Etikett: Piteå

Leva i den snabba filen/living on the fast lane

Av , , Bli först att kommentera 14

Frågade Åke igår, ifall det inte brukar vara skyltsöndag till första advent. Nja, han trodde inte det. Fast vid en snabb googling så står det att från en början, var det 2 helger in i december. Men sedan har det fallit sig mest naturligt att ha den i samband med första advent. Här en äldre bild jag hittade på nån annans blogg, bilden kommer från PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Måndagen den 30 november 1987. Det är skyltsöndag i Piteå.

Hittar inga bilder från Umeå men här en från Luleå, -60 tal.

Julskyltning 1963. Tomtenissar leker med leksakerna i skyltfönstret. Foto: Okänd

Jag sa att då har dom väl skippat den nu, eftersom Black friday om snart 2 veckor, black friday 10 dagar innan, skynda fynda innan Black friday, och vi fortsätter till er lycka med black friday fram till jul, är vad som blivit av alla traditioner. Hann bara skriva det så fick jag ett sms. Nä, det är ju måndag idag, cyber monday 🤪

Sorry men i och med alla dessa sms och mejl om erbjudanden så har jag börjat rensa bort dessa och stoppar aviseringar och nyhets uppdateringar. Är less på reklam.

Inte bara på grund av den svarta fredagen, utan även därför ursprunget till skyltsöndag var väl att allt var stängt på söndagen och man skulle gå ner på stan för att få se hur dom skyltat inför julen, i deras butiker. Idag är det helt förlegat.

Allt finns tillgängligt, 24-7, och det kan ju vara av den anledningen, vi måste ställa om oss själva till att försöka leva, från dag till dag för att se alla små saker. Dom där grejerna och upplevelserna som vi annars missar. Allt flashar bara förbi, och ska gå så snabbt och enkelt som möjligt.

Skyltsöndag, vad är det för trams? Gå med barnen hand i hand och titta om man ser Tomten dyka upp med en påse med nån skumtomte och mandarin i. Lottstånden, och doften från kokt korv eller nåt fikastånd där det serveras glögg och pepparkakor, medan alla går fram i sakta mak.

Nä, fasen, skippa det, stanna hemma och sätt på dig dina virtuella glasögon och bege dig ut på äventyr i ditt teverum istället.

 

 

Mm, jag vet inte jag. Visst är det kul med utvecklande av saker, fast varför kan man inte fördela allt, så man ändå har möjlighet att få ha kvar lite av det där att längta efter nåt. Låta det ta den tid det tar, innan vi är där. Och att få uppleva det på plast med allt vad det innebär. Svårt att toppa det med ett par brillor…eller 🤔

Läste i alla fall, vi googlingen att här i stan firades skyltsöndag med ute bio på Rådhustorget. Fast jag vet inte vad det har med skyltsöndag att göra.

Nåja, jag jobbade 3 timmar fast jag var så trött att jag gruvade för att åka dit. Sen var det pest och pina på kvällen. Behöver bara nudda överarmen för att det ska ömma och värka. Så nä, jag hade inte gått ner på stan för att se på nån utebio, ändå.

Vi åt en risgrynsgröt som jag hällde ihop i min croc pot, och en macka med kokt skinka på för att fira första advent, istället. Det räckte gott.

Apropå mat, så blev det återigen diskussioner i en matgrupp på fejjan. Inläggs startaren la ut en bild på vad han ätit till första advent och med på bilden fanns en spritflaska.
Nu råkade en av medlemmarna i gruppen tycka att det var onödigt. Hon är less på att se spritflaskor poppa upp lite varstans. Givetvis tycker många att det var en ovidkommande kommentar, då man dricker det man vill, till sin mat. Men kvinnan fortsätter tycka att hon har rätt till sin åsikt.

Jo men det har man ju. Jag brukar oftast inte idas lägga mig i, gjorde inte det heller, men var sååå sugen på att skriva om den där kvinnan som blev bjuden på en snaps. Men hon svarade… -Nej tack, jag tycker faktiskt inte om sprit. Och får till svar: – Näää, vem faaan tycker inte om sprit?

Jag är ju lite såld på snygga flaskor och burkar och gillar mina sprithyllor och special flaskor, men vissa får faktiskt förbli, skådebröd. Åtminstone till det absoluta rätta tillfället kommer, och man offrar sig 😁

Ledig dag idag, skönt. Hoppas på en bra dag för er alla, grådasket till trots.

Linus satt på plats, i alla fall

Av , , 2 kommentarer 14

Vilken dag det blev igår. Först kom Mats Alfredsson förbi med en sticka full av bilder. Både från photo shoot i torsdags, men även gamla bilder. Åh vilka minnen, och kolla den här. Måste ha varit i tidens begynnelse. Borde rimligtvis vara på Pite Dragway. Inget fast startnummer, inga stripes eller namn, men Linus hade vi hunnit få dit  😄


Den här bilden gillade jag också, och det borde vara från Åmselebasen.


Fanns oldies från Gammlia och cruisingar, även från den kvällen då vi lossade Camaron utanför Kylarservice. Jag får beta av lite nu och då, tänker jag. Tack Mats, det var verkligen guld värt 💰🤘

Bakade blåbärskakan som vi ännu inte hunnit testa, haha, får väl bli till kaffet nån gång idag. Annelie och Mattis dök upp så där lagom att jag och hon gick över till Ullas och tog en lunchmacka, innan liten prommis med hundarna. Annelie fann dagens upphittade. Jan A, detta hänger nånstans i dina kvarter 😁


Sen åkte vi iväg på Rosendahls Antik. Mina ögon fastnade på dessa 2 keramikfat, jaaa, jag vet, inget jag behöver men det var snarare bilderna på faten, föreställande samiska gudar. Detta är Máttaráhkká.


Hon var Urmodern (eller Modergudinnan eller Moder Jord) som hade tre döttrar; Sáráhkká, Uksáhkká och Jouksáhkká. Máttáráhkká var den som gav människorna barn.

Och här, en av hennes döttrar, Sáráhkká.


Sáráhkká var till hjälp vid förlossningar och hon var skyddsgudinna för kvinnor och barn. Hon skyddade även renkorna under kalvningen. Sáráhkká var den mest älskade av de samiska gudinnorna. och hon dyrkades av både kvinnor och män.

Skulle jag nu vara helt ute och cykla (utan cykel), så kommer Theresé eller Nicco att informera mig om det, det är jag helt hundra på.

Hittade även 4 små fat med bilar på. Tror detta är ett finare märke på porslin, men ska inte svära på det.


Och här är motiven.


Men det jag verkligen INTE, hade behövt, fast verkligen ville ha, fick stå kvar därborta. Kan ni gissa… nopp, ingen döskalle, fast… hehe.


Sen blev det bråttom hem, byte av skor och medtag av jacka för vidare färd ut till Brukshundsklubben där det tävlades i rallylydnad. Vi skulle bara kolla in omgivningarna och Mattis skulle även han, få känna av stället.


Dom har nu begett sig iväg dit igen, för tävling med nybörjare. Jag tänker nog att jag ska åka ut till andra varvet, så får jag se hur det går för dom.

Efter middagen tog vi en cruisingrunda med Camaron, och sedan avrundade vi med en prommis med hundarna. Gick över Tvärån, på bron mellan Rödäng och Västerslätt, och där stannar Annelie och kikar ut. Ser du änderna, frågar jag och kollar hur dom sitter där i skymningen på en lerbank.

Men så ser jag hur det simmar, strax ovanför. Något som skapar små svallvågor, haha. Det är ju bävern. Jag har aldrig fått se den, men nu. Synd att det var så mörkt, så den syns knappt.
Åke har dock sett den några gånger och det brukar vara runt den tiden, som bävern är ute på simtur.

Skymning på andra sidan träbron.


Önskar er alla en fin lördag!

Tur i turen eller otursturen

Nicco kommenterade gårdagens inlägg på fejjan, apropå kollegorna från Schweiz 😁


Även Theresé, hon la till ett tips, angående locken till gräddfil eller crème fraiches burkarna. Om man äter Pro pud, men inte en hel burk, så passar locken dom burkarna med. Bra, för dom kommer inte med plastlock utan bara ett aluminium skydd, eller vad det nu är gjort av, som man oftast river sönder.

