och trampar på samma ställe efter 7½ år, utan man lär sig hela tiden även om mycket, kan handla om att lära att känna sig själv, och att kunna vara någon annan till lags, utan att trampa den personen på fötterna. Man måste vara smidig, ödmjuk, öppen, idérik, i många fall, kanske en som pushar och är positiv, och andra gånger ska man hålla tillbaka och låta den personen ta all plats (där kommer smidigheten in).

Detta gör också att mitt yrkesval, aldrig blir tråkigt varje dag är en ny dag, man lär sig något nytt, man uppskattar vad man har själv, och man lär sig att glädjas åt det lilla. Ett roligt jobb, med andra ord, som rekommenderas varmt om man verkligen känner att detta skulle vara det rätta att få göra.

Nicco blev tillfrågad om att åka en sväng till Malå, och hon hoppade på det och åker efter jobbet idag. Mja, det kan ju vara roligt att se stugan i vinterskrud någon gång. Vi var ju upp dit nån enstaka jul, då hon var yngre, men jul och påsk, är inte riktigt samma sak. Nu är det ljusare ute och skiner solen så kan det ju vara nice att få sitta ute vid nån eldstad.

Själv är det jobb för min del, men påsk är det i vilket fall som helst så nu sitter jag och funderar på vad vi kan lyxa till helgen med, kanske man ska köpa nån god mat, lite gott till kvällen, eller nåt påskris, mja, rätt var det är, kanske jag gör båda sakerna, påskriset ska dock ej, innehålla fjädrar om dom inte är konstgjorda, sådeså.

020-1024x1024För 3 år sedan gjorde jag i alla fall denna påsk bakelse, hm…såg ju bra ut. Och för 4 år sedan, var tydligen Theresé och Sally här, och Sally hade missuppfattat ordet påskris och trott att det handlade om en påsk gris, och det hade hon aldrig sett. Dock så googlade jag den gången och hade hittat denna bilden:

easter08-madesign2Så påsk grisar, finns, dom med 😀

Önskar er alla en riktigt trevlig skärtorsdag!
0182-768x1024

Lost in space…

Av , , Bli först att kommentera 11

I förrgår, då jag skulle smsa Åke och skriva att han skulle låta rabatten vara i väntan på nya planer, så hittade jag inga kontakter på mobilen. Dom var putsväck…gone whitout a trace…finito, jo en kontakt fanns kvar, Laila, fast det var inte hon jag skulle ha tag på, just då.

Och detta fenomen innebar att jag då fick sitta och gå igenom alla sms jag hade, lista ut vem som skrivit vad och spara dom till kontakterna, igen. Så nu finns dom där. Så fick jag ett sms igår kväll, en inbjudan till ett födelsedags firande, fast jag visste inte från vem, hm…hade jag missat ett sms, fast nä, jag hade inte några sms från den personen.

Det fick bli eniro check, och se, där fick jag veta att det var min brorson, som  ville bjuda på tårta och nej, han hade jag ju faktiskt inte på min mobil, så det var inte ett mysterium 😀

Apropå mysterium, fast det här går nog under nåt annat…slarv kanske, haveri i maskineriet, jag vet inte, men i alla fall, jag köpte några tuggben till Winstone, dom här gillar han:

17434682_10155082739416585_3228995370993305096_oStår i kassan och ska betala, fast…det blev svårt ett tag där, det fanns nämligen inga streck koder på förpackningen *fniss*.

17492829_10155082738856585_3240024786131114388_oOch mamma berättade då hon var på Kvantum och skulle köpa mjölk, den var omärkt, inga datum, så hur tusan vet man då när mjölken gått ut om den inte har egna ben, vill säga?

Det var en trevlig lunchdejt jag hade med kusin Anna igår, vi avhandlade både det ena och det andra i en rasande fart, tiden sprang iväg (den har tydligen ben i alla fall, tiden alltså), 3 timmar, vad är det, då man har massor att snacka om. Det blev mycket ben nu… 😀

DSC_0045Här hittade den bilden

Nu är det då helg, för mig, härligt och jag hoppas på fint väder. Önskar er alla en trevlig fredag!

Höger eller vänster…eller…

Apropå gårdagens korta beskrivning, av hur olika vi är till utseendet, så finns det ju miljarders olika sätt vi är på.

Theresé gjorde en test hon hittat på nätet, Nicco gjorde en också, och jag kunde ju inte låta bli, så här ser min bild ut, och jag lovar, på mig stämmer den in rätt så väl. Både Theresé och Nicco, fick tvärtom.

Skärmklipp 2016-03-12 09.03.52Så tänkte jag på hur jag lägger upp mina dagar, oftast lite oplanerade, jag gillar det mest. Medan det finns dom som vill ha sin kalender, full klottrad med ”to do stuff”. Jobbigt skulle jag tycka, jag vet ju att jag får spader då jag har en tid hos tandläkaren och ni kan ge er tusan på, att just den dagen dimper det ner ännu en tid att passa och den blir typ, en timme innan jag ska på jobbet…me dont like!

Att ha sitt schema, över jobbet, är en sak, och utifrån dom dagarna, kan jag sedan göra vad jag vill 😀

Men så ha vi dom som vill planera, minutiöst, sina dagar, med en början av att det ska borstas tänder, till gå ut med sopor och avsluta med tandborstning, igen, och jag undrar om det egentligen är så nyttigt? Ok, om man lägger in dom stora sakerna, men jag tänker att det lätt kan kännas övermäktigt, om kalender blir full.

Kalender_01
Samtidigt förstår jag också att det är många som gillar struktur, att veta, vad som ska hända, men jag undrar också vilka känslor som kan väckas, om nåt som står nedskrivet, faller…det skjuts upp eller tas bort.

Känner den personen då, glädje…det blir som en paus, eller blir det kaos, vad fyller man nu ut tomrummet med. Jag blir alltid glatt överraskad då en inbokad tid, ändras, härligt, då kan jag göra nåt annat. Men lite beroende på vad det handlar om för ”tid” och när man får veta att den inte gäller längre.

Ja jag vet inte, jag ska inte spekulera mer i det heller, utan jag tänker som jag började att skriva, vi funkar olika, och förhoppningsvis trivs vi med hur vi har det själva.
Här ska ni få länken till testen, om ni själva vill testa hur ni egentligen tänker, eller rättare sagt, med vilken halva ni tänker mest med 😀 Frågorna är på engelska.

Vänster eller höger hjärntest

11292747_10204288758806128_2064447301_n

Ha en fin lördag, allihop!
2016-03-10 12.53.44

Det är inget fel på den…

Av , , 4 kommentarer 11

Jag satt och tänkte på hur vi människor är, ja, väldigt olika förstås, men det här med utseendet, och hur man upplever sig själv. En säger att den är missnöjd med sin näsa, medan den andre svarar att det är väl inget fel på den.

nasapazBild hittad HÄR
Och det kanske det inte är heller, men personen som tycker det om sig själv, vill säkert inte höra det. Det är dennes känsla, och man ser på sig själv, på ett annat sätt, än vad andra gör.

Sen kan man heller aldrig vara säker på att den som avfärdar, ”problemet”, säger det för att vara snäll…eller rent bara för att det är inget den har tänkt på.

Jag har ju haft några år nu, att tänka efter på hur jag själv upplever andra människors utseenden, och nu tänker jag i första hand på detta med att vara ansiktsblind. Jag vet ju idag (nåt jag aldrig tänkt på förut) att jag är noga med detaljer på en annan människa.

Hur näsan ser ut, tänder, ögonbryn, hår, hur dom går och står. På det kan man ta igen många 😀 Sen finns det dom som jag inte sett på många år, och jag lovar, skulle dom ringa på dörren skulle jag aldrig veta vem dom var.

kroner

70322910155058069465258634452222oVar det Lasse eller kan det ha varit Karlsson på taket? 😀 Bilder lånad HÄR och HÄR

Och kolla in likheterna, på dom här:

10177296_976475399086533_4477214271610281955_n 12027632_976475265753213_5500626358118947500_n 12795451_976475205753219_1817684057579790939_n

Men jag vet inte att jag någonsin tänkt, att det där skulle ha varit åtgärdat, på en annan person, att jag tyckt att något sett knepigt ut. Jag är däremot tacksam för allas olikheter, och det är inte utseendet för mig, som gör personen, utan det är hjärtat på den som betyder något, och som gör en annan människa vacker. Inte bara på insidan, utan även utanpå 😀

Ordet fåfänga är något som dykt upp här, på senaste dagarna, och fåfäng, kan man nog vara på olika sätt. Det kan handla om vissa rutiner, man gör varje dag, för att uppnå en förnöjsamhet, över sitt utseende, det kanske handlar om kläder, för andra, eller att bara göra det man kan, för att må bra.

