Etikett: Duluth

Järnspade mot grus och sand på asfalt….aarrggh

Av , , Bli först att kommentera 16

Idag är det Morotens dag, minsann. Vi har inga morötter hemma så jag firar vitamin C och bibliotekariens dag istället. Det gör nämligen Mary och ett gäng amerikanare. Hon lägger ut något nytt varje dag, och just idag var det detta.

I sökandet efter nåt annat så ramlade jag över en lista över världens mest hatade ljud📢 . Klicka på bilden för att komma dit.


På plats nummer

10. Borrmaskin

9. Barngråt

8. Skrikande bromsar

7. slipmaskin

6. Kvinnoskrik

5. Naglar mot svart tavla 💅

4. Linjal mot flaska

3. Krita mot svart tavla

2. Gaffel mot flaska 🍴🍾

1. Kniv mot flaska 🔪🍾

Ehh ok, jag tycker nog att järnspade mot grus eller sand som ligger på asfalt, är värre än så.

Och ljud vi älskar 😍

4. Porlande vatten 💦

3. Åska ⛈️
2. Babyskratt 👶

1. Applåder 👏

Hm…javisst, fast även här tycker jag att eld som sprakar, ett drakflyg som passerar eller akustiken i en stor salong. Slår det mesta över älska ljuden. Man kan också älska den absoluta tystnaden.

Men lite genomgående verkar det vara basljud kontra skrik och vassa ljud, som står mot varandra.

Ett skrattande barn, smittar ju av sig och man kan inte låta bli att börja skratta själv.

En sång kan också beröra. Lyssna på dessa otroligt duktiga sångerskor sångare. Om ni klickar på den understrukna texten ”visa på youtube”, så kommer ni dit.

Och sedan är det ju inte bara ljud som berör eller gör en glad, Saker man gör eller planerar, kan också glädja. Och se… det här hamnade i inköpskorgen igår. Gissa om ett litet partytält kan komma till användning i framtiden 😁

Ha en fin måndag, allihop!

 

Jammers också, eller störsändare kanske

Av , , Bli först att kommentera 12

Efter inlägget igår, kollade jag minnen på FB. Jag blir ändå snopen över att det verkar som om det är ständigt återkommande cykler. Allt verkar gå i cirklar, och man kommer tillbaka på ruta ett. Sen kan cirkeln vara större ibland, men lustigt hur man kan träffa av rätt dagar fast med år emellan.

Igår skrev jag om besöket på Expo i fredags. Och i fredags, för exakt 2 år sedan, var jag där och införskaffade denna.


För 1 år sedan, igår, bytte jag anordning på lampan och ställde den i en lampfot istället.


Igår la jag henna i håret, och igår för exakt 1 år sedan, gjorde jag det för första gången.


Alltså, har jag inget liv eller… haha.

La ut denna text på FB igår.

Nu ska jag uppdatera mitt yrke i telefonkatalogen. Kan titulera mig som förste symaskinsmekaniker. Maskinen har gått lika trögt och långsamt som en fullastad folkabuss i uppförsbacke, utan chans att lägga in trean. Mina byxben var för lång och jag bänglade upp den 15 kilo tunga apparaten från källaren.

Och som vanligt då man nästan är klar så tar undertråden slut. Upp med luckan och ut med spolen. Gissa vad jag hittade där bakom…en orange liten trådrest. Bort med den och gasade på och jämarns…nu gick den lätt och snabbt, likt en vässad Formel 1 bil. Wrooom…


Mary, från Duluth, lämnade skratt emojis, och av ren nyfikenhet, översatte jag min text i google translate. Jag va nyfiken på vad jämarns kunde vara. Det översattes till jammers, och översätt sedan jammers från engelska till svenska så blir det störsändare. Hahaa…

Nu har ni, allihop, som lägger ut semmelbilder och recept, nya modeller på dom och vart dom godaste finns. Tvistat min hjärna och lurat iväg mig på affären för att införskaffa mandelmassa, mandelflarn och grädde.

