Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: förenkling

Elpriskompensering

Av , , 12 kommentarer 16


Sveriges och andras dyra misstag att ta bort för mycket planerbar elproduktion kan mildras på olika sätt.

Man kan som Moderaterna föreslagit sänka skatten så att alla elförbrukare får lite temporär hjälp när konsekvenserna av felbesluten blir särskilt svåra. Det kostar relativt lite administration och fördelas någorlunda rättvist mellan änkan i hyrestvåan, sparsamma och mindre sparsamma villaägare. För någon är hundralappar mycket mer än tusenlappar för en annan.

Gillar man bidrag mer än skattesänkning kan man inrätta ett administrationstungt bidragssystem som sysselsätter många länge. En komplicerad åtgärd som slår synnerligen olika mellan brukarna. De som gnetat, eldat och sparat kanske inte får något. En som har råd kanske t.o.m. skruvar på lite extra och kan få badtunnans fredagsuppvärmning betald.

Ideologiska skygglappar kan ibland slå krokben både på en själv och många andra.

Företagsklimat och samhällsklimat

Av , , 6 kommentarer 7


Den här texten skulle in på Vännäsmoderaternas Facebook-sida under ”företagardagen”, 4 oktober, men försenades p.g.a. FB:s haveri under afton och kväll.

” Ett ord på företagardagen – 4 oktober

Vi lever alla mer eller mindre på företagen. Mest mer. Där blir värden till som ger arbetstillfällen, löner, skatter och välfärd. Även vinster som till största delen investeras i nya eller utökade verksamheter. Som ger arbetstillfällen, löner, skatter, välfärd…
Ett bra företagsklimat medverkar i regel till ett bra samhällsklimat. Ja, vi har olika huvudintressen, men i grunden är vi alla och inte minst kommunekonomin beroende av ett näringsliv som fungerar bra.

Företagen i Vännäs verkar utifrån kommunrankingen anse att det lokalt fungerar hyggligt bra ur deras perspektiv. Inte allt, men till övervägande del. Vännäs ligger i den översta tredjedelen bland kommunerna.

Röster bland företagarna önskar mer marknadsföring av Vännäs som företagsort. Mer aktivt arbete för att få hit fler som kan bli en del av våra företagskluster.
Idag kan Vännäs segla i viss medvind och ha draghjälp av Umeå, men vi ska inte nöja oss med det. Vi behöver själva aktivt göra mer.

För att förenkla för små och stora företag att starta och etablera sig behövs också fler bostäder, lokaler och färdiga tomter

Det kanske största hotet mot sunt företagsklimat är ”förkrånglingen” som har nått kritiska nivåer i Sverige. Det behövs förenkling och snabbare tillståndsprocesser. Mycket av regeltillväxten sipprar ner från nationell beslutsnivå, men det är viktigt att kommunerna modigt strävar mot förenkling. För företag och enskilda.

Ett hinder som inte kommunen råder över är de elnätavgifter vännäsbor och företag ska betala – Sveriges högsta! Vi bor mellan Umeälvens kraftverk och betalar mycket högre nätavgifter än många som bor 60-100 mil från kraftverken.
Här måste kommunen fortsätta höja höja rösten mot Vattenfall tills det kommer ett svar. Rätt svar och rätt åtgärd. Sänkning.

Vännäsmoderaterna vill ha ett bra ”allmänt samhällsklimat” i Vännäs tätorter och byar. En ekonomi som ger oss möjlighet till hållbara prioriteringar. Fler arbetstillfällen, bra integration och låg arbetslöshet i ett fortsatt tryggt samhälle. För det behöver vi ett bra företagsklimat där fler bra företag och arbetsplatser kan odlas fram och växa.
Företagsklimat och samhällsklimat hör till stor del ihop.”

Vi måste hitta ”Bra nog”!

Av , , 4 kommentarer 15


Jag träffade idag en medelålders före detta företagare. Man blir glad av honom, idag också ledsen.

Han har avvecklat sitt företag i förtid och det handlade inte om lönsamheten. Han räknade upp några huvudsaker som tog bort ett företag i en mindre kommun.
Det han främst nämnde rör alla företag, men får större konsekvenser för småföretagen där också fyra av fem anställs idag.
I sommar har jag hört företagare med upp till 10-15 anställda som funderar i samma banor. Idag hade man förmodligen inte startat och frågan är om man orkar fortsätta.

