Energifylld dag med Rickard Nordin

Av Mattias Larsson, 19 augusti 2022 kl 11:59, Bli först att kommentera

Igår hade vi besök här i Umeå av Rickard Nordin, Centerpartiets energipolitiske talesperson. Energifrågorna är verkligen i fokus i detta val, Centerpartiet och Rickard har verkligen släppt ett batteri med förslag inom energiområdet och fler lär komma!

Några exempel: Sänk utsläppen storsatsa på grön el! Sänk hushållens elpriser! Sverige behöver en Solcellsboom! C vill se krissamtal om elpriserna!

Vid gårdagens besök så inledde vi med ett besök i Umeå hamn där vi blev informerade om de jätteinvesteringar som sker i hamnen för att matcha i första läget SCA:s utbyggnad i Obbola och därefter en snabbvisit hos Wasaline och Aurora Botnia där VD Peter Ståhlberg berättade om färjan och snabbvisit just för att Wasaline nu är nere på en tid vid kaj på endast 45 minuter. Och på den tiden hinner alla passagerare och fordon både av och på! Verkligen imponerande

Peter Ståhlberg VD för Wasaline berättar om Aurora Botnia för Rickard Nordin

Det har snart gått ett år sedan Aurora Botnia levererades till Wasaline och hon är fortfarande världens miljövänligaste färja i sitt slag, och tack vare den teknik som valts för att göra färjan miljövänlig har det varit möjligt att köra nu när bränslepriserna har skenat pga. kriget i Ukraina. Detta genom möjligheten att växla mellan olika typer av bränslen!

Sedan fortsatte eftermiddagen med ett mycket intressant besök hos Umeå energis anläggning på Dova där vi fick en gedigen föredragning av hur Umeå energi ser på klimat och energiomställningen och vad man tror kommer vara det viktigaste framöver.

En grej som jag tycker alltför sällan kommer fram i energidebatten är att vi måste bli bättre på att använda rätt energiform till rätt saker. Och då måste användningen av fjärrvärme för uppvärmning öka där det är möjligt, och elen sparas till sådant som den behövs till.

Man kan värma upp hus både med el och fjärrvärme, men man kan inte driva lampor med fjärrvärme!

Ångturbinen vid en av pannorna på Dova kraftvärmeverk, effekt 15 mW

Dessutom ger fjärrvärmen i Umeå el som ”bieffekt!

(Jag vet att alla inte kan ha fjärrvärme men jag tror att det är en viktig pusselbit i energilösningen där vi kan ha det!)

Stort tack till alla vi träffade på Wasaline, Umeå Hamn och Umeå Energi under dagen!
Ni är alla goda ambassadörer för Umeå!

Varför är vem tar vem spelet viktigare än tidigare val?

Av Mattias Larsson, 19 augusti 2022 kl 01:02, 2 kommentarer

Denna vecka har ju frågan om vilket regeringsalternativ som Centerpartiet skall stötta verkligen blossat upp på allvar, detta efter denna intervju i Dagens Nyheter.

Jag tycker det var en bra intervju men som alltid så är ju rubriken satt av någon annan och givetvis satt för att ge maximalt med klick!

Annie bildar regering i SVT

Men en sak som det pratas om alldeles för litet är ju varför ”vem tar vem” spelet blivit så laddat just inför detta val!
Här är min uppfattning att det beror på att den modell för styrning av Sverige som vi haft sedan enkammarriksdagens införande 1976 inte längre fungerar.

I korthet så är Sverige organiserat så att det skall gå att styra i minoritet och i praktiken så innebär det att det finns två block. Och att bägge blocken skall spela efter samma spelregler. Dessutom skall alla partier följa det som brukar kallas för ”Praxis”. Det innebär att man röstar på sitt eget förslag och om det faller så lägger man ner sin röst. Lite som någon form av sportsmanship för att använda en idrottsterm, när man förlorat så har man förlorat.

Framförallt gäller detta budgetomröstningen, och det har ju gjort att Sverige i allmänhet har styrts av minoritetsregeringar och att det rent styrningsmässigt gått alldeles utmärkt.