Ni fick ju mig att tro, att semmeldagen var NU, typ igår eller idag. Så sitter jag här och frågar Åke, han säger att det var i fredags. Nää, kan det stämma säger jag och googlar. Vet ni på riktigt, när det är semmeldagen… 1 mars, 1 mars, fattar ni, det är 16 dagar kvar, min vispgrädde håller inte till dess. Jösses, jag överväger att skriva till Kungen. Detta må ju få ett stopp.

Jag får lov att göra en semmelkladdkaka, det finns ju inget annat att göra. Men nästa år, ska jag själv ha koll på dagen då det är dags. Jag tänker inte låta mig luras så där. Klicka på bilden så får ni som vill, veta hur läget ser ut, i år och framöver.

Jodå, jag vet att det finns semmelfantaster som äter dom nu och då. Det är ju valfritt. Jag kanske är lite anti eftersom jag i botten inte är jätteglad i semlorna, det räcker med 1 per år. Men kladdkakan är betydligt godare, fast den gör jag ändå inte mer än en, gång per år, möjligtvis 2 gånger.

Avrundar med en bild som Håkan Lundgren i Vindeln taggade mig i, haha.

Ha det bäst, allihop!

Tankar och funderingar

Av , , 2 kommentarer 13

Apropå Japan som jag skrev om igår, så skulle jag ju förstås ha lagt ut denna bild också.


Haha…fast jag lovar absolut inte, att det faktiskt stämmer. Det kan vara ett hittepå ord, bara för att.

Jag buljongkokade köttbullarna som jag skrev att jag skulle fixa till middagen. Dom är så jäkla lätt att göra, så jag undrar varför det dröjde 37 år innan jag kände mig bekväm med att göra egna köttbullar. Och nej, vi åt dom inte enbart för att munnen kände sig ensam, utan för man är hungrig då det är middagsdags.


Inte ofta man får annat i brevlådan än räkningar, men igår kom det ett fint brev, adresserat till moi. Från bästa Sally i hela världen. Och två teckningar som hon ritat, satt fast på vykortet.


Om en månad kommer dom upp, då är det ju tänkt att det ska vara VM Rally här. Tycker dock att anordnaren har svårt för att sätta ett datum och komma med svar om när, var och hur. Jag fattar inte varför dom inte tagit reda på, sökt tillstånd och allt som krävs för genomförandet, för längesen. Man tycker väl inte att dom kan blåsa av det nu, som i nu.

Apropå ansökningar så hade God Assistans, sin årliga tävling där vi ska nominera en assistent och en assistans grupp. Jag kunde ju inte låta bli att skriva några rader. Och även fast vi inte vann i år, så blev jag tillfrågad om dom fick lägga ut min text på Instagram. Självklart, fick dom det. Jättekul att det jag skriver, tycker och tänker, även berör andra 🥰


Och tänk, min vän Mary, i Duluth/Minnesota, kommenterade inlägget på FB och skrev att hon önskat att hon visste vad jag skrivit. Jag körde en google translate och svarade henne. Sedan bad hon om lov att lägga ut den på hennes tidslinje, så det blev än mer spridning på mina ord, jättekul, faktiskt.


Jag och Winstone har travat 3 kilometer denna morgon också. Synd att han ska göra sina stopp, lite överallt. Men det känns skönt att gå direkt på morgonen, i alla fall. Så blir det frukost då man kommer hem.


Hoppas på en fin dag, för era alla!

Vad hände???

Av , , Bli först att kommentera 12

Tänk vad knepigt det är då man tycker att man nyss passerat 30 strecket, men idag, ska det firas att jag och Åke varit tillsammans i 37 år…what happened…


Eller kan man skriva så, för om man verkligen summerar, så har vi hunnit göra en massa saker där emellan. Theresé fyller 36 år, om 12 dagar, Nicco kom nästan 13 år efter det. Barn är ett rejält riktmärke, och har man dom så har man en tidslinje i huvudet. Om än, inte helt ackurat, kanske. Det är väl såna saker man kan diskutera i oändlighet.