Sedan vet jag att saker man gör på rutin, plötsligt kan ändra sig, sen sitter man där, ett år senare, och undrar hur stackarn man orkade hålla på, med just det där, fast man vet att då man gjorde det, var det något man sa, att man aldrig kunde tänka sig att ge upp.

Jag kan ju inte låta denna bild passera, såg den på FB och den får avrunda , detta lilla grubbleri, och så önskar jag er alla, en trevlig fredag!

Smokey-Eye

And let there be light!!!

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Igår, den 24/8, klockan tio, hade jag ju fått tid då jag skulle vara på filmstaden på ett informationsmöte om praktikplatser. När jag satt vid middagsbordet i måndags, den 23/8, klockan 17.00, fick jag helt otippat ett sms, från arbetsförmedlingen. Tiden för träffen är ändrad till imorgon, den 23/8 klockan 11.30.
 
Jag såg förmodligen ut som ett stort frågetecken, vilka siffror var nu dom rätta, datumet eller tiden??? Ringde genast upp ett telefonnummer som stod på inbjudan (vad fint det låter med inbjudan va, precis som om man inte var tvungen att gå dit), jag talade om vad som nyss hänt och slutade med att säga att detta måste ju vara ett stort skämt. Hon letade på datorn men hittade ingenting om någon träff, överhuvudtaget.
 
Jag fick då ett telefonnummer som jag skulle ringa på tisdags morgonen, dom öppnar klockan åtta, sa hon, så det är bara att ringa dit. Det var det första jag gjorde igår morse, ringde till arbetsförmedlingen, bara för att finna att numret hon gett mig gick till en fax…fint!
 
Provade att ringa min handläggare, direkt, men där var det bara ett telefonsvar, ringde upp växeln igen och sa att jag ville ha det riktiga telefonnumret den hr gången och det fick jag. Sa till hon jag kom fram till, att jag vill prata med en människa och inte en maskin, för jag vill veta vad det är som gäller idag. -Ok, sa människan, jag kopplar dig till kontoret!
 
Och på kontoret var det en maskin som ville att jag skulle tala in ett meddelande, *hmph*
Ringde upp igen och sa att det var minsann ingen levande sak som svarat och jag vill prata med någon som kan andas, och det helst innan klockan tio. Då skulle hon sitta kvar i luren och ringa upp någon tills det svarade. Fem minuter senare svarade någon med grötig röst, jag hörde inte ens vad hon sa. Jag berättade snabbt vad jag var ute efter, hon lät väldigt frågande och jag kunde nästan se framför mig hur hon satt och rynkade ihop ögonbrynen.
 
Ja, jag vet då inte varför dom kopplade dig till mig, jag vet inget sådant och dessutom så är jag hemma. Jamen vad fint, sa jag. Men hon skulle iväg och jobba så hon tog mitt nummer och skulle be någon som var på plats att ringa upp mig…omgående. Det tog väl ett tag men sedan ringde min handläggare upp, i egen hög person, han sa att det var världens strul, och massvis med människor hade ringt upp och undrat samma sak som jag.
 
Träffen var i alla fall igår, halv tolv. Mötet öppnades med en ursäkt från en ur personalen, som hade suttit och skickat iväg 250 sms, och det hade tagit två timmar, och givetvis hade hon skrivit in fel datum. Ursäkten godtages, men jag fick minsann också offra en del tid för att få tag i den rätta tiden, liksom alla andra 250 personer.
 
Åke har nu fått generatorn på plats, med hjälp av Jan B, som bistått med handräckning, förslag och idéer, igår kväll skulle den då testas men hur än dom gjorde så visade den inte på någon laddning. Så dök Brälla upp, drog i nån sladd och…där hade han kunnat sträcka sina händer i luften och sagt: -Varde ljus så blev det ljus!
 
Men det gjorde han inte, däremot hittade han felet, det var en liten sladd som låg och jordade, som nu ska bytas ut idag. Sedan, borde allt fungera, eller hur?
 
Nu ska jag fixa frukost till Nicco, återkommer senare med min teori om läkare. Ha det gott, så länge!
 
 
 
Maria Lundmark Hällsten