VilHELminA

Vilhelmina kommun (tror jag, kommunens roll är mycket nedtonad och oklar) har lanserat sitt så kallade platsvarumärke. ”Det är Med själ och hjärta vi tillsammans skapar och utvecklar vår plats på jorden.” Många människor har varit med och bidragit.

Jag tackade nej till att vara med eftersom jag dels varit kritisk från början mot en kommodifiering (processen då någonting börjar betraktas som en vara) av området. Något jag påtalade under min tid som politiker vid en kommunfullmäktigegrupp och blev ifrågasatt – förvånansvärt nog från vänsterhåll.

Den andra orsaken var att området som Vilhelmina (kommun och socken) utgör är fantastiskt, dess människor och natur – går inte att reducera till en vara, och det förtjänar så mycket mer än vad jag skulle kunna vittna om under 11 återvändarår i Dikanäs. Jag har sett det som finns och det som försvunnit: hur kommunal service avvecklats mer och mer, jag minns till exempel hur vi föräldrar byggde skolans utemiljö för att hålla ner kostnaden åt kommunen, som inte ens vill betala för en parkeringsplats utanför förskolan. Utveckling som sker är på grund av enskilda företagare, privatpersoner och ideella föreningars eldsjälar som just brinner för sin bygd, mer eller mindre trots kommunen. Trots osäkerheten kring om våra barn har en skola kvar här från år till år. Men den som påtalar sådant uppfattas givetvis bara som gnällig och ska vara tyst i marknadsföringssammanhang.

Naturen i Vilhelminaområdet är förstås storslagen och njutbar oavsett politisk ledning och beslut. Nåja, nog finns kommunala beslut som hotar den också.

Dialogprocessen kring platsvarumärket inleddes några veckor innan den stora nedsläckningen började. Just innan det blev tydligt att en ny politisk majoritet såg lösningen på ekonomisk kris att avveckla byskolorna i Malgovik och Nästansjö, samt fördärva stadieindelningen på Volgsjö och Hembergsskolan. Inget platsvarumärke i världen kan täcka upp för avvecklad samhällsservice. Det blir cyniskt. Vi är många som sörjer, även om vi fortsätter att omhulda bygden.

Dessutom, på hemsidan står: ”Här kan du läsa mer om vilka Vilhelmina ska vara allra bäst för.” Ska inte Vilhelmina vara lika bra för alla – och överallt i Vilhelmina? Vill gärna veta hur Vilhelmina jobbar för att ungdomar i fjälldalarna (10–19 år) ska kunna bo kvar? Kom inte dragande igen med det där avloppet i Kittelfjäll.

När alla skolor utanför tätorten är avvecklade finns det säkert många (ungefär hälften av invånarna) som fortfarande kan njuta av det de har (i form av skolor, fritidsgård, badhus, ishall, ridhus, Folkets Hus samt bagarstuga, bollhall, promenadstråk och småbåtshamn byggda med en mix vattenregleringsmedel och kommunala medel och på helgen kan de åka till fjällen), men det blir svårare för barnfamiljerna som bor i och utvecklar byarna och fjälldalarna.

”Det är Med själ och hjärta vi tillsammans skapar och utvecklar vår plats på jorden.”

Nåväl, Vilhelmina kommun – upp till bevis. Det är de kommande månaderna som gäller.

Här kommer mitt bidrag: Visa att Vilhelmina är HELA VilHELminA i handling, inte enbart i skrift på en hemsida.

 

2 kommentarer

  1. Rickard

    Mycket av du skriver ställer jag mig helt bakom. Utan eldsjälar ute i bygderna och enskilda företagare skulle inte mycket positivt hända. Risken finns att många av dessa nu tröttnar. Jag betackar mig också för skuldbeläggande tillskrivningar och att vi som genom att påpeka hur verkligheten ser ut i kommunen ska skämmas. Jag har alltid älskat vår hemkommun mer än allt annat. Jag har som privatperson och företagare satsat och satsar mångmiljonbelopp för att utveckla min egen hembygd vilhelmina och min egen hemby Malgovik. Jag tänker också på allt arbete som gjorts ideellt för att utveckla byn Malgovik och därigenom Vilhelmina som kommun. Detta har nu återgäldats av kommunen med avveckling av skolan trots andra ekonomiska alternativ. Kommunen har inte ens velat svara offentligt på hur de ser på sporthallen framtid som byn byggde själv för 800 000 kr. Innan kommunen uppträder ärligt, trovärdigt och öppet blir det svårt att arbeta vidare med ett platsvarumärke. Utvecklingen är djupt sorglig och så länge vi fortsätter att avveckla oss själva utan större protester lär nuvarande utveckling fortsätta.

    Rickard Norberg

    • Åsa Össbo (inläggsförfattare)

      Jag håller med, jag tänker på små saker som inte skulle ha kostat kommunen något men som ändå inte gjorts, exempelvis att ha marknadsfört/annonserat lägenheterna i hyreshuset i Dikanäs medan det var i kommunal ägo. Inte ens på sin/sitt bostadsbolags kostnadsfria VIBO-sida. Men efter påtryckningar från oss kom en annons i Vilhelmina Aktuellt. Det var typ 2011. Först när företagare i området tar på sig att köpa och börjar renovera huset ”visar sig” att det är stor efterfrågan. Kommunens politiska majoritet har mot oppositionens vilja tagit bort byar och fjäll ur sin boendepolicy. Och nu har man väl slutgiltigt avhänt sig sina hyreshus utanför tätorten. Då står en ny generation och knackar på och vill bo kvar i byar och fjäll. Vad kommunen gör stämmer illa med det som nu marknadsförs.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.