Jomen det var ju då, minns du inte, när Theresé gick och fyllde sin egna godispåse på Ugglan. Hm, jo, och Ugglan fanns ju fram till ungefär det årtalet…lalala.


Eller då Nicco ramlade ner från sängen i bussen, från kortsidan, av alla ställen, och hamnade längst ner bland cyklar och annat. Och hon ropade flera gånger…VART ÄR VI?

Ja just ja, och då var vi i Sundsvall, och jag har aldrig tävlat där så då måste det ha varit…lalala.


Och ibland, då vi fastnar, googlar jag och andra gånger kan det räcka med mitt bloggarkiv om det hänt nåt efter april 2009. Jojomensan 😄

Denna dag eller kväll, 1984, började i alla fall jag och Åke att hänga med varandra. Då vi skildes åt frågade han om jag ville följa med på bio, så han hämtade upp mig dagen därefter och vi for och kollade på Polisskolan, som visades på Saga biografen. Och efter det, är ju allt historia, eller…jaja, det stannar ju inte här, vi tuffar på och skapar nya minnen.


Jag lagade mat igår, tog med den till mamma, och dit kom då Nicco så vi käkade middag ihop. Kolla blomman mamma har på köksbordet, den är ju otroligt fin, fattar dock inte, varför jag inte knäppte en bild på hela blomman, den är rätt stor, faktiskt, haha…


Dessförinnan hade jag hämtat ut ett paket som kommit långväga ifrån. Så när jag kom hem blev det öppning av det. Mary från Duluth, hade köpt lite lokala saker därifrån och skickat dom till mig. Det var inte bara en sak, utan flera.


Så roligt, jag taggade henne på fejjan och skrev att bara förpackningarna är ju en present för sig, vet inte om jag ens vill öppna dom.

Halsbandet är gjort av sten från Lake Superior…


Vildriset bär också på en historia, ursprungligen var det Ojibway och Sioux indianer från Minnesota som skördade vildriset, detta gjordes antingen från kanoter eller träbåtar. En paddlade eller rodde medan den andra använde pinnar för att slå ner riset i båten eller kanoten. Efter skörd skulle det genom andra procedurer. Idag görs detta på ett mer modernt sätt men är fortfarande unikt och varje vildris från olika sjöar med risbäddar ger olika smaker och konsistenser. Och till detta ris fick jag en receptbok.


Fina små tvålar…


Kaffebönor…får ta ner kaffekvarnen och mala…


Ett handprintat kort på en bro som Mary och Jerry går över varje gång dom lämnar sitt hus eller går tillbaka. Stora lastfartyg passerar därunder. Klicka på bilden för att läsa mer om tjejen som gör dessa kort.


Och annat smått och gott. Återigen tack Mary, det var jättefina saker 🥰


Ikväll är det Gammlia 2.1, och jag hade tänkt att vi skulle haka på cruisingtåget då det går. Dom åker från ishallen på Teg, 18.15 och siktet är då inställt på Hörnsjö.

Hoppas på en fin dag, för er alla!

Häll INTE vatten på dom, utan förvarning 🥶

Av , , Bli först att kommentera 13

Vad bra dom ändå ordnat det med vaccineringen på Nolia, Det flyter på och dom som jobbar där håller upp tempot, hälsar trevlig sommar och tjopp tjopp så var det gjort.


Värre är det med dom som har en bokad tid och uppenbarligen ställer sig i kön, 20 minuter innan, fast man är ombedd att komma, max 10 minuter före. Tanken har aldrig slagit er att det är då det bildas långa köer, och dom som faktiskt gör som man ska, blir dom som ska behöva lida över det.

Kön ringlade ut på parkeringen då jag kom, och jag hade min tid 9.50. Jag ställde mig där, 9.40, och det tog 20 minuter innan jag var vid spruttagningen. Ja jag vet det tog 10 minuter längre, so what, men det är folksamlingen, nummer ett och respekten för alla andra, nummer två, som jag tycker fallerar.