Fram till nu vill säga, alla har ju sett problematiken under de senaste två mandatperioderna med att få fram ett fungerande styre och en regering som får igenom sin budget.
För alla är överens om att det är skadligt för Sverige om riksdagen fungerar som nu när de bifallna utskottsinitiativen haglar och regeringen förlorar mängder med voteringar,

Jag brukar säga att politik skall vara tråkig och förutsägbar och det står jag för, det är inte bra om varje votering i riksdagen förvandlas till något som liknar Lottodragningen på lördagar.

Jag tycker det är i den kontexten som man skall se Centerpartiets agerande under denna mandatperiod, vi har agerat för att Sverige skall kunna styras under ordnande former.

Försök bilda en regering med denna riksdag

Och det är också så jag tycker man skall tolka intervjun i DN, det Annie säger är vilken regering hon tror det är mest rimligt att Centerpartiet stöder utifrån vår position om att inte agera så att inte Sd eller V ges inträde i en regering, om den regeringen vill ha vårt stöd.

Och då blir den logiska konsekvensen att den regeringsbildare som är mest benägen att släppa sin ytterkant, är troligen den som kan räkna med stöd från Centerpartiet om det skulle vara aktuellt!

Men och det är ju det viktigaste, detta ”vem tar vem” spel som vi ser bommar ju en viktig sak och det är ju faktiskt politiken, vi i Centerpartiet är ju intresserade av att få igenom vår sakpolitik som finns definierad i vårt valmanifest

Är det sedan så att den kommande regeringsbildaren inte vill prata med Centerpartiet står det denne fritt, men jag tror att vi behöver en mer förutsägbar och ”tråkig” riksdag de kommande fyra åren!

Detta för Sveriges Bästa!

Reformerat strandskydd för rättvisare villkor i hela landet

Av Mattias Larsson, 12 november 2021 kl 15:31, Bli först att kommentera

Strand och skog i hamn!

I onsdags blev det i klart med förhandlingarna mellan Centerpartiet och regeringen kring reformerat strandskydd och stärkt äganderätt i skogen.

Tänker säga några ord om strandskyddet (tar skogen i nästa blogg) Det är ju givetvis ett litet race nu kring vad detta ger för effekter i realiteten, det finns en debatt om att ett mer differentierat strandskydd riskerar allemansrätten, det är inte sant vilket tydligt framgår av nedanstående citat:

Centerpartiet och regeringen är nu överens om viktiga reformer för ett förändrat strandskydd och stärkt äganderätt i skogen.

Strandskyddet förändras i grunden och blir mer rättvist, vilket gör att det kommer bli enklare att bo och verka i våra lands- och glesbygder.

Länk till Centerpartiets hemsida

Centerpartiet är väldigt nöjda med den överenskommelse som presenterats idag. Det visar vilken skillnad vi spelar i svensk politik och hur vi prioriterar konkret sakpolitik, som förändrar Sverige till det bättre.

Överenskommelsen innebär att strandskyddet förändras i grunden och blir mer rättvist, vilket gör att det kommer bli enklare att bo och verka i våra lands- och glesbygder, samt att äganderätten för alla Sveriges skogsägare stärks.

Det här är reformer som gör hela Sverige friare, starkare och grönare. Fler attraktiva boendemiljöer är nödvändigt för att utveckla landsbygden i hela Sverige. Det ger människor mer makt över sin egen vardag och gör det enklare att bygga, bo och utvecklas på våra gles- och landsbygder. Samtidigt som vi också stärker friheten och tryggheten för alla som äger, vårdar och brukar den svenska skogen.

Förändringarna i strandskyddet innebär ett antal förbättringar mot dagens regler. Det generella strandskyddet vid små sjöar och små vattendrag upphävs. Samtidigt inrättas Strandnära utvecklingsområden, där det ges större möjligheter för kommuner att bevilja dispenser från strandskyddet. Det flyttar makten närmre människor och ger kommunerna mycket större möjligheter att utveckla attraktiva miljöer där människor kan bo, arbeta och utveckla företag. Vi kommer bort från de fullständigt orimliga regler som gjort det omöjligt att bygga, bo och utvecklas vid exempelvis bäckar, små sjöar och vattendrag.