Jag hade bokat in en akuttid hos tandläkaren igår. Började känna av en tand i underkäken, men trodde att det var nåt tillfälligt. Fast med semester i antågande så blev jag mer och mer övertygad om att det var bättre att kolla upp den där, för annars sitter vi i Malå eller nån annanstans i världen och då…börjar tanden jäklas på riktigt.


Jojo, hon sa att det var på det omskrivna fallrepet, tanden alltså. Har jag nu tur, odds på det, så kommer nerven att repa sig och dom kan lägga ny fyllning när den gjort det. Man kan låta detta provisorium sitta i upp till ett år.

Fick ett mejl från tjejen jag skulle få låna hjälmen av. Hon skev och jag citerar:

”Fick just ett samtal från Piteå om att jag skulle informera dig om att din hjälm (2005) är godkänd enligt sbf och besiktningen i Piteå.😄 Dom hade visst ringt ner och kollat.” slutcitat

Vilken service, nu vet jag inte vem som kollat upp detta och hur dom visste, haha. Kan Kjell Svensson, vara delaktig, månntro Han besiktar bilar inför tävling och han var där. Eller Elisabeth Viklund kanske, hon besiktar hon med, och är i Piteå Ska fråga vid tillfälle.

Det roliga var att jag hade tänkt sälja hjälmen för 2 år sedan. Men det blev diskussioner på nätet och där skrev någon att min hjälm hade förbrukat datum. Fast uppenbarligen inte. Nå, då hade jag ju lite tur ändå då, och behöver inte låna en hjälm

Hoppas på en fin lördag, för er alla och njut av dom kommande 24 timmarna 💀

Total förträngt händelsen, Åke med…haha

Min pappas sista födelsedag, firades för 10 år sedan. Då fyllde han 66 år. För vår del, den dagen, så firade vi inte honom med presenter, utan vi var uppe på Dragracing i Piteå.

Däremot kommer jag ihåg då vi var tillbaka till stugan, och pappa gratulerade till min vinnarpokal. Vi stod utanför storstugan, och han kollade in vinsten och tyckte att den var fin fin.

Pappa var väl lite av en vinnarskalle. Det han tog sig för, ville han genomföra.

På bilden håller han i sitt orangea spjut. Undrar om det finns kvar idag 🤔 Det har man hållit i några gånger, mäkta imponerad över att han fick iväg detta spjut, över 60 meter utan att vara expert på något sätt. Han tyckte bara att det var kul.

Nu snackar vi tidigt 60 tal, och då var inte spjuten utformade som dom är idag.

Klart man undrar hur livet sett ut idag, ifall han varit med oss. Vitare hår än han hade då, för 10 år sedan, kunde han nog inte få. Men som människa, verkade inget vitt hår stoppa honom och hans planer.

Vem vet, han hade kanske byggt den där flotten med hus på, med jätte pontonerna han hade införskaffat. Eller så kanske han byggt ut i Norum, stället han byggde upp från botten, och utökade med både det ena och det andra.
Han kanske till och med, hade införskaffat en rymddräkt 👩‍🚀 så han hade kunnat åka upp i rymden 🚀, och skådat stjärnor 🌟 och planeter 🪐på närmare håll.

Grejen är den, att med min pappa i närheten, visste man aldrig vad han hade på gång, men det var oftast nånting roligt, och otippat.

Ja, pappa, du är fortfarande saknad, och kommer alltid att vara det. Dom säger ju så vackert att allas dagar är räknade, men i ditt fall, så måste dom ha räknat åt skogen fel. Du hade haft så mycket mer att ge. Därför får vi nöja oss med allt du ändå hann ge, under ditt liv på denna jord. Fina minnen, skratt och klurigheter ❤

Skummade igenom arkivet och den här dagen 2012, så satt även Nicco bakom ratten, på banan.

Och här citerar jag:

”Jag hann bara smälla igen datorn så ropade dom upp Niccos namn…igen, hon fick backa tillbaka då dom sa att hon inte fått någon tid. Jag stod inne i bussen och hörde på speakern…tystnad, motorljud, sen säger han att nu, från en sjunde kvalplats upp som kvaletta…Niccolina Lundmark Hällsten, HÄRLIGT!!! Reaktion 0.008, det blir svårslaget, men inget är ju omöjligt.” slutcitat

Nopp, det blev ingen bra fortsättning för Niccos del, junnen stannade efter burnout, inför kvalomgångarna, det var fel på bränslekranen, som stängt av…snacka om surt. Men vad göra…

Jag hade även skrivit om detta, haha… totalt förträngt händelsen, även Åke 😁

”Träffade på några glada norrmän igår, på den sedvanliga depå promenaden. Vi träffade på Skrattabbar´n, som Åke kallar honom. Han frågade Åke om han kom ihåg då dom glömde moppen, och skulle köpa glass.