Snälla nån, skärp er! Kommer ni för tidigt, sitt kvar i era bilar tills det är 10 minuter kvar, och klarar ni inte av att passa en tid, kläm er inte före genom att gå direkt till dörren för att säga att ni kommit försent, ställ er i kön som alla andra. Det är ingen därinne som ropar upp någons namn. Och lär er att passa tiderna istället. Detta hände både förra gången och igår. Tro inte att din tid är värd mer än nån annans.


Sen satt man därinne, och varje gång man satt sig så ska man upp och byta stol, en jäkla bengympa, men den får man alldeles gratis. Värre måste det vara för dom som nu jobbar där. Jag hade blivit galen av det där gneknadet, knarrande ljudet från ALLA stolar. Så en stor eloge till alla er som jobbar därute, ni gör det med bravur!


Gissa vart jag hängde igår… i bussen. Ett jädrans tjat va. Sen dammsög jag, däremellan, och surprise. Jag drar ut sladden, hela vägen, sätter i kontakten och kör iväg. Vet att sladden räcker hela vägen runt på vårat plan, även uppför trappan i hallen. Kommer in i teverummet och det blir tvärnit.

Aha, ibland brukar sladden leta sig in under dörrkarmen och fastan i hörnet, så jag felsöker längst sladden. Men det jag hittade, gick över mitt förstånd. Nämligen detta.


Hur är det ens möjligt, jag fattar inte. Och den satt faktiskt fast ordentligt, jag fick dra sladden genom öglorna. Ehhh, nån skämta med mig aprilo!

La ut bilden på fejjan och Jerry samt Mary från Duluth, skrev att Winstone måste vara oskyldig, i alla fall. Jag skrev att han kan vara en ulv i fårakläder, men…

Jan A, skyller på di sma under jordi. Som enligt wikipedia är en gotländsk variant på vättar. Enligt folktron är de levande väsen som bor i närheten av människorna och deras gårdar. Man bör inte hälla vatten på dem utan förvarning. De ansvarar för att människorna vårdar jorden och marken.

Enligt gutniska sägner kan man endast se dessa väsen genom att titta via ett hål i ett pappersark. Mjahaa… Och vi trodde ju, sen gammalt, att det var denna pjäs, som jag köpt på loppis, som bidrar till allt detta. Kanske pjäsen funkar som det där vattnet 👻


Hoppas på en fin lördag för er alla. Och jag tjuvlånar ännu en underbar bild från Annelies paradis på Rote. Vet in facto att den togs igår natt…haha, under ett av våra samtal, till och med.

Ordstäv och svenska vs engelska… 🤣

Av , , 2 kommentarer 14

Mina minnen på FB, inkluderar nästan, alltid Tina. Kan det bero på att det var hon som lurade in mig på fejjan. Inte otroligt, sen hängde vi tillsammans, väldigt ofta.

En fika där, en kaffe här, en lunch på det stället och en äventyrsresa med både shopping och fika. Bilfärder hit och promenader dit. Vi har gjort mycket ihop, genom åren. Så nä, jag ska inte vara förvånad över minnena som poppar upp. Det är bara roligt att bli påmind om dom.

Nåt annat jag blev påmind om, är hur och vad vi svenskar säger om olika saker. Jag var tvungen att lägga ut dessa bilder och tagga Mary i Duluth, om dom.


En av hennes vänner skrattade och skrev att hon skulle lägga skitstövel till sitt vokabulär, hon älskade det. Hahaa…

Och nu har ju jag fått detta på hjärnan. Kände mig nödbedd att tillägga att vi även säger, den personen, har inte rent mjöl i påsen. Att vända kappan efter vinden, eller rida på höga hästar. Fast jag lovar, det kommer att poppa upp fler av dom där, under dagen.

Här en liten twist, på svenska och engelska, hahaa…


Jag beställde en ny matta, 17 januari. Efter 4 mejl och ett telefonsamtal, hade mattan fortfarande inte kommit. I det här fallet är jag glad att jag valt Klarna som betalning. För, då kan man pausa betalningen, ange att leveransen inte kommit.