Lättnader av strandskyddet, med mer lokalt inflytande

o Strandskyddet upphävs vid små sjöar och små vattendrag, samt vid anlagda vatten

o Kommuner ska få mer inflytande i så kallade Strandnära utvecklingsområden

o Klimatanpassningsåtgärder ska bli enklare att införa

o För jordbruket och de areella näringarna föreslås fler undantag framåt

Reformerat strandskydd: Vad innebär förändringarna?

Strandskyddet vid små sjöar och vattendrag upphävs

Det generella strandskyddet ska inte längre gälla för sjöar som är mindre än ett hektar (100m*100m) eller för vattendrag smalare än 2 meter, eftersom man inför en undre gräns.

Förändringen innebär att strandskyddet i praktiken görs om i grunden, eftersom åtgärder runt små bäckar och sjöar hittills har begränsats lika kraftfullt som runt en större sjö. Länsstyrelsen får som konsekvens bara möjlighet att besluta att strandskydd ska gälla vid ”småvatten” om området har särskild betydelse.

Mer lokalt inflytande över Strandnära utvecklingsområden

Kommuner får genom införandet av Strandnära utvecklingsområden (SUV) betydligt större möjligheter att utveckla attraktiva miljöer för bostadsbyggande och näringsverksamhet. Genom att kommunen pekar ut SUV-områden som uppfyller vissa kriterier blir det enklare att göra undantag från strandskyddet. Till exempel kan det handla om att bygga enstaka en- eller tvåbostadshus eller bebyggelse för mindre strandnära verksamhet.

Genom att införa Strandnära utvecklingsområden flyttar vi makten närmre människor och ger kommunerna mycket större möjligheter att utveckla attraktiva miljöer där människor kan bo, arbeta och utveckla företag. Vi kommer bort från de fullständigt orimliga regler som gjort det omöjligt att bygga, bo och utvecklas vid exempelvis bäckar, små sjöar och vattendrag.

Till skillnad från dagens LIS-områden kommer det bli enklare att tillämpa detta verktyg för kommunerna, och det finns ingen geografisk begränsning för var dessa områden kan pekas ut.

Kommuner kommer också mer enkelt än idag kunna upphäva strandskyddet via detaljplan.

Strandskyddet vid anlagda vatten tas bort

Idag omfattas vissa typer av anlagda vatten av strandskyddet, till exempel våtmarker eller bevattningsdammar. I och med det nya lagförslaget ska anlagda vatten inte längre omfattas av det generella strandskyddet.

Jordbruket och de areella näringarna föreslås få fler undantag

För jordbruket och de areella näringarna finns vissa undantag från strandskyddet, för byggnader, anläggningar eller åtgärder som behövs för jordbruket, fisket, skogsbruket eller renskötseln. Men idag finns ett omsättningskrav för att kunna omfattas av undantagen, vilket innebär att man till exempel inte kan bedriva en verksamhet vid sidan av övrig inkomst. Förslaget föreslår därför att förändringar inom området utreds vidare.

Stärkt skydd i vissa högexploaterade områden

Strandskyddet ska stärkas i redan högexploaterade områden där efterfrågan på mark för bebyggelse eller efterfrågan på fritidshus är mycket stor. Strandskyddet ska också stärkas i vissa områden som har särskild betydelse för djur- och växtlivet.

Varför stärks strandskyddet inom vissa områden?

I förhandlingarna med regeringen har även Centerpartiet stått upp för allemansrätten och bevarat den fria passagen.

Det finns också platser som behöver skyddas ännu mer än idag, och i dessa områden stärker vi strandskyddet ytterligare. Det handlar om områden som redan är högexploaterade, områden där efterfrågan på fritidshus är hög och områden av särskild betydelse för djur-och växtlivet.

Varför är 750 miljoner i överskott för Umeå kommun inte bara bra??

