Etikett: *pling*

Det bidde ingen bakläxa

Av , , 4 kommentarer 4

 

Jag tog mig på jobbet igår trots en liten cirkus innan jag var framme. Började med att gå ut till bilen, 40 minuter innan jag skulle börja. Givetvis och som för alla andra med sina bilar parkerade ute, så var det en del snö som skulle sopas undan och naturligtvis…som alltid då man känner en viss press och stress att komma sig iväg för att passa en tid, så flyger torkarbladet på förarsidan loss, och jag som aldrig satt fast ett sånt, någon gång under min livstid.
 
Och nu var dessutom ett universialblad med två olika hål och jag tittade, pressade, tittade, svor lite, försökte peta upp saker och fälla ihop, men tji fick jag. Kändes ju också som om man inte skulle kunna klara resan till jobbet utan bladet heller, då det snöade en hel del och det var inte den vanliga fjunsnön som föll. Nå, jag gick runt till andra sidan för att kolla hur bladet där satt fast och *pling* så föll polletten ner och jag fick fast bladet.
 
Tänkte ringa till chefen då jag passerade järnvägstorget, för att säga att jag kanske skulle bli någon minut sen, men ah, jag chansade och körde vidare, det är inte heller så roligt att sitta och prata i mobilen när man kör, när det är så dåligt väder som det var. Då hamnade jag bakom plogbilen…fick sitta och rulla tummarna bakom den, i 30km en stund, kom mig lös, fortsatte min färd, sladdade in på parkeringen, ut med spaden och skotta i ursinne, snön flög, spaden flög, kände sig så där måttligt road och smått elak, hade det kommit nån snubbe gående där och sagt ett fel ord så hade jag dängt till denne någon med spaden…eller inte, det kändes bara så 🙂
 
Jag blev bara en fem minuter sen och det är ingen större katastrof, men idag, när jag och Åke ska ut till stilservice där vi har vår nya tank till Cheven liggande (ja nu kan vi äntligen börja tanka i den lite mer än för 200:- åt gången) så ska vi ta med en bättre snöskyffel och åka förbi där så man får bort lite mer än vad jag fick. Dessutom var ju traktorn där och skottade innan jag for och han så vänlig att han lade upp snön mot den där förbenade björken och det underlättar inte för min del, nu ska all den snön väck, och dom har ju lovat mer imorgon så det blir skönt att bli av med lite innan dess.
 
Pajen blev ätbar så jag slapp bakläxan 🙂 Däremot då vi satt där och pratade så kom jag ihåg då man var liten, en si så sär 6-7 år, och man hade lite att göra samt var sugen på något att stoppa i munnen. Man skulle då vara minst två stycken, så fick man stå och blunda medan den andra tog en tesked och fyllde den med något från skafferiet och sedan skulle man gissa vad det var för något. Började för det mesta med något gott för att avslutas med nåt som tabasco eller kakaopulver som inte bara var starkt utan det bara dammade av då man fick in det i munnen.
 
Nåja, nu är det lördag…för er som inte noterat detta, jag och Kerstin ska ut och gå klockan tio så man kanske skulle försöka hitta sig en lite frukost samt, jag tror att jag ska gräva fram mina halkskydd, ni vet, så man slipper gå ner i ofrivillig spagat, jag vet minsann att det kan vara lurigt på sina ställen. Ha en fin lördag!

Lite rassel och lite pling

Av , , Bli först att kommentera 3

 

Det blev en lite lättare dag igår, då jag fick ha en som arbetstränade hos chefen. Vi gjorde en smörgåstårta som absolut blev jättefin, och nu skulle ni ha fått se en bild på det färdiga underverket…om bluetoothen hade funkat, men den vill tydligen inte vara med idag. Och när det gäller vår dator så är det så att om man inte ser den lilla ikonen nere i verktygsfältet, så kommer man heller inte åt bilderna som finns där, alla andra mappar som leder dit, visar bara på tomt innehåll. Nämen vad förvånad jag blir :-O skrev hon, lite lätt ironiskt.
 
Uppdaterad klockan 08:48, nu funkar bluetooth och här kommer bilden:
 
Jag och Nicco åkte upp på Kvantum för att handla lite, efter middagen. Nicco noterade ett gnisslande, skramlande ljud, från bilen, och undrade vad det var för något. Nu har det bara låtit så i några månader, men det var väl längesedan hon åkte med, och nu hade jag inte heller på någon musik.
 
Nja, svarade jag, jag tror att ljudet kommer från ena framdäcket. När vi sedan kommer ut från affären är det en pappa som säger med skarp röst till sitt barn, att man inte springer på parkeringen, det kör ju bilar där. Och med den kommentaren så får jag följande lilla låt på hjärnan:
Små cyklar som far omkring, dom hörs nästan ingenting, lite rassel och lite pling, rassel rassel rassel rassel rassel rassel….och pling. MEN BILAR DOM LÅTER SÅ ÖRONEN GRÅTER…
 
Ha, det lät som våran bil det. Sjunger början på låten och Nicco säger med en gång att det var exakt den låten hon tänkte på då hon hade frågat vad som lät i vår bil. Där ser man att man ibland har ett sjätte sinne.
 
Jag och Åke kan ofta prata i munnen på varandra eller så säger man, haha, jag vet vad du tänker säga nu, sen säger man det och får rätt. Nu blir man inte lika snopen som förut, att vi vet vad den andre tänker, man håller på vara van. Men det blir väl så då man känner en annan människa så pass väl.
 
Nu är det läge för lite frukost, sen får vi se om det blir att åka ut en sväng idag, jag har inte bestämt mig än vad jag ska hitta på. Ha det gott!
Maria Lundmark Hällsten