Man får tid på sig att kontakta företaget man beställt varor från. Och som det nu blev, i detta fall, så ville Klarna veta när jag sist hade kontakt med dom. Och sedan reder dom ut problemet. Mattan kom 3 dagar efter att Klarna tagit över. Problemet löst och jag, om konsument, slipper hålla på att dribbla med betalningar och återbetalningar.

Mäkta stolt över mig själv, var jag också igår, då jag fick bort mattan som låg där, och jag fick dit den nya..alldeles själv. Jo, Winstone ville hjälpa till men det blev mer otjänster, eller björntjänster. Han stod ju på mattan som jag försökte dra under bordet.

Åke undrade hur jag gjorde. Jodu, jag stod på alla fyra, under bordet och lyfte bordet med axeln, samtidigt som jag drog mattan, haha. Men jag lyckades ju, och pusslet som Åke håller på med, ligger kvar.


När man rullat ut en sån mattan så ligger ena kortsidan inte rakt ner på golvet, utan den vill ha lite tyngd på sig, ett tag, för att falla ner igen. Jag la den här järn eller malmgrejen, som är astung, på mattan. Och gissa sen, vad människan gör.


Mjo, jag sparkar in i den, 3 gånger…alltså, hur i hela… Nicco frågade vad jag ens skulle gå därinne för, då jag berättade för henne vad jag gjort. Ja det undrar nästan jag med, fast jag ville ju se hur mattan såg ut, jag skulle hämta nåt och jag sprang hit och dit.

Nåja, nu ligger den på plats och inga fothinder finns kvar, heller.

Hoppas på en fin dag, för er alla!

Det var inte sant 😲

Hittade mitt gamla autografblock igår, därnere i källaren. Och det finns i alla fall 2 stycken, som kan tillhöra gruppen, lite mer kändisar än andra.

Först Lasse Berghagen, och här har ni den lilla historien om den autografen.

Och Fredrik Burgman, som var en journalist, radioröst och författare från Holmsund utanför Umeå. Mest känd, kanske, för att han myntade namnet Himmelska fridens torg om parkeringsplatsen utanför Konsum i Holmsund. Han var också kåsör och värd för programmet Sommar i Sveriges Radio under 10 säsonger, första gången 1966, sista 1985.

Här sviktar mitt minne, för jag kommer inte ihåg tillfället då jag fick den, men gissar på att han kanske var på stan och signerade nån bok eller, så fick jag honom utpekad åt mig och jag högg honom i språnget. Det första alternativet är mer troligt.

Kommer dock ihåg, att jag stolt visade upp autografen för min farbror Matts, han tyckte inte att det var så märkvärdigt. Han kunde minsann skriva en som skulle vara strået vassare. Vassare för att han skrev sitt namn istället

Mary i Duluth, la ut på sin sida igår, att dom firade Oreo-dagen. Jag blev sugen att göra nåt med just Oreo, och det gjorde jag.

Det bidde en god rulltårta med Oreo som knaprig fyllning, gott.

Visst ser ni, Tano lär sig fort, även han poserar lite lätt då Winstone förbereder sig 😄

Nicco och Georgo joinade oss igår kväll och vi förberedde oss för dagens Vasalopp med en blåbärsputte. Glömde fota men det har vi druckit förut, så bild har jag.

Man tar likör 43 i botten, blåbärssoppa på det och grädde på toppen. Gott, men kom ihåg att inte vispa grädden för hårt, då blir den som ett lock 🙃

Och idag, mina vänner, är det inte bara Vasaloppet, utan även punschrullens dag, Fast jag kallar dom dammsugare, men är uppvuxen med att det hette filmrulle. Kär godbit har många namn.

Niccos favorit, även en av Georgos. Hon var väl det enda barnet, som ville bjuda gänget på förskolan, på dammsugare, då hon fyllde 4 eller om det var 5 år. Och jag fick övertyga henne om att det INTE var nåt annat barn som skulle gilla dom där, utan chokladbollar var nog ett bättre alternativ.

