Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: kommuner

Mer pengar

Av , , Bli först att kommentera 11


Prognosen för de kommunala intäkterna från skatter och utjämningssystem kom förra veckan. För de flesta såg det ganska bra ut för kommande år, för några ännu bättre. Kommuner och landsting har aldrig fått mer pengar, i inflationsrensade tal, än under de senaste åren.

Vännäs beräknas få ca 2,5 miljoner mer än tidigare förväntat, Bjurholm drygt 3 miljoner. Det är som sagt en prognos och ingen garanti.

Hål fattas inte att stoppa pengarna i där jag bor och verkar politiskt. Hål börjar det bli både här och där i det kommunala fastighetsbeståndet som inte alls får det underhåll det behöver. Det lämnar vi åt våra efterkommande. Under budgetarbetet i Vännäs, som jag inte deltar aktivt i detta år, vill det till att partierna tänker långsiktigt och inte blir populistiskt skelögda. Vad hjälper det vår sköra ekonomi om det kommer in lite mer pengar om det går ut lika mycket eller mer?

Sen bör vi som i större eller mindre grad hör till oppositionen kanske inte tala med så stora ord om det ekonomiska ansvaret om man velat satsa ungefär lika mycket som majoriteten, eller mer.

Om Bjurholm ska jag inte uttala mig, där är jag inte politiker. Men tre miljoner där motsvarar på ett sätt sett omkring 140 miljoner för Umeå. Inte oväsentliga summor.

420 000 av viktigaste jobben

Av , , Bli först att kommentera 8


I slutet på sitt tal igår talade Fredrik Reinfeldt bland annat om jobben i kommuner och landsting. Han gjorde det delvis utifrån en lättläst SKL-rapport.

Man räknar med att 420 000 rekryteringar behöver göras de närmaste tio åren, till ”de viktigaste jobben”. Något som var glädjande i en annan SKL-rapport FR hänvisade till, ”Stolhet och fördomar”, var att de offentligt anställda kände större mening och motivation med sitt arbete än övriga. Inte minst utifrån detta att man känner att man gör något nyttigt för andra, något bra.

Frågan är hur man ska inspirera 420 000 unga att utbilda sig för vård, omsorg och skola. Samtidigt som det är sant att pensionärer sällan ersätts av 21-åringar utan lika ofta av medelålders, så måste vi få fler unga att utbilda sig för yrken som finns och behövs.

KUN på SFI

Av , , Bli först att kommentera 5


Idag var det KUN i Bjurholm, kultur- och utbildningsnämnd.

Det var inte så väldigt många ärenden och nämnden blev inbjuden till SFI-gruppen på kaffe. Flera av politikerna hade inte sett lokalerna och det blev ett trivsamt och bra inslag i mötet.

Bland annat kom vi in på detta med svårigheten att få praktikplatser till de nyanlända som kommit tillräckligt långt med sitt nya språk. På många håll är det kommunernas egna verksamheter som är skralast när det gäller att erbjuda platser. Det är lite märkligt när man tänker på alla de sammanhang där det verkligen kunde behövas några händer till.

Vi var flera stycken av olika kategorier som var överens om att det måste bli ändring på detta. Eftersom vi representerade både politik, fack och verkställande tjänstemän så vore det bedrövligt om det inte skulle bli verkstad av orden.

Kommunreflektioner

Av , , Bli först att kommentera 8


Apropå kommunernas storlek.

I fredags var jag med på en träff med RUC:s utvecklingsledarnätverk. En stor del av dagen ägnades åt en forskningsrapport om de nyanländas skolsituation. T.ex. om fördelar och faror med förberedelseklasser.

Det var en mycket bra föreläsare och forskare som redogjorde för internationell och svensk forskning på ett verksamhetsnära och matnyttigt plan. Eftersom skillnaderna kommuner emellan är stora hade hon och hennes forskargrupp valt ut tre kommuner. En stor – Stockhom, en mellanstor – Västerås och så den lilla – Mjölby.

Mjölby har ca 12 200 medborgare. Man är därmed ungefär lika stora som trean i Västerbotten, Lycksele. Fyra av de kommuner som var representerade vid fredagens träff på Naturvetarhuset har tillsammans ca 1 000 färre invånare än Mjölby.

Den här reflektionen gör jag inte för att gnälla åt något håll. Vi måste bara vara medvetna om att flera av Sveriges allra minsta kommuner finns i vårt län. Vi måste samverka ekonomiskt rationellt över våra gränser. Långsiktigt är det också nödvändigt att vända den ständiga ökningen av statsmakternas kostnadsdrivande pålagor och krav. Vi måste också själva inrikta oss på förenkling.