Näää, sa Åke, det minns han inte. Men det skulle då ha hänt däruppe, under en tävling. Ja, vi tog ju moppen och for och köpte glass, Berättade han. Sen gick vi och slickade på den där glassen så vi glömde moppen, och efter vi gått en bra bit insåg vi varför glassen aldrig blev mindre…. det var ju plast på den!!! Och sen kom vi på att moppen stod kvar där vi köpte glassen. Jojo, så kan det gå om man inte har full koll, eller hur?”


Hoppas på en jättefin dag, för er alla…


Och ja, passa på att njuuut av dom kommande 24 timmarna.

Skräckscenerna utspelades i mitt inre, medan vi kämpade för livet

Av , , Bli först att kommentera 13

Ge er inte ut på vägarna… sa dom. Kommer att bli kaos…. sa dom. Snömockor vid och vida omkring kusten i Västerbotten… sa dom. Och vad gör då människan, (människan i detta fall är då moi) 🤔

Jo, vi skulle ju mötas på Nybro konditori, Elisabeth och jag. Det ställer man inte in, bara så där. Så ut på vägen bara, inga betänkligheter. Fast jag tog mig ju dit, utan fadäser. Det enda som blir otäckt är då man knappt, ser vart du har sidan på vägen.

Detta var nu en vinst fika, från vadhållningen. Jag valde en ost och skinkmacka, och den var precis som jag hade tänkt mig. Inga fel på den, inte.


Vi pratade Dragracing och lite bilar. Hon har ju en fin Nova som hon håller på med.

Det lustiga var, att jag dagen innan, betalade medlemsavgiften till SHRA Umeå, eftersom man måste vara med i nån förening om man ska tävla. Och mina tankar då jag betalade den, var om jag skulle lösa licensen också. Den kostar en del, och man vill väl egentligen vara säker på att det blir tävling.

Å andra sidan, vet jag också, att om man inte betalar licensen på några år, vet inte hur länge, så försvinner ditt startnummer, och det vill jag inte. Så efter att Elisabeth talade om för mig att det igår, låg ute preliminära tävlingsdagar i Piteå och Fällfors, så var det inte så mycket att fundera på.


Det stormade och snön yrde där vi sedan stretade mot vinden i försök att nå Konsum utan att gå vilse i djupsnön som virvlat ner från taken och himlen. Jag hade redan innan, upplevt scener från Barnen från Frostmofjället, i huvudet. Och kände vad säkert dom känt, där dom gick med blåsten i ansiktet. Skräckscenerna återkom och jag var superglad att vi hittade in på Konsum, och där fick jag chans att återhämta mig i 3 minuter innan vi skulle ut igen och hitta igen min bil.

Jag skjutsade hem henne, fick tvärhälsa på hennes fina katter, Moose, och Pumpkin, nu är detta gamla bilder, jag kom alldeles bort mig, då jag var där, haha. Den övre tog jag på Moose och den undre knäppte Elisabeth. Moose är idag, större, och lika fin är dom bägge två.


Jag fick också en liten present bara så där 🥰 Jag är nästan hundra, på att min mormor, hade en liten kåta, hon med. Jag känner igen att jag sett och hållit i en sån här förut.

Fick med mig en påse med frallor bakade på Nybro samt en bullkrans. Nicco skulle väl eventuellt hit idag så då har jag nåt till kaffet.

Så fick vi då äntligen äta den där långsam bakade fläsk karrén. Den tog ju sina modiga 5 ½ timmar att göra, i ugnen. Vispade ihop en sås av äppel och öl skyn, crème fraiche, grädde och kryddor. Grov rev potatis och morot som fick gå ner i stekpannan, med salt och grillkrydda. Skar lite tjockare skivor av karrén som tvärt fick gå in i ugnen igen, enbart för lite värme. Detta var en av få gånger som Åke, blev klar innan jag. Och han sa, och jag citerar. -Nog har du gjort mycket god mat under åren… men detta tar priset, som ett av dom bästa. slutcitat. Ett tips, salta på skivorna, svårt att få in sältan i köttet, tycker jag.