Min moster Linnea och morbror Sam, såg alltid till att ha dammsugare hemma om dom visste att Nicco skulle komma förbi.

Önskar er alla en fin och trivsam söndag!

Åke fick present till sin bil och jag fick nåt annat

Av , , Bli först att kommentera 11

Idag är det brorsdotter Camillas, födelsedag, så vi skickar ett grattis från oss, till henne. Bild tagen nedanför deras stuga på Lainejaurudden, i höstas.


Fick en specialleverans igår, hemmagjorda ägg, kanske inte är det rätta ordet, haha, men dom kommer i alla fall från ett lyckligt gäng hönor, som är bosatta i Renbergsvattnet.


Med äggen, följde en bok, och den var signerad, inte av författaren, men av givaren. Och det var så fina ord, att om boken inte faller mig i smaken, så lär jag ju spara den för evigt, i alla fall 🥰 Tack Annelie, för den och för alla skratt du bjussar på.


Även om vi blandar upp våra samtal med både allvar, dagliga göromål, minnen och teorier. så slutar ändå allt med skratt. Den, i särklass, bästa medicinen som täcker alla diagnoser. Och jag är lika glad som du, att vi, av nån outgrundlig anledning, hittade tillbaka, fast bara till det gamla, utan det väntar även nya saker.

La ut detta på instagram och FB igår.


Mary från Duluth, förstod inte riktigt, vad det var jag hade skrivit. Och det är väl förståeligt, Tror inte google translate fixar allt. Men jag förklarade och polletten föll ner. Och jag förstår också att det finns dom som kanske inte alls fattar, men det är ju så, att om det är väldigt kallt ute, så kan man täcka kylaren med en bit kartong.

Då får man upp värmen. Men kom ihåg att ta bort den då de blir varmt igen. Och eftersom Åke lät lite kritisk till mitt inköp, så ändrade han sig kanske då han fick veta att det var han jag tänkte på… hehee.

Fast jag började egentligen med att säga, att jag hade köpt en soffa, ni vet, det är ju också ett knep. För då blir ju en sån här sak, inte så märkvärdigt. Sen fortsatte jag med att även han, kunde ju få 300 i rabatt om han blir medlem. Och då, sa jag, kan ju du, köpa en ny soffa åt oss.

Jag handlade på Kvantum i början av veckan, och hittade nåt nytt, nämligen denna.


Jättegod, enligt mig, men jag vet ju att det är svårt att ge bra betyg utifrån ens egna smak. Nån annan kan ju tycka absolut tvärsemot. Men men… här går den an.

Åt en hårdmacka med dillkaviar på, igår. Plötsligt kände jag att kaviar är ju för fasen inte gott. Utan jag sa till Åke, inte är det konstigt att människor från andra länder, får kräkkänsla då dom testar kaviar… isch då, och jag som ätit det ända sedan barnsben. Där ser man, man kan ändra sig, bara så där.

Hoppas på en fin fredag, för er alla!

Moget…jag vet 😛

Av , , Bli först att kommentera 22

Nu vart det som upplagt för att bli dagavill. Jag brukar ju alltid vara ledig måndag och tisdag då jag jobbat helg. Fast inte den här gången, jag är ledig på torsdag istället. Så igår, hade jag lördag, sen hade jag söndag idag, men alla i huset var ju borta då jag klev upp.

Tur att det brukar reda ut sig, till slut. Så där lagom till nästa arbetshelg.

All snö vi har är väl en av dom större snackisarna idag. När ska det ta slut. Var tvungen att rensa 3 plogvallar då jag kom hem från morgonpromenaden. Inte överdrivet stora, men tillräckligt höga för att Audi ska ta i, under, när jag ska ut.

Det värsta är att det är ihop tryckt snö, tung och hård. Och jag blir bara förbannad och slänger klumpar hit och dit. Moget…jag vet 😛

Ännu roligare blir det då jag åker på jobbet, för jag blir förmodligen tvungen att ta med lillspaden från bilen. Vi måste nämligen uträtta ett ärende, och har dom inte skottat där, då blir det problem.