På vägen mot en större samverkan ska man inte skämmas ett ögonblick för sin litenhet. De befolkningsmässigt små kommunerna administrerar en mycket stor del av Sveriges yta, landområden vars resurser bidrar till helheten på många sätt. Per person kommer de offentliga kostnaderna alltid att vara högre i de glesbefolkade och vidsträckta områdena. På något sätt ska det betalas för tillgången till fjällvärldens rekreationsmöjligheter, för skogens, jordbrukets, gruvornas och vattenkraftens bidrag till Sveriges helhet. För att inte tala om all utbildad arbetskraft man bidrar med. Det kan verka mycket när man ser den kommunala utjämningen fördelad per person. Multiplicera summan med antalet invånare och jämför sedan vad man nationellt får ut av de små kommunerna så är de även krasst ekonomiskt en god affär för AB Sverige.

Samverkan

Av , , Bli först att kommentera 4

I dagens VK finns två artiklar om samverkan som är klart läsvärda. Särskilt ledaren, tycker politikerdelen av mig. Den handlar om Västerbottens kommuner och delar och hur vi ser på varandra och samverkan.

Den andra artikeln handlar om samverkan mellan utbildning och forskning och är skriven av Umeå universitets rektor Lena Gustafsson och dess vicerektor för samverkan och innovation, Agneta Marell.

Nordebos ledare är inte Twitterkorta, vilket innebär att många i kategorierna som förr mest alltid läste ledare idag ofta hoppar över dem. Västerbottens politiker bör Inte hoppa över den här ledaren. Den angår oss i allra högsta grad.

Vi kommer att behöva en betydligt mer långtgående samverkan i vårt län. Lennart Holmlund kan ha tagit i en del i utspelet om kommunsammanslagningen, men han är inte helt ute och cyklar. Oavsett vilka former det tar måste våra kommuner samverka i en helt annan utsträckning än idag om vi ska ha råd med de vårdande och lärande personer vi behöver. Men det måste bli en samverkan som ibland stavas förenkling och förbilligande, inte bara förbättring. Det är den bistra sanningen.

Det har hittills gått märkligt bra för Västerbotten och Norrland under nuvarande ekonomiska krisläge. Det kan nog bli kärvare, men med en ökad samverkan har vi bättre förutsättningar att möta framtiden än med småskuren självtillräcklighet och prestigetänkande. Det är ingen hejd på vilken bromseffekt sådant kan ha.

Samverkan betyder inte centralisering av makt och fungerar dåligt med avund, självömkan och sämsta sortens "storbondetag". Missförstå mig inte, jag har inget emot varken små eller stora bönder, men när man mäter sitt värde i hektar eller befolkningssiffror försämras möjligheterna till fruktbar samverkan högst radikalt. Man ska akta sig för att bli en "hektarpadda", oavsett vad det är man mäter och oavsett vilket parti man företräder.

I politiken premieras tyvärr oftare lokalegoism och motsättningstänkande än samverkansträvan och det Nordebo kallar "regional samhörighet".

 

Förenkla helt enkelt

Av , , Bli först att kommentera 8


Andra dagen på ”Förenkla helt enkelt” handlade mycket om att identifiera förbättringar man tror den egna arbetsplatsen behöver.

För oss i Bjurholm tycker jag det blev ett nyttigt samtal om sådant vi trodde vi skulle behöva i helhet och verksamheter. Det visade sig sedan att de andra fyra kranskommunernas representanter sett ungefär samma behov hemma hos sig. Det handlade mycket om självbild, information, öppenhet, gott medarbetarskap och attityder genom organisationen. En del hamnade på papper och annat från vårt ganska öppenhjärtliga gruppsamtal har vi med oss framöver på annat sätt.

Jag hoppas att vi kan uppnå en stor del av den här dagens jordnära vardagsvisioner. Blir det så borde både de anställda och medborgarna vi servar påverkas positivt.

Empatbyråkrater

Av , , 4 kommentarer 5

Har tillbringat dagen på Folkets Hus i Umeå med andra tjänstemän från Umeås kranskommuner.

"Förenkla helt enkelt" heter utbildningen som SKL (Sveriges kommuner och landsting, inte Statens kriminaltekniska laboratorium!) och Tillväxtverket erbjuder kommunerna. Jag tycker det har varit en bra dag med några aha-upplevelser och en hel del bekräftade tankar. 

En sak som förvånade lite är vilka krav t.ex. livsmedelslagen, förvaltningslagen, Plan- och Bygglagen och Skadeståndslagen ställer på myndigheternas information, service och rådgivning till företag och allmänhet. Det är inte småpotatis och inte bara krav åt ena hållet. Skatteverkets förbättrade inställning klargjordes genom ett sådant här uttalande därifrån: "”Folk vill ju göra rätt. Då ska vi hjälpa dem med det.”

Några föreläsare lyfte fram det positiva ursprung som ordet "byråkrat" har. Det var ordet för korrekta, icke mutbara tjänstemän som följde lagen, utan att böja den efter vilken man hade framför sig.

