Pratade lite om hur det var förr, i skolan, vad vi hade för ämnen och sånt där. Jag läste ju tyska i 2 år, och frågar ni mig så var det rätt så bortkastat. Jag kan presentera mig, räkna till hundra…hälsa och säga några enstaka ord, typ, fenster, pferd, und kartoffel 😀
Jag och en kompis liftade ju till Tyskland, men vi begrep inte vad dom sa, och dom förstod inte oss heller. Ja, lite stapplig engelska, och vi klarade oss, så det var väl ok. En kille vi liftat med, vinkade, när han släppt av oss och ropade ett hej då…fast på tyska, och det lät som kyss, jag vet inte den tyska stavningen på det, men vet idag att det betyder hej då…vi hörde bara kyss och undrade vad han menade 😀
Jag är lite avundsjuk på dom som har intresset att lära sig nya språk, tycker att det är fantastiskt att man kan göra det, överhuvudtaget. Men som sagt, intresse är ju A och O. Min gode vän, Tina, har ju lärt sig spanska på egen hand, otroligt tycker jag, men jag vet också att hon brinner för sitt Spanien och har ju ett stort intresse av att kunna tala språket också.
Såg detta på FB igår, men vet inte om det bara är ett skämt eller om det ligger någon sanning i det:
Däremot vet jag att Swede på engelska är kålrot, så…hahaha…Kul att presentera sig för en engelsman och säga att man är en svensk och dom tänker att man är en grönsak.
Nä, språket valde jag bort och tog maskinskrivning istället, vad jag nu har för glädje av den idag…inte så mycket skrivande på en skrivmaskin nu. Fast jag tyckte nog att det var rätt roligt ändå, att utmana sig själv, skriva fort och felfritt utan att titta på tangenterna.
Gick till rygg & muskel akuten igår, men nä, jag tror inte att det där är nåt för mig. Jag känner mig inte bättre. Hörde av trovärdiga källor, att man inte ska gå till en naprapat, om man är överrörlig, och det råkar jag nu vara. Utan då ska man gå till en osteopat istället, dom är mjukare i sitt sätt. Mja, vi får se, kanske jag testar det nån gång i framtiden.
Det blev väldigt mycket promenader igår, 50 minuter med Winstone, 30 minuter, fram o tillbaka till naprapaten, och sedan tog vi en prommis till Strömpilen, jag och min chef…det tog ytterligare 1 timme och 10 minuter…jojo, det känns på framsidan benen, idag.
Kanske skulle vara kul med en stegräknare så man hade lite koll på hur långt man tagit sig. Och det blir säkert så man utmanar sig själv i det också, att ta så många steg som möjligt.
Önskar er alla en fin tisdag!
Senaste kommentarerna