Av Mattias Larsson, 29 oktober 2021 kl 11:45, 1 kommentar

Vid måndagens kommunfullmäktige så var delårsbokslutet för Jan – Aug ett av ärendena där kan man läsa att Umeå kommun är på gång mot ett jätteöverskott. Vi pratar om ungefär 700 miljoner bättre än budget, ett resultat på + 750 – 800 miljoner kronor för 2021.

Jag vill börja med att säga att det är jättebra med ett överskott och att det är inför framtiden med positiva resultat, det gör att vi dels ökar kommunens soliditet på sikt men det har också givit öss möjlighet att fondera delar av tidigare års överskott i något som heter Resultatutjämningsreserv som vi har som en ”krockkudde om det kommer sämre tider framöver. Så i grunden är det jättebra med överskott!

MEN

Det är inte helt oproblematiskt att prognosen för 2021 är 700 miljoner kronor bättre än budget.
700 miljoner i överskott är mer än hela Vilhelmina kommuns budget, bara så man skall förstå hur mycket pengar det är.
Nu skall vi komma ihåg att detta resultat kommer under ett ytterst märkligt år som är påverkat av Coronapandemin på ett sätt som ingen kunde förutspå när året inleddes. Men tittar man på vad detta överskott beror på så finns det några skäl, och tyvärr så är det inte alla av dessa saker som är kvar nästa år, men vi kollar på vad som är orsaken.

Skickliga och ansvarstagande medarbetare.
Detta är ju något som vi förhoppningsvis finns kvar, basen till överskottet är att vi har duktiga medarbetare, viktigt!

Ökade skatteintäkter (+167 miljoner)
Detta är det näst roligaste, skatteintäkterna har ökat mer än budget och prognos, det finns alltså fler umebor som betalar mer i skatt och det är ju en reell budgetförstärkning för framtiden. Alltså pengar som man kan räkna med även i framtiden.

Extra statsbidrag pga. Corona (+195 miljoner)
Detta är tvärtemot, det är pengar som kommit i de extra ändringsbudgetar som tagits av riksdagen under året. Det uppgår för Umeå kommuns del till närmare 200 miljoner för 2021, och det är pengar som inte finns med i budgeten som antogs i fullmäktige i juni 2020. Jättebra i år, men inget att bygga framtiden på.

Jämförelsestörande kostnader pga. Corona (+283 miljoner)
Detta vet jag låter galet, men ur ett kortsiktigt strikt ekonomiskt perspektiv så har kommunens ekonomi i det korta perspektivet sparat pengar på grund av pandemin. Förenklat så har kostnaderna minskat mer än vad man trodde, men det är ju i ett rent kortsiktigt ekonomiskt perspektiv. Men hemundervisning av elever och stängda matbespisningar minskar kostnader, så är det. Och detta är det som oroar mig mest för framtiden, vad händer med våra kostnader i verkligheten, är det några av dessa ökade intäkter som vi kan räkna med permanent?

Slutsats
Om man tittar på resultatprognosen för 2021 så är det jättebra, men vi skall minnas att vi har mängder av minskade kostnader 2021 som kommer att komma tillbaka som kraftigt ökade kostnader 2022, det är klart att den kostnadsminskning som Äldrenämnden sett eftersom färre äldre inte börjat utnyttja hemtjänst eller särskilt boende pga. smittorisk. På samma sätt som investeringar som försenats 2021 i huvudsak kommer under 2022.

Så om man tror att 2021 visar att vi har enormt mycket pengar i kommunens kassa och kan göra en mängd med nysatsningar, alternativt sänka skatten så delar jag inte den uppfattningen.
Jag tror vi skall vara återhållsamma under de kommande åren, då min bild är att intäkterna kommer falla då mycket av nuvarande överskott är av engångskaraktär, och att risken för kostnadsökningar är jättestor.

Dessutom så måste vi göra något för att minska vår skuldsättning, kommunkoncernen har samlade skulder på över 10 miljarder kronor vilket blir mer än 75 000 Kr/Umebo.

Bra initiativ för EPA ungdomar i Vännäs kan vi göra något liknande i Umeå?