Det är inte meningen att kommunernas chefer och handläggare ska bli "fixande konsulter", men inte heller att de ska vara stelbent strikta byråkrater. Dagarnas mål, vi ska utbildas även i morgon, är att bl.a. att vi ska gå vidare som empatiska professionella. Eller som empatiska byråkrater. "Empatbyråkrater" kanske man kan säga?

Återkommer kanske i ärendet.

Behöver inte vara på jobbet

Av , , Bli först att kommentera 5


En inte alldeles obetydlig del av arbetsdagen går åt till att läsa, hantera och besvara mail. Inte så få handlar om inbjudningar till det ena och det andra. Utbildningar, information, samverkan, arbetsgrupper och olika projekt.

Det är lätt att dra på sig kritik av olika, ofta helt motsatta, anledningar när det gäller det som sker utanför den dagliga arbetsplatsen. Antingen är man ”borta” för mycket eller också ”deltar” man för lite.

Skulle jag satsa helhjärtat på att undvika medarbetare och dagliga arbetsuppgifter så vore jag inte så ofta på jobbet. Det finns mängder av möjligheter att slippa, om man skulle se det så.

En mindre organisation där man är få som delar på denna tids oavbrutet jäsande mängd av nya uppgifter, utökade lagstiftning, allt förändrings-, kontroll- och ”bredvidarbete” är känslig. Ett nytt arbetsområde, hur behjärtansvärt det än är, kan måsta avfärdas för att det saknas människor. Man kan tvingas avstå nyttig samverkan som innebär stora utvecklingsmöjligheter för att man behövs i det nödvändiga och lagstadgade. Även om man i grunden är positiv till saken och en samarbetsmänniska.

Samtidigt måste den lilla verksamheten finnas med bland de stora när saker avgörs för att få draghjälp och för att göra sin röst hörd. Ingen lätt ekvation precis. Jag kommer i min nuvarande uppgift aldrig att kunna ”delta” så mycket som alla institutioner, samarbetsorgan m.m. tycker är lämpligt. Enligt andra kommer min dörr att vara låst för ofta.

Det blir till att navigera genom uppdragets mångfacetterade krav med elevernas, skattebetalarnas och medarbetarnas långsiktiga bästa för ögonen och göra alla bara lagom besvikna.

(Skrivet en annan gång, men publicerat nu)

Ta ditt ansvar

Av , , Bli först att kommentera 3


Har just tittat över veckan som den ser ut i almanackan. Hur den blir i sinnevärlden återstår att se.

I morgon blir det föreläsningsdag i Bjurholm. Axel Danielsson kommer att gå igenom politikers och tjänstemäns uppgifter och ansvarsområden. Förmodligen med en bra blandning av kunskap, skärpa, humor och tydlig estradörsbegåvning. Det brukar vara så med honom. Han har undervisat en hel del av kommunsveriges uppgiftsbärare.

Huvudbudskapet lär bli att det är politikerna som bestämmer och att det kräver förberedelse och ansvarstagande. Men det blir säkert många intressanta sidospår. Jag ser fram emot morgondagen. Både som tjänsteman och politiker.

Prolog och epilog

Av , , 4 kommentarer 9


Vid sju-snåret i morse kom jag till min nya arbetsplats, man sover inte bort tiden i Bjurholm.
Det blev en dryg timme inledande framtidsprat med rektorskollegorna och sedan hade vi en knapp timme med facket. Nästa måndagmorgon har jag en egen med lärarfacken och kommunal. Det blir nog inte mycket programförklaring förrän hösten, men lite kan man väl känna varandra på pulsen.

Det är ingen tvekan om att det är många helt nya saker att sätta sig in i. Jag har mycket att lära mig och många misstag att göra, eller försöka undvika, på vägen från operativ rektor i idéburna, "platta" föreningsdrivna organisationer till tjänsteman i en kommun. Även vägen från politiker till kommunal rektor och skolchef har säkerligen sina diken. Det gäller nog att vara mer sparsam med uttalade tankar och meningar, där har jag ett av många utvecklingsområden. Jag får kanske skaffa mig ett par-tre mentorer med lite olika erfarenheter.

Ett litet besök på kommunhuset hann det också bli idag, liksom underskrift av anställningsavtalet. Nästa "Bjurholmssväng" blir i Lycksele där vi ska jobba med bl.a. systematiskt kvalitetsarbete på torsdag och fredag.

Fram till dess blir det först politik. Fullmäktige idag, ksau och Liljaskolans styrelse i morgon.
På kvällen är det skolavslutning och avskedstal på Bruksskolan i Ursviken, på onsdag diverse överlämning och på kvällen avslutning på Björkskolan i Skellefteå. Sen återstår bara några Skelleftedagar veckan efter midsommar. Jag är glad för det lärorika halvåret där också.

Det är mycket och många man kommer att sakna.