Åke skottade, och fortsatte skotta, och jag vet att han inte var ensam om att göra det.


Sen blir jag inte klok på mitt hår. Jag vill INTE ha lockigt, det ska vara rakt. Så jag fixar och försöker få till det då jag tvättat det. Inte med nån tång utan med hårklämmor och dylikt. Kan bli som jag vill, då det torkat.
Men vad händer då det snöar… OH MY… så irriterande, haha. Korkskruvar…oh nooo…


Känns ju skönt att det inte snöar idag, utan att vi till och med får se solen.


Ha en fin lördag, allihop!

Nu fick vi veta 😃

Av , , Bli först att kommentera 21

Fick ett samtal, för 3 veckor sedan, det stod Miami på displayen, så jag svarade inte. Nopp, säkert nån lurendrejare. Gick en minut så ringde samma nummer igen… men jag ignorerade. Det enda konstiga, var att den som ringde, lät det gå fram en massa signaler 🔊🎵🔊🎶🔊

I vanliga fall, så lägger dom ju på efter 2 signaler, i tron om att man ska ringa upp. Jag höll på med middagen just då och brydde mig inte om det där.


Såg sedan att jag fått ett röstmeddelande, och vi lyssnade av. Hej, det här är Robban, jag ringer från Amerika, och har några frågor till dig.

Ehh, ok, what? Det första jag sa då vi lyssnat klart, var, jag känner ingen Robban, eller Robert, och absolut ingen som är i Florida. Mysko, och där fick man sitta och fundera. Vilket jag fortsatte göra några dagar, sen skickade jag ett sms, och skrev att jag undrade om han verkligen ringt till rätt person. Fick inget svar och allt föll i glömska.

Men igår, på kvällskvisten, så ringde n´Robban igen. Han förklarade att han hade nån konstig voicemejl och hade inte kunnat se smset och så där. Så började han förklara, först vem han var och sedan undrade han om jag visste vilka dom och dom var.

Namnen han nämnde har jag hört förut, mer än en gång och det är ju Åke som känner till dom. Och sedan sa han att han varit med från begynnelsen av SHRA Övik. Ok, då fattade jag lite av kopplingen, Åke var ju också med på uppstarten av SHRA här i Umeå, 1975.

Många frågor, hur, vad varför… Jo han hade googlat SHRA och hittat min blogg 😁 Och sedan letat upp numret.

Han var med och tävlade i Piteå, första gången dom fick köra på den banan, och han satt banrekord och vann. Han mejlade 2 bilder till mig, där han möter han Rais. Och ja, jag förvarnade honom att bilderna skulle läggas ut 😅 Här kör han Camaron.


Han heter då Robert Johansson och han var, tillsammans med Ronnie Pettersson, sponsrad av Söderströms i Övik. Kul att man blir påmind om hur liten världen är och hur man kan knytas ihop, även om man inte vet vem den andre är 😊

Varför han ringde mig var att han ville ha tag i Brälla, och ni kan ju gissa att det handlar om…tadaaa…bilar… 🚘🚙🚗🏎 (bilderna tagna av Elisabeth Jonsson Viklund)

Så nu är den kontakten vidare förmedlad. Dom där bilderna la jag ut i Umeå cruising gruppen, alltid kul med lite kuriosa och bilder som inte alla sett. Mats P Karlsson hade 2 tidningsurklipp från tidningen Dragstrip -77, med artikel om Robban som han bidrog med. Jag lånar dom och lägger ut, här också.


Jag gjorde en test igår, nåt dom gör på TikTok…förstås Där man ska ta upp handen mot hunden, som om man tänkt klappa dom, men man rör dom inte. Och sedan ser man hur dom reagerar. This is Winstones reaction!

Och med den önskar jag er alla en fin lördag!

Nu är det officiellt!!!

Av , , Bli först att kommentera 15

Känns som om vi varit borta en hel vecka, tiden går egentligen fort, fast allt blir så koncentrerat på en och samma sak, väldigt intensivt, så det är väl därför upplevelsen blir nalta eljest än normalt.