Av Mattias Larsson, 27 oktober 2021 kl 13:07, Bli först att kommentera

Man blir ju glad i hela kroppen när man läser den här artikeln om initiativet i Vännäs att skapa möjligheter för ungdomar som köp Epa, eller A-traktor att få någonstans att samlas.

Att ungdomar och unga vuxna vill samlas någonstans och titta på varandras fordon, ”hänga lite” och så vidare är ju absolut inget nytt, när jag själv växte upp i Vännäs så var en sväng ner till ”Bommen” på fredag kväll nästan ett obligatoriskt inslag efter det att man tvättat bilen. (Bommen var kiosken bredvid medborgarhuset mitt i centrala Vännäs).

De senaste åren har vi tyvärr kunnat märka fler klagomål på stök och bök kopplat till bilar och folksamlingar: Vägrade erkänna störande musik.., Fältgruppens uppmaning inför…, Böter haglade vid bilträff…, Stora folksamlingar.

Och det är givetvis inte bra, men jag tror inte lösningen på eventuellt busliv kopplat till Epatraktorer, Stylade bilar eller trimmade mopeder är så enkelt löst som det vi gör nu:
Vi stänger av alla parkeringar där ungdomarna samlas!

Det enda man gör då är att man flyttar fenomenet, man löser ingenting. Däremot tror jag att det man gör i Vännäs kan bli riktigt bra, skall bli kul att följa och sedan se om det går att göra något liknande i Umeå.

Utan aktivt skogsbruk ingen grön omställning

Av Mattias Larsson, 26 oktober 2021 kl 15:26, Bli först att kommentera

I den debatt som vi har nu kring hur vi skall klara av de framtida miljöutmaningarna så tror jag vi måste enas om en sak. Skall vi klara av framförallt klimatproblematiken så måste vi använda skogen aktivt, och de resonemang som förs om att minska på skogsbruket i Sverige är helt kontraproduktiva.

Torbjörn Wennebro och Håkan Öhrberg förklarar på ett bra sätt i denna debattartikel om varför det är så viktigt att vi använder skogen som en del i den gröna omställningen.

Om vi snabbt skall kunna minska CO2 utsläppen gäller det att vi anänder den tillväxtpotential som finns hos skogen.

Finlands sak är vår, eller använd Färjan!!

Av Mattias Larsson, 25 oktober 2021 kl 17:34, Bli först att kommentera

I samband med dagens kommunfullmäktige ställde jag en interpellation till Hans Lindberg om vad han har för planer och visioner kring hur vi kan utveckla arbetet och samverkan mellan Umeå och Vasa än mer nu när vi fått den nya färjan Aurora Botnia på plats.

för jag tycker vi varit lite för passiva sista tiden med att stärka samverkan, färjan är på plats ja, men syftet med färjan är ju att använda den inte bara köpa den!

Här är min interpellation:

VILKA ÅTGÄRDER PLANERAS FÖR ATT MAXIMERA NYTTAN AV NYA KVARKENFÄRJAN?

Vi är många som gläds i dagarna när nya kvarkenfärjan Aurora Botnia nu har tagits i drift. Hon kommer på många sätt förbättra möjligheterna till utveckling i vår region. Inte minst nu under en tid när möjligheterna till utbyte över gränsen varit minst sagt begränsade på grund av pandemin, en pandemi som nu förhoppningsvis börjar på att lätta. Jag har noterat att Wasaline är aktiva med marknadsföring, bland annat med reklam på ULTRA-bussarna, men jag tycker ändå det känns lite tunt med satsningar för att utveckla samverkan Öst-Väst.

Aurora Botnia är för mig inte bara en färja och den viktigaste nyttan med henne är inte endast att få fler Österbottningar att komma hit för att bidra till besöksnäringens återhämtning efter pandemin.

I min värld så är vår nya färja en möjlighet för att skapa nya relationer på många sätt:
Mellan människor, organisationer, företag mm. Ett sätt att tänka Öst – Väst och bryta den klassiska Nord – Syd axeln som alltid dominerat allt politiskt tänk.

Jag saknar tyvärr ett större tänk från kommunens sida just i denna fråga. Vi har varit så fokuserade på att få färjan på plats att jag saknar tänket kring: Vad gör vi nu??

För färjan i sig är ju ett medel inte ett mål!

Nu måste vi igång med en bred offensiv som inkluderar alla kommunens verksamheter för att få igång samverkan och samarbete över vattnet. Vad har Visit Umeå fått för uppdrag för att utveckla turismen?

Vad kommer kultur och fritidsnämnderna göra för att stimulera föreningsutbyte?
Vilken skolklass blir den första som skaffar sig en kompisklass i Vasa? Jag känner att vi behöver en bred offensiv för att skapa förnyad kraft i en utveckling som skadat svårt at pandemin och förutsättningarna innan den!

Mina frågor till Hans Lindberg är därför:

1. Delar du min uppfattning om att kommunens arbete vad gäller att initiera samverkan behöver växlas upp?

2. Vilka konkreta planer finns inom kommunen för att snabbt utveckla samverkan med Vasa ytterliga och få en verklig rivstart nu?

Mattias Larsson, Centerpartiet

Den som önskar se debatten i efterhand kan göra det på kommunens Youtubekanal

Jag blev dock positivt överraskad över Hans svar som visade mig att det händer mer än vad jag faktiskt trodde:

”Jag vill inleda med att säga att vi i Umeå kommun bör känna stolthet över vad vi åstadkommit i nära samarbete med Vasa stad. Få kommuner har lyckats med det vi åstadkommit. Vi väntade varken på landhöjningen eller att någon annan skulle göra jobbet åt oss, utan vi la ner åratal av hårt arbete på båda sidor av havet för att bygga en bättre framtid med en närmre social, ekonomisk och kulturell samverkan.

Nu kommer vi att kunna knyta samman Sverige och Finland än mer och fördjupa våra samarbeten vad gäller utbildning, näringsliv, industri, arbete och sjukvård. Farleden över Kvarken är avgörande för de öst-västliga godstransporterna och färjan är därför en nyckelkomponent i den infrastruktur som bygger framtidens Umeå starkt. Genom färjeinvesteringen säkerställer vi arbetstillfällen, industriutveckling och förbättrade samverkansmöjligheter med våra bröder och systrar i Vasa.

Färjan är i min vision en milstolpe för ett mycket större samarbete som handlar om att i förlängningen skapa en gemensam arbetsmarknadsregion där människor och varor rör sig och gränser för vad som är möjligt att bygga tillsammans suddas ut. Jag ser framför mig att man som Umebo i framtiden i ännu högre grad än tidigare kommer att känna att Vasa är vår grannkommun och att det mentala avståndet till våra finska grannar inte upplevs som större än till grannkommuner som Skellefteå och Örnsköldsvik. I takt med vår region växer bör den givna utgångspunkten vara att det ska kännas lika naturligt att jobba, studera, handla och driva företag i Umeå-Vasa som det är i regionen Köpenhamn-Malmö. Vi har allt att vinna på samarbete och att knyta oss närmre varandra i en region där vi har gemensamma intressen, oavsett landsgränser.

Därför är det givetvis av högsta prioritet att växla upp det redan omfattande samarbetet. I bilagan till detta interpellationssvar ger jag exempel på några av de viktigaste pågående och kommande samarbetsprojekten över Kvarken. Dessa samarbeten spänner över i stort sett alla områden; kultur, näringsliv, föreningar, sjukvård, högre utbildning med mera. Vi kommer att framöver arbeta intensivt med att utveckla dessa samarbeten och inventera möjligheterna att fördjupa och lägga till nya.

Utöver detta kommer jag att ta initiativ till en översyn av hur vi kan tillskapa ett effektivt samarbetsorgan för frågor som rör just utbytet mellan Umeå och Vasa, eftersom Kvarkenrådets verksamhet spänner över fler orter och därför inte alltid är rätt forum för att snabbfotat utveckla samverkan mellan just våra två städer.