Orsaken är den tilltagande regelbördan. Myndigheter finner ständigt nya möjligheter till ökad kontroll, bättre säkerhet, utförligare statistik och behov att förhindra fusk och kriminalitet. Alltid finns en god tanke utifrån det egna perspektivet, men det brister ofta i helhetssyn, service- och konsekvenstänk.

Företagaren från idag berättade om ökande, alltmer tidskrävande plan- och dokumentationskrav från halvdussinet myndigheter som ofta bara tycks se sin del.
Det är inte underligt att många som hade intresse, fallenhet och gåvor för att bli samhällets ”resursskapare” börjar ge upp. Den administrativa massan börjar bli systemkritisk.

Kommuner, regioner och statliga myndigheter måste fatta att vårt samhälle på många sätt passerat vägs ände när det gäller helheten av administrativa krav.
Visst finns alltid områden där man kan komma längre och där kraven kan och bör höjas. Frågan är vad priset blir och vad som händer när glaset rinner över.

Vi har i politiken pratat mycket förenkling ett tag, tyvärr mest pratat. Man kan tyvärr också göra så och samtidigt ösa på med krävande förslag som drabbar förvaltning och skattebetalare bara mer.

Inom politiken och myndighetsutövandet måste vi börja stava på den svenska motsvarigheten till ”Good enough”. Bra nog. En framtida minskad andel skattebetalare i befolkningen gör det särskilt nödvändigt. Den kostnadsdrivande, tid- och energislukande regelbördan för företag och verksamheter måste minska. Mycket måste bli enklare och gå snabbare för både företag och privatpersoner. Vi måste på många plan och områden hitta ”Bra Nog”-nivån och det är bråttom.

Hur når vi dit?

Lära av Karolinska?

Av , , 4 kommentarer 15


I senaste numret av ”Chef” skriver Cissi Elwin om Björn Zoëga, Karolinska sjukhusets chef. Islänningen har på två år medverkat till att vända ett underskott på 2,9 miljarder till överskott som går till vård. Det utskällda sjukhuset rankas för övrigt som det 7:e främsta i världen.
Jag har minimal koll på Zoëga och Karolinska och beskrivningen nedan är extremt enkel. Den resa man nu gjort med administration och byråkrati bör vi ändå reflektera över. Så här skriver Elwin:

”Hans recept var att ta bort onödig administration, skära bort ett helt chefsled (en femtedel av alla chefer fick gå) och lägga ner ett it-system som kostat 190 miljoner men ändå inte fungerade. Han skapade ett nytt för en miljon.
Dessutom har han halverat alla möten. Hälften så lång tid och hälften så många. Och de som vill ha möten med honom måste ange varför. Ofta är det för att de har problem med något. Då måste de ha med sig en lösning på problemet och gärna en kalkyl på vad lösningen kan kosta. Efter de kraven är det inte alls lika många som vill ha ett möte.”

Vi har en del att fundera på i våra organisationer inför en framtid där vi blir allt äldre och där andelen arbetande ”skatteskapare” blir mindre.

Jag tror vi måste ta en kopp Zoëga då och då.

23 fotbollslag kommunikatörer

Av , , Bli först att kommentera 10


Äter senlunch i en grannstad och ser fram emot tredje mötet för dagen kl 14. Fick ögonen på att Göteborgs kommun enligt uppgift har 255 kommunikatörer. Det kan nog behövas ett antal i dagens hårt belastade informationslandskap och förr hette man annat när man informerade. Det var inte heller så många hemsidor som krävde uppdatering i min ungdom.

Och ändå. Offentligheten har viktiga val att göra när vi ska anpassa verksamheten efter behoven, antalet skattebetalare och deras samlade betalningskraft. Balansgången där bra offentliga arbetsgivare ska erbjuda rimlig medborgarservice och god fysisk och psykosocial arbetsmiljö – allt i hållbar ekonomisk balans – det kommer att kräva nytänk. Kanske också mer av ”gammalt tänk”.

Enligt SKL:s ekonomirapport har kommunsektorn ökat med 100 000 anställda sedan 2014. Mycket är säkert motiverat, men utvecklingen totalt sett är inte alls hållbar. Stat, region, kommun och medborgare måste allvarligt tänka över vilka ”bra-att-ha-grejor” vi kan och måste vara utan för att ha råd med det vi inte kan vara utan.
Människorna behövs, men några på andra platser.

Inga enkla kommunlösningar

Av , , Bli först att kommentera 16


Många kommuner sliter hårt med ekonomin idag. Åldersfördelning, utflyttning, mindre andel förvärvsarbetande skattebetalare, ökningar i försörjningsstöd m.m. pