Förtroendevaldsberedning

Framtiden för den politiska organisationen i Vilhelmina ska upp till beslut imorgon måndag 20 juni. Det är intressant att läsa de olika remissyttrandena som finns kring denna förtroendemanna/valdsberedning. Men en sak som förundrar är, att trots att Socialdemokraterna i princip har suttit vid rodret sedan 2020 inkommer de med ett remissvar på 121 sidor – UTAN innehållsförteckning och sidnumrering! Alltså! – är inte meningen att vi ska kunna läsa dokumentet???

S-missnöjet med beredningen måste vara totalt. Det torde vittna om ett underkännande av beredningens arbete, lett av C. Men ändå vill de bibehålla den centraliserande föreslagna organisationsformen i utskott istället för nämnder och föreslår även att makten/deltagandet i utskotten ska krympas in till att bara vikas för de ordinarie i kommunstyrelsen. Detta innebär att det är max 15 personer som ska göra det arbete som upp till 29 personer gör idag.

Jag säger nej till denna typ av organisation eller hellre att återremittera det för en tydlig matris över vad de olika partierna helst vill se. Och vad som egentligen är ”slutprodukten”. Underlaget är idag helt oöverskådligt med tyngdpunkt på S remissvar. Summan av kardemumman som jag läser är att politiken ska fortsätta att få kosta medan insynen blir sämre. Det är inte den väg Vilhelmina ska gå med tre mandatperioder av politiska manipulationer (2010, 2014 och 2020). Positivt är emellertid att en ärendehanteringsplan (s 200-212 i slutrapporten) har kommit upp på bordet tack vare Politiskt Alternativ. Det är välbehövligt med tanke på att ett flertal ärenden har hanterats undermåligt under denna mandatperiod.

5 kommentarer

  1. Andreas Eliasson

    Hej Åsa!

    Den PDF-fil du hänvisar till är en sammanställning av flertalet olika Word-dokument som gått ut på remiss, därför finns ingen innehållsförteckning då alla dokument inte sitter ihop. Vad det har med om ett parti suttit vid rodret eller inte har jag svårt att förstå.

    Ännu en gång undrar jag över detta resonemang: ”Jag säger nej till denna typ av organisation eller återremittera det för en tydlig matris över vad de olika partierna helst vill se”. Det är väl ändå fullmäktiges majoritet som avgör, inte en partimajoritet? Det är inte första gången jag tolkar in att det är en majoritet av partierna som ska avgöra, men då vill jag också veta hur du/ni tolkar demokratibegreppet? Vad spelar valresultat för roll med tanke på detta? Vad partierna helst vill se får vi ju veta i fullmäktige och genom partiernas remissvar.

    Allt gott!
    /Andreas E

    • Åsa Össbo (inläggsförfattare)

      Hej Andreas, jag skriver här utifrån att vara medborgare utan någon vidare insyn i fullmäktigeberedningar. Jag tror att du missar just den detaljen. Alla som står utanför partipolitiken men som ändå är väljare som gärna hänger med i politiken när kallelsen och underlag ligger ute på hemsidan. Det vore läsvänligt mot dem att dels ha innehållsförteckningar och matriser. Sedan är det ju fullmäktige som bestämmer givetvis även om jag anser att just denna beredning är skev då det enbart var C och S:s direktiv som godkändes (är det demokrati kring en förtroendevaldsberedning?) och att man frångick den tradition som funnits sedan flera år tillbaka att genom en enkät till förtroendevalda utvärdera mandatperioden. Det ville inte C och S. Och det kan ju bara C och S svara på varför.

    • Åsa Össbo (inläggsförfattare)

      Du frågar vidare hur ”du/ni” (vilka ”ni”?) tänker kring demokratibegreppet när det gäller vad du uppfattar att jag menar att en partimajoritet ska avgöra. Då ska du få höra.
      1. I tidigare förtroendemannaberedningar har konsensus (så långt det går) gällt i frågor om förtroendemannaberedningen. När det nu handlar om en så genomgripande FÖRÄNDRING som föreslås av S och C med M, borde åtminstone någon form av enighet vara ledstjärna inte som nu, när tre partier (som i dagsläget håller ett visst antal mandat i sina händer) går emot fem andra partier. Det finns en anledning till att alla i fullmäktige ingående partier ska involveras i beredningen.
      2. I Vilhelmina ändrade S och C på den förra förtroendemannaberedningens överenskommelse när det gällde att ersättare skulle få arvode och ersättning för förlorad arbetsförtjänst och drog då undan mattan för partier som V och M när det gällde politisk insyn, det var ett svek från S gentemot dess förra samarbetspartner V, och ett svek från C gentemot dess förra koalitionspartner M. Men det kanske inte handlar om demokratibegreppet? För att dessa partier är så små så deras demokratiandel faller under den så kallade ”majoritetens diktatur”. Det är inte så politiken bygger ett klimat att konstruktivt arbeta vidare i som också kan locka nya att engagera sig i politiken.

  2. edor vilhelmina

    Man verkar bädda in sig i teknikaliteter för att dölja den verkliga politiken, det politisk aktuella läget om man så vill uttrycka det. Att undanhålla sanningen för väljaren på ett direkt konkret språk. Hjälper det Vilhelmina totalt sett när inte väljarna kan ta del av hur politiken ser ut. Hur länge ska vi leva med detta i Vilhelmina där frispråkighet och upplysning är näst intill tabu. Har jag fel?

    • Åsa Össbo (inläggsförfattare)

      Nej, du har nog rätt i flera avseenden- insyn och lika villkor/tillgång till information har länge varit icke-prio i Vilhelminapolitiken. När sådant påtalats från oppositionen då kontrar majoriteten med epitet som gökunge, ”mata oppositionen” mm. Visst finns ett eget ansvar för att ta reda på info men det är svårt att ta reda på det som en inte vet finns. I just detta fall kunde förvaltningen bistå med hjälp att ta fram en matris för överblickbarheten.

Lämna ett svar till Åsa Össbo Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.