Bilaga 1

Exempel på pågående och kommande projekt/samarbetsformer över Kvarken

Visit Umeå

Jobbar just nu med Kvarkenrådet, Höga Kusten, Vasaregionen och Wasaline och tar fram koncept för gemensamma marknadsbearbetningsinsatser för att öka antalet utländska och inhemska researrangörer som tar med området i sitt programutbud. Fokuserar även på att väcka medialt intresse för destinationen för att ge större synlighet, både hos researrangörer och hos slutkund på prioriterade marknader. I och med den nya färjan ser Visit Umeå en mycket stor ökning i intresset för två-länder-upplevelsen. Just nu pågår samtal om nästa steg för samarbetet.

I övrigt sker kontinuerligt kunskapsutbyte och samarbete med Visit Vasa. Vi tittar bland annat på gemensamma mötes- och evenemangsvärvningar. Under pandemin har dock fokus legat allra mest på kunskapsutbyte, inte minst gällande hållbarhetsfrågan.

Mellanfolkligt utbyte

Många uppbyggda relationer, nätverk och ett stort engagemang för fortsatt utbyte över Kvarken inom studieförbunden, pensionärsförbunden, lantbruksorganisationer och aktörer som Littfest, Umeå fotbollsfestival m. m.
Umeå kommun uppmuntrar mellanfolkliga samarbeten och utveckling över Kvarken på flera olika sätt och har ex. avsatta medel i Vänortsfonden som medborgare, skolklasser och föreningar kan söka.
Umeå kommun medfinansierar även Föreningen Norden Västerbotten som tillsammans med Kvarkenrådet EGTS just nu anställer en person med bas i Umeå som ska jobba för att stimulera aktiviteter över Kvarken.

Umeå kommuns förvaltningar

Stadsledningskontoret i Umeå kommun jobbar under 2021 på att ta fram en gemensam utvecklingsstrategi för Vasa och Umeå inom de kommunala områdena, inkl. kultur och fritid

Näringsliv

Stor potential finns för samarbeten inom ex. cirkulär ekonomi, hållbara drivmedel, ökad intermodalitet, pendlingsmöjligheter och kompetensförsörjning.
Dialog om fortsatt samverkan utifrån arbetet inom Cleantech Kvarken sker under hösten 2021 med näringslivscheferna och större företag i Kvarkenregionen (Vasa, Karleby, Örnsköldsvik, Skellefteå, Umeå).

Högre utbildning

Alla universitet och högskolor i Vasa har samarbetsavtal med Umeå universitet. Samarbetet varierar i intensitet och tema mellan de olika högskolorna. Vid UmU sker samarbetet på fakultetsnivå där tex ett mångårigt forskningssamarbete existerar mellan Handelshögskolan i Umeå och Svenska handelshögskolan Hanken i Vasa. Hanken och Handels i Umeå har dessutom gemensamma kurser som bl a handlar om att lyfta Kvarkenregionen som en intressant arbetsmarknadsregion. Vasa universitet är även aktivt och andra av Vasas högskolor samarbetar även med SLU.

Sjukvård

Sjukvårdsdistriktet i Vasa har samarbete med NUS där strokepatienter kan köras med helikopter till Umeå. Umeås medicinstuderande erbjuds praktikmöjligheter i bla Vasa, mao AT tjänstgöring i Österbotten från och med januari 2021.

Finansiering via Interreg Aurora-programmet 2021-2027

Interreg Aurora är det stora EU-samarbetsprogrammet för finsk och norsk sida och 92,8 MEURO finns avsatt för 2021-2027. Innebär goda möjligheter att finansiera samarbeten inom besöksnäring, forskning, transporter, SME-utveckling”

Kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg svarar

Nu gäller det bara att vi också får verkstad av alla dessa visioner, ideerna finns både här i Umeå och i Vasa så nu kör vi!

Lånefinansiering av Norrbotniabanan en lysande idé

Av Mattias Larsson, 17 september 2021 kl 18:00, Bli först att kommentera

Tycker Mårten Edbergs debattartikel från i onsdags om lånefinansiering av Norrbotniabanan fått alldeles för lite uppmärksamhet.