Besiktingen gick bra, det enda som påpekades var stenar som låg innanför framskärmen, från vår grusgång, ehh, ok, undrar hur dom hoppat upp dit. Nå, lätt ordnat med en sop.

37025562_10156430868606585_7902169302659235840_nHär är det koll av lufttryck:

37006075_10156431105126585_4795371397331288064_oPå fredagskvällen kom Åke upp, han fick en jobbig resa. Först upp med hela cirkusen till Fällfors, 19 mil, enkel väg. Lossa bil och ställa i ordning en del, sedan hem, han kom sig i säng vid halv två på natten, och sedan var det bara att stiga upp och åka på jobbet 5.30, och avsluta med 19 mil upp igen, fy tusan, men det funkar väl om det inte händer ofta.

Här på väg till lördagens förarmöte, vi var 78 team anmälda:

37095168_10156435690746585_611246010261307392_nVädret var nästan för bra, varmt som tusan. Några regndroppar som torkade bort med en gång, föll under fredagen, men det var allt. Winstone tillbringade den mesta tiden i markis skuggan eller inne i bussen, där dörren stod öppen och takluckor och fönster stod på vid gavel.

37177653_10156435689411585_6874015773367468032_nJa det blev inga priser den här gången, hade kanske inte heller ens haft det i åtanke. Man kan ju bli ringrostig då det går nåt eller några år mellan gångerna man kör 😀
Det största, och mest irriterande felet, denna gång, var att sätta rätt tid på rätt omgång. Jisses!!! Skrev jag 13.81, så körde jag nåt annat, skrev jag 13.67 så körde jag 13.81, ändrade till 13.59 och körde 13.67. Jag körde 3 tider på 13.67…denna tid alltså.

Så här ser ett tidkort ut:

37120083_10156435711471585_7476367769647185920_nDIAL-IN är den tid jag skrivit på rutan att jag ska köra. I det här fallet 13.67. Reaction är tiden det tar att gasa iväg, bryta ljuslinjen, här står det 0.032 sekunder. Sen tider på 60 fot, 330 fot, tid på 201 meter, och hastighet över mållinjen på 402 meter samt sluttid, här är den 13.79.

Picture this! Piteå, jag hade aldrig varit under 14 sekunder. Vi diskuterar tider på väg till tävling. Jag säger att siffran 13.67 poppar upp i huvdet, Åke säger: Och sen väckte mamma dig!

Inför eliminering den gången, säger jag att jag MÅSTE, skriva 13.67, och jag gör det. Just innan mållinjen, hinner jag tänka att jag kör för fort…släpper gasen och rullar över. Tillbaka i depån får jag vågen av dom som står där, jag hade gått vidare på tiden 13.68, en tusendel fel 😀

Detta kommer jag nog aldrig att glömma och därför är siffrorna lite speciella, och visst höjde vi våra ögonbryn då det den här gången, blev ständigt återkommande fast…vid fel tillfällen 😀

Jag fick köra 9 kvalomgångar, inte illa, och 1 eliminering. I elimineringen fick jag möta kvalettan, Ulf Zachrisson, han hade kört ett antal kval med samma tid, 11.61 och guess what, det gjorde han även nu…så mina chanser var inte så stora till att börja med 😀

Jag skrev 13.80 och körde 13.86. Ulf kom till bussen efter hans andra sväng, den gick inte alls bra. Han hade burnat lite för häftigt så hans slitbanor på slicksen var borta, det blev med andra ord en väldigt slirig resa för hans del.

Vi har i alla fall haft en underbar helg, rolig och så kul att får köra lite, här fotade Nicco:

37102556_1835373203218193_7050567185822908416_oOch kolla här, bildomaren och stjärnan, Roger Andersson, med sina croocs, och han tog på sig dom magiska blå, bara för min skull, men tyvärr, det höll inte den här gången. Sist det hände blev jag ju kvaletta 😀

37043074_10156431920486585_5565635440695836672_nVi packade ihop och påbörjade resan hemåt. Stannade och tog en lättare middag på en rastplast:

37237395_10156435688426585_7659895695050014720_nVar hemma vid 21.30, rätt så trötta i ögonen, men men, inte så konstigt kanske. Idag blir det nog inte så mycket, bara rent chill, och imorgon är det officiellt, början av vår semester, WOHOO!!!
37234058_10156435689966585_1285693933162070016_o 37160980_10156435689731585_7978362374677594112_oÖnskar er alla en lugn och fin söndag!

