Så tråkigt…

Så är man tillbaka i sin vanliga lunk. Julhelgen var underbar, lugn och fin. Vi hann ändå träffa ett par av barnbarnen och det är alltid roligt. Vi åt en annorlunda julmiddag bestående av friterade rispapper med räkblandning, mycket gott. Till varmrätt var det en italiensk rätt med ryggbiff och klyftpotatis, mums! Som avslutning en alldeles ljuvlig kladdkaka med lingongrädde. Det kändes väldigt bra att hoppa över julmaten, uppriktigt sagt är det inte min favorit. Alldeles för mycket mat på en gång. Snälla grannar skjutsade oss till järnvägsstationen så vi tog tåget och det fungerade klockrent. Bekvämt och avslappat, i tid och inte alls särskilt mycket folk.

Det enda smolket i bägaren var besöket hos min äldre släkting på åldringsboendet. Där har varit en väldig turbulens i personalsituationen och då är alltid risken att vissa rutiner faller i glömska. Så har nog hänt så det var lite tungt att träffa henne. Man blir ledsen. Men idag har jag pratat med enhetschefen och vi får se vad som händer. Jag ska i alla fall åka till henne i början av januari och stämma av saker och ting.

Snön faller som en vit gardin utanför Uterummet. Vi har nyss varit ute och skottat och sopat av bilen. Nu ska jag gå ut med mat till fåglarna så har jag gjort mitt för idag. Tänk så märkligt, då har jag gjort mitt för dagen. Nu kan jag bara ta det lugnt resten av dagen. Nästa aktivitet är eftermiddagskaffet 14.30 och därefter middag. Vilket lyxliv jag har. Ska ta och kolla upp om det planeras något vinterbad på Dyket så jag kan vara med. Sedan tror jag att jag ska planera lite inför sommarens planteringar. Behöver jag bygga något? Planera för en ny rabatt? Beställa fröer? Drömma och planera, använda min nya fina trädgårdskalender. Det passar väl bra en sådan här snöig dag?

En av sommarens vackra dahlior, måtte alla lökar klara sig i vinter. Då ska jag prova att dela dem och få ännu fler underbara blommor.