Etikett: Bratwurst

Man förstår nog, språket till trots

 

Igår gjorde vi en påskutflykt, jag och chefen. Vi åkte till Mariedal där jag bjöd henne på en fika på café Victoria, sen gick vi in på buketten, fortsatte upp på Mio, och avslutade på Kupan. Det var trevligt och dagen gick rätt så fort.
När Nicco kom hem stod hon och pratade om skolan och samtalet gled över till språk, både spanska och engelska. Och vi var överens om att om man bara vågar prata så är det knappast ett problem, det kan ju komma en utlänning och snacka knagglig svenska så tycker man ändå dom är duktiga som kan göra sig förstådda.
Kommer osökt att tänka på en snubbe som kom in på Värsåsvillan då jag jobbade där. Han ville veta lite saker om husen som vi sålde och givetvis snackade han bara engelska, hm…
Hur skulle jag enklast förklara ordet nyckelfärdig, har sagt detta till andra som genast svarat: Keyready! Ja, direktöversatt ja, men han begrep väl inte vad det i sin tur betydde. Fågelband ingick, mjo ni, a birdband is free, eller? Nå, det gick bra men ett ord, kan ta tio ord att förklara.
Jag och en killkompis (nu får ni säkert läsa nåt jag redan skrivit tidigare, men so what), liftade ju ner till Tyskland, en gång för längesedan. Jag med min skoltyska som jag läst i två futtiga år, var vi inte mycket hjälpt av, vad skulle dom begripa med dom enkla fraserna om vad man hette och vart man bodde.
I alla fall var vi på väg mot ett ställe som hette Brunnsbuttel, en bil stannar och Urban öppnar dörren och ska säga namnet på staden vi ska till, men säger fel: Bratwurst?
Gubben i bilen tittar frågande på Urban som nu upprepar ordet: Bratwurst? Jag bröt ihop totalt och börjar gapskratta samtidigt som jag ska förklara för Urban att han står och säger korv till gubben, han tror väl att du håller på svälta ihjäl, säger jag mellan skrattattackerna. Allting ordnade sig i varje fall, vi fick lift och till och med erbjudande om mat och husrum hos frun och honom, om vi inte skulle få någon mer lift den dagen, det var ju vänligt men vi tog oss till målet, språkförbistringarna till trots 🙂
Nu ska jag göra lite smygreklam om klubben Nailheads, som har sitt årliga swapmeet idag, klockan 9 öppnar dom portarna och dom håller till i klubblokalen på Spårvägen 6:
Önskar er alla en fin lördag!

Att åka på tummen

Av , , 2 kommentarer 3

 

En gång i tiden och innan jag hade körkort så liftade jag mycket, inte här i stan utan då man skulle till stugan, till kompisen som hade ett anda hem i Piteå osv. Mycket har hänt på alla resor, nästan varje gång, om man nu riktigt tänker efter.
 
Har till och med liftat till Tyskland med en kompis, vi blev upp plockade bredvid Autobahn, där vi gick efter att ha blivit avsläppta där. Han vi liftade med tyckte att det var enklast så slapp han köra ner på en avfart.
 
Vi hann gå en bit sedan hördes sirener och vi såg blåljus. Då skrattade vi och skämtade om att nu skulle dom komma och hämta oss…vilket var alldeles riktigt. Om det nu var en ”riktig” polis eller en typ av vägpatrull, ska jag ha osagt, men ut ur bilen kom han och tyskan flödade ur hans mun och vi begrep inte ett ord.
 
Då vi förklarade på engelska att vi no nothing om deras regler och Autobahn, så lugnade han ner sig, vi fick hoppa in i bilen för vidare färd till närmaste avfart, sen släppte han av oss med en önskan om att inte se oss en gång till, gåendes längst Autobahn.
 
På samma resa stannade en äldre herre, vi skulle till ett ställe som hette Brunnsbuttel och kompisen sa att vi skulle till Bratwurst. Jag garvade så jag kunde inte säga ett ord, herren såg frågande ut och kompisen säger återigen, Bratwurst. Jag stod dubbelvikt på vägen och skrattade så tårarna rann, inte Bratwurst fick jag fram, det är ju en korv. Mannen måste ju ha trott att vi höll på att svälta ihjäl eller något liknande.
 
Men apropå att ta sig fram med tummen, varför kan dom inte ha en typ av liftcentral, där man fick anmäla eller skriva in sig om man skulle iväg någonstans, kanske betala en tjuga eller två, sen fick bilister som ville ha sällskap komma in dit och plocka upp så många han eller hon ville ha med sig i bilen. Dels så minskar riskerna med att folk försvinner, då man kan ha en viss koll på vem som åkte med vem, sedan kanske fler tordes lifta då dom hade ett ställe att vänta på och inte behövde gå efter vägarna. En idé bara.
 
Jag och Kerstin åkte på Expo igår, där hon införskaffade nya gardiner, själv köpte jag en lampa att ha i köksfönstret, nu då jul sakerna åkte bort. Och den här gången var lampan ingen byggsats, däremot hänger det som pärlband ner efter lampfoten så jag hoppas att katterna aldrig kommer att lägga märke till det, för då är det nog kört. Sen åkte vi ner på Maxi och små handlade. By the way, Kerstin! Jag håller tummen för att vi har rätt siffror ikväll, det vore någonting det 🙂
 
Önskar er alla en fin lördag!
 
Maria Lundmark Hällsten