Att lägga band på sig själv

Av , , Bli först att kommentera 18

En bil mindre på gården, satte ut Jeepen på blocket igår, det ringde en kille efter en timme, han körde ner från Piteå, var här efter 3 timmar och tog bilen med sig då han åkte. Exakt så, ska det vara, inga krusiduller!

26677909_10155961251121585_8468552624172556024_oMin vecka utan bil (frånsett 2 arbetskvällar), håller på vara till ända. Och jag må ju säga att jag fått lägga lite band  mig själv. Ibland går allt av bara farten och jag har kommit på mig själv att jag är väldigt spontan och gör ibland saker bara för att, och inte alla gånger för att det är alldeles nödvändigt.

Och här kommer ett exempel på det. Vi skulle äta potatisbullar en kväll och en timme innan det är dags så läser jag i en tipsgrupp att man kan köpa nåt kilo potatisbullar för 7:-, på CoopForum. Perfa! Hinner jag tänka, då åker jag dit…

DSC04655Nu skulle jag ju inte ha åkt dit för att enbart köpa den påsen, jag skulle givetvis ha handlat annat också. Men där ser jag ett slöseri av min tid, på nåt sätt. Jag åkte inte dit, jag hade ju svurit på att bilen skulle stå, och gissa vad, det gick alldeles utmärkt. Jag hade ju potatisbullar i frysen 😀

Den här veckan kommer att bli fullbokad med möten, jobb, inplanerade tider, inte en dag utan nåt som ska göras, så det är bara att köra på. Men dessförinnan ska den här dagen passera, och den är ju bara nybörjad, än så länge.

Sökte i arkivet efter lite info och hittade denna lilla historia, inte riktigt rumsren, men jag avrundar med den.

Det var munken och nunnan som var ute i en öken med en kamel. Mitt i alltihop så ramlade kamelen ihop och dog. Dom visste nu att dom inte skulle ha en chans att överleva därute och satte sig ner. Efter en stund sa munken: Ja, jag har aldrig sett en naken kvinna, tror du att jag skulle kunna få se dig utan kläder? Kvinnan gick med på det och klädde av sig, sen kontrade hon med att hon aldrig sett en naken man, och undrade om munken kunde ta av sig sina kläder, vilket han gjorde. Dom stod och tittade på varandra då munken sa: Ja du vet, den här grejen, som jag har mellan benen…den ger liv! Det uppstod några sekunders tystnad sedan sa nunnan: Jamen då tycker jag att du stoppar in den där bak på kamelen, så vi tar oss härifrån!!!

Önskar er alla en fin söndag!

26229907_10155961514886585_4927513269617554607_n

Till min stora fasa, hade…

Av , , 3 kommentarer 12

Det blev tvärspännande igår, jag skulle iväg och hälsa på Helena, startade Jeepen, för att få upp lite värme på rutan, i samma veva ringer det, jag ska skicka ett sms och kommer på att jag glömt glasögonen inne, så jag slår igen dörren på bilen och springer in. Kommer ut igen efter en halvminut och till min fasa, har Jeepen bestämt sig för att låsa dörrarna.

Man får lite lätt panik, då något sånt där oförhappandes inträffar, och givetvis hinner det passerar ett x antal hur, vad och varför i mitt huvud, medan jag rycker i dörren, går till nästa och rycker och trycker, tar den tredje, samma sak…låst, men så, den sista dörren, på passagerare sidan, den är öppen, PUH!!!

Ni vet, det är ju aldrig bara ett, på ett järnspett. Jag har nämligen bägge nycklarna till bilen på samma knippa, eftersom den ena nyckeln funkar bland, och den andra, på andra dagar (fråga mig inte varför). Men hädanefter, kommer en nyckel ligga i ena fickan, och en andra i nästa ficka…sådeså!

Vi åt kalv entrecote till middag igår, och jag tänkte nämna bearnaisesåsen, och att jag egentligen, föredrar den gamla vanliga, Blåband såsen som man vispar ihop, framför den kalla som finns i en mängd olika skepnader. Men jag säger inget…

Fast då tar Åke upp det, en minut in i middagsätandet, och vi hamnar i ett ”bearnaise memory lane”.

