Det är roligt att pyssla…

Idag blev det grannfika på Corona-vis, alltså satt vi ute, väl åtskilda från varandra. Men kaffet och den nybakade rabarberpajen var god, och sällskapet trevligt så det gick ingen nöd på oss. Solen har strålat så det känns som sommar igen och jag har pysslat om mina rosor och vattnat överallt. Visst regnade det nyss och det ordentligt, men bor man i en slänt så försvinner vattnet fort. Tur att vi kan ta vatten direkt från sjön.

Innan vi gick till kaffet så började jag jobba med hönsnätet. Nu har jag format det till en ganska stor boll och den ”bollen” ska färgas lila innan nästa steg ska göras. Det var inte så lätt att hitta någon affär med lila lackfärg, men Bauhaus har. På torsdag tänkte jag fara och handla färgen så jag kan fortsätta mitt pyssel med trädgårdsdekoration. Så här ser ”bollen” ut i dagsläget.
Jag har satt den över ett litet glas bara för att kunna se formen. Den är ganska stor men jag ska göra några mindre också. Jag menar; om man nu har hönsnät och armeringsjärn liggande; varför inte använda det?

Min stora hibiscus som var så nära att torka ihjäl har fått stå ute i sol och regn ett tag och nu har den hämtat sig. Nya blad och även några blommor är på gång så den ser ut att överleva trots att den blev så vanskött när jag var borta och var barnvakt åt barnbarn.

Visst är blommor fantastiska? De hämtar sig bara man ger dem lite kärlek. Ja, lite gödsel skadar ju inte heller. Jag grävde upp en ros Therese Bugnet i våras. Den växte mitt ibland två kraftiga Snow Pavement och förde en tynande tillvaro. Den blev uppgrävd med en ganska stor rotbit, men jag klippte inte ned den, vågade helt enkelt inte. Den har ju sett bedrövlig ut, en torr pinne med några torra blad. Men jag har vattnat roten och idag, simsalabim, har det dykt upp flera nya skott. Jag håller verkligen tummarna för att den ska klara sig och bli stor och ståtlig. I frånvaro av barn och barnbarn så får man ägna sig på heltid åt sina växter.