Vet absolut inte, varför ”mitt” Pilträd, som jag fotat genom åren, har sån dragningskraft. Jag kan inte förklara vad det är som jag fascineras över. Det är pampigt, sagolikt, i vissa sken, rent utav spöklikt. Med ett ord beskriver jag det som magiskt

 

Att kameran kan ljuga, det vet vi. Ena gången ser motivet ut som det häftigaste, fräschaste man sett, men då är det förskönat. Och andra gånger, kan man inte komma i närheten av det där magiska, utan man måste se det med egna ögon

Jaja…ni fattar. Gick där med Winstone igår, utmed Tvärån mot Pilträdet

Då jag fotade trädet för ettusenhundrafemtioelfte gången, så ser jag plötsligt något jag aldrig tänkt på förut. Min vän och vapendragare Annelie, i Renbergsvattnet, har ett annat fotoobjekt som hon knäpper bilder på, i alla väder, årstider och ljus. Nämligen denna Holmen strax bortom deras hus

Ser ni vad jag såg?

Formen, mina vänner. Jag kommer hem, och sätter ihop dom, kolla trädet till höger, haha, till och med där, ser det tämligen snarlikt ut.

 

Nu blev allting mer magiskt, tycker jag 🤩

Apropå Magi, så tog vi den magiska Camaron och siktade på Hörnefors dit cruisingrundan skulle gå. Vi tog oss uppför den sista stora backen innan Åhedåns rastplats, där slutade plötsligt bilen att dra. Så jag rullade i princip nerför backen och sedan in på rastplatsen. La ut en bild på fejjan och skrev att det stod en bil på en rastplats och som i den stunden stod väldigt lågt i kurs

Men vi var glad att Nicco gjorde en akut utryckning, hämtade upp växellådsolja och var på väg till oss. Hon var försten att kommentera med en bild, haaa… ser lagom imponerad ut

Fick erbjudande från Jerry i Duluth. Fast hans fru Mary, tyckte inte att jag skulle lyssna så mycket på honom

Mats Palmgren som har ett par superfina bilar, kommenterade även han, inlägget

 

Elisabeth undrade förstås vad som hände

En fiskmås sprang runt och trodde att vi hade nåt gott att bjuda på. Sorry, allt vi hade var en termos med kaffe

Sen kom hjälpen 🙏

Fyllde på olja, planerade vägen hem så man skulle orsaka så litet hinder som möjligt, ifall den skulle fortsätta att jäklas. Gick bra tills vi passerat Bussjöbanan. Den ville som lägga ur växeln med jämna mellanrum, så vi gasade inte så mycket, utan rullade på. I Degernäs stannade vi för att låta den kyla ner lite

Åke ringde upp Brälla för en snabb konsultation. Spillde på mer olja, men nä… den ville inte ändå gå som den ska. Min upplevelse var att det kändes som om den inte la in trean då den skulle göra det. Nu höll vi ju inte så hög hastighet, men ändå. Vi testade lite mer strax innan vi kom hem. Och på dom 2 sträckorna, utan att gasa järnet så borde den rimligtvis ha lagt in trean, fast det hände inte.

Diagnos lutar nu mer åt att växelvajern måste justeras

Wunderbar!! Eller ja, jag vet inte vad jag ska säga längre…jag tänker nog mer en massa saker

Nämen hörninini, hoppas på en fin dag för er alla, regn och rusk till trots. Jag hade själv lite planer på att tvätta fönstren men… jag tror jag slipper, Wohoo!!