Fast hur var det nu… problem är till för att lösas. Och det mesta brukar ju gå vägen. Jag drämmer ingen känga i skallen på snöskottarna, men jag undrar ändå, vem som bestämt att man kan strunta i att ta bort snön där den blir ett sånt hinder, att skulle ambulans göra utryckning, så kommer dom inte fram till dörren.

Jag kanske skrev det, första snösvängen. Det där om att man inte blir överraskad av snön, vi vet ju alla att den kommer. Mm, och det visste vi ju, då den kom. Men det var ju inte så att kommunen sköt till en extra slant för att kanske få in mer folk med resurser att kunna hjälpa till. Konstigt 🤔

Nåt mer jag vet, helt säkert, är att jag är mormor. Men det här…det visste jag inte, hahaa… (lånat från en vän på FB).

Mary från Duluth, la ut den här bilden igår

Jag kommenterade med knagglig engelska, att det där är nog ett fenomen i många länder. Åtminstone där det finns snö, och bilar, tänker jag. Jag och Åke körde team work då vi kom ut från Ugglan köpcentrum för en massa år sedan. Vi sparkade på bilen från bägge håll. Lite skämmigt blev det, då vi upptäckte att det inte var vår bil. Den såg dock likadan ut, haha…

Hoppas på en bra måndag, för er alla!

Nästan magiskt, faktiskt!

Av , , Bli först att kommentera 14

Jerry och Mary bor i Duluth. Vi har tidigare pratat om hur deras väder är kontra här. Snömängder, årstider och sånt där. Igår l Mary ut solens upp och nedgångar.


Jag blev nyfiken och googlade våra tider, här i Umeå och i Malå. Jodå, det skiljer sig en hel del. Och då jag la ut tiderna på hennes FB sida, fick jag ett wow till svar och en fråga om det var många som var bekymrade över ljuset.

Mja, det finns ju garanterat dom som är det, själv tror jag väl att om man är född här så är man van. Det är ju alltid prat om vårat ljus och man längtar till det.

Tänk er Malå, och det är 1 juli, vi ponerar att det är en solig dag, och då går den ner, 23,42, och den poppar och hoppar upp igen, 01,54.

Den här bilden tog jag på midsommarafton ifjol. Gissningsvis runt 23 snåret, strax innan den gick ner.


Och himlen blir ju aldrig direkt nå mörkare än det där. Man kan se ljuset från solen även då den gått ner på riktigt.

Man känner ju redan nu vilken skillnad det är på ljuset, kontra hur det var vid jul. Då var det redan mörkt då jag kom till jobbet, strax innan 13.30. Och nu är det mörkt vid middagstid. Vi går mot ljusare tider, och det är väl helt ok 🌞

När jag satt och funderade på hur jag skulle förklara vårat ljus, för Mary, och känslorna man kan ha inför dom ljusa sommarnätterna, så backade jag bandet till den där helgen innan midsommarafton, 2019.

Vi hade partytältsfest för att fira att jag fyllt år. Vi var ett helt gäng här ute, Vädret var perfekt.

Jitte och Ina, dom två där på vänsterflanken, + jag, var dom 3 sista musketörerna som satt och surrade, eldade, skrattade och planerade, heeela natten. Och vi märkte aldrig av något mörker, däremot var det nästan i samma sekund, vi alla 3, märkte ljuset. Det var morgon, solen sken och fåglarna kvittrade. Helt underbart, nästan magiskt, faktiskt.

Den känslan är svår att få på pränt, den måste upplevas. Kvar på gården då jag sedan klev upp, var deras cyklar.


Och en nanosekund, undrade jag om dom kanske låg och sov i bussen, hahaa…Ja, det kan man kanske inte skylla på nåt ljus, däremot att vi säkert drack något med alkohol i. Det var då jättekul i alla fall. Och nu ser jag fram emot sommaren och givetvis en partytältsfest igen.

Ha en in tisdag, allihop!