Varför är nu då detta en så bra idé? Jo detta innebär att man gör samma sak med Norrbotniabanan som man gjorde med Botniabanan lånefinansierar den, det skulle innebära att Norrbotniabanan AB får låna upp de pengar som behövs för att genomföra bygget. Jag tycker personligen det vore en lysande idé och jag har lyft frågan internt i Centerpartiet om att vi skall ligga på i Riksdagen för att lägga ett sådant förslag.

Det skulle ju göra att fokus skulle kunna vara på att snabba upp byggnationerna istället för att träta om vilket parti som mest vill ha banan på plats, vilka som skjutit till mest pengar och vilka som är för snåla.
För vi måste skynda på bygget, nuvarande tidsplan med trafikstart på sträckan Umeå – Skellefteå 2032 är ju alldeles för långsam!

För det som står i artikeln tycker jag stämmer till 100%

Det är nu dags att skifta fokus för Norrbotniabanan. Den är det facto beslutad. Nu handlar det om att bygga den så snabbt och kostnadseffektivt som möjligt och att få ut nyttorna så snabbt som möjligt. Regeringen bör därför föreslå riksdagen att godkänna att Norrbotniabanan lånefinansieras och att Norrbotniabanan AB ges i uppdrag att fullfölja projektet. Det skriver Mårten Edberg.

Skogen och skogsbruket nyckeln till minskade klimautsläpp

Av Mattias Larsson, 15 september 2021 kl 20:56, Bli först att kommentera

Den gröna omställning vi ser nu som i hög utsträckning grundas i att vi måste minska våra koldioxidutsläpp. Här har vi i Sverige en utmärkt möjlighet att göra detta om vi väljer att aktivt bruka våra skogar. Aktivt brukande kommer både öka tillväxten, men även skapa produkter som ersätter sådant som är gjort av fossila råvaror. I en ny rapport utgiven av skogsindustrierna (ja jag vet att de kan betraktas som partiska) så kan man läsa mer om skogens effekter för att binda koldioxid. Länk till Rapporten, Sammanfattning, Power Point

Det rapporten kommer fram till är att det bästa vi kan göra för klimatet är fortsätta bruka våra skogar oerhört viktigt. Precis det som uttrycks i den debattartikel som Norra Skog hade i VK. Det vore en mardröm om EU skulle bestämma över svensk skogsnäring.

Snöröjning av enskilda vägar viktigt för alla inte bara de som bor där.

Av Mattias Larsson, 15 september 2021 kl 13:49, Bli först att kommentera

Nu när löven börjar gulna av så är det bara en tidsfråga innan den första snön kommer.

Då vore det ju fantastiskt bra om vi denna vinter kunde få slippa artiklar om vägföreningar på landsbygden som har jättesvårt att hitta entreprenörer för plogningen eller tvingas betala onödigt mycket bara för att trafikverkets upphandlingar gör att de som kör på uppdrag av dem inte vågar ta på sig ytterligare uppdrag.

Denna fråga har upprepade gånger lyfts av Helena Lindahl i riksdagen, men tyvärr verkar intresset från övriga partier att få till stånd en ändring vara alltför litet.

Helena Lindahl i riksdagsdebatten

Helena har tillsammans med Peter Helander, riksdagsledamot från Dalarna skrivit en motion i frågan. Där jag tycker mycket av kärnfrågan kan sammanfattas i detta citat:

Vi delar Trafikverkets ambition att hålla koll på sina utgifter och att man får röjningen utförd på en viss tid. Däremot blir det ändock ett samhällsproblem om upphandlingen i Trafikverkets regi leder fram till ett system som riskerar att gå ut över boende i norra Sverige. I sammanhanget finns det skäl att påminna om att det är samma myndighet som lämnar bidrag för att vägsamfälligheter ska hållas öppna, som håller statens vägar farbara.

Sammantaget så borde det gå att lösa detta om det fanns lite mer flexibilitet från Trafikverkets sida, det som brukar anföras som sköl för dessa strikta tidsgränser är trafiksäkerheten, och det finns ju viss relevans i det påståendet, men å andra sidan så är ju ofarbara vägar också en olycksrisk, bäst vore väl om man kunde samverka om plogningen och köra mer med plogen nere och mindre med plogen uppe!