När kom den där kalla såsen egentligen? Ja jag vet då när vi åt den första gången, det var innan jag tog dragracing licensen, så gissningsvis 11-12 år sedan, och vi hade hakat på Brälla till hösttävlingen i Piteå. På kvällen dukades det upp en massa bord mitt i depån, det skulle bli surströmming, fast inte för oss, jag hade med mig en köttbit och dagen till ära, hade jag då införskaffat en sån där kall sås. Nu skulle den testas.

Jag kommer ihåg att vi rynkade lite på näsan, men jaja, den gick an, och under bussresor och utflykter passar den ju alldeles ypperligt, då man oftast, såna gånger, vill slippa så mycket disk som möjligt. Sen har vi väl fastnat i det där beaträsket med kall sås, knepigt..då man ändå föredrar någonting annat.

På restaurangen inne på Lycksele djurpark blev vi serverade en sur bea, och på Åkes farbror Bertils storkalas, bjöd han på en egenhändigt ihop vispad bea, jättegod, men så undrar jag, varför sparar hjärnan på sånt där, va, vem bryr sig om vart och när man åt en beasås??? 😀

Julafton, och rutan är blöt, Åke säger att det snöar, ja, fast det liknar ändå mest regn. Vi har det i alla fall bra, tak över huvudet, ström i ledningarna, kaffe i kopparna, risgrynsgröt i kylskåpet, samt andra godbitar som kommer att komma fram under dagen. Och med det, så önskar jag er alla en mycket God Jul i alla bemärkelser. Winstone hälsar, han med, han gillar ju renar…men med viss modifikation 😀

IMG_2793 13835808_10153620687765863_192993931_o.pngJohan Fredriksson knäppte bilden då The Warrior drar iväg efter renen.

Jag gasade på lite extra, sådär…

Av , , 2 kommentarer 10

Det drar ihop sig till tävling igen. Nu på lördag, och ni som känner er hugade, än finns det tid att anmäla sig:

14184372_10153844659182895_7261175734762115187_nJag skrev tidigare, att det enda som är synd är att jag vet, att jag inte kommer att vinna något, här är det bara 3 klass indelningar, så jag med min bästa tid på 13.29, kan få möta en som kör tider under 10 sekunder, och här är det först över mål, som vinner.

Så, min enda chans är ju då, att dom kör sönder…slirar bort sig, eller står och sover i starten. Och det vill jag inte önska. En jag berättade detta för, sa: jamen, det kan du väl visst få önska, hehee…fast nej, sa jag. Man vill vinna genom att möta någon, annars kunde man lika gärna ha soloresor och alla blev en vinnare.

Jag kommer ihåg, en av dom fösta tävlingarna, detta var i Piteå, och jag skulle möta Mathias Munther i final (numer kör han stock-super stock och blev inte svensk mästare i år, men fick en andra plats). Vi lajnar upp, sen blir det rabalder bakom mig, där Mathias står, jag frågar Åke, vad är det som händer?

Ja, säger han, det ser ut som oljeläckage under Mathias bil. Och kan inte han starta, så vinner ju jag…jag behöver bara komma mig över start och mållinje, så är pokalen min. Men inte hurrade jag över det, tvärtom, jag svor, en hel harang, och tyckte det var så dråpligt…man vill inte vinna så där, fast jag gjorde det, även om det var högst motvilligt 😀

Så då vet ni, kommer jag hem på lördag kväll, med en vinst, så inte i tusan är det nåt jag kommer att vara extra stolt över 😀 Nä, lite tråkigt är det, fast jag ser det mer som ett tillfälle att få gasa lite, det blev ju inte så mycket av den varan i sommar. Och man får ju även testa bilen lite, om det är nåt man kan skruva i.

Sedan skriver jag gasa och gasa, jo jag har gasat, senast i morse. Då Nicco kom på att hon nog var lite sen, till tåget. Och ja, vi missar det med tio sekunder, trots att jag gasade lite extra.

1822233f18d1e3f37b95d64cfe610611Och visst är det typiskt, att tåg, som har lite som kutym att komma och fara sent, en gång som denna, avgår i exakt rätt tid. Mm, så kan det vara!

Önskar er alla en trevlig och solig tisdag!
2016-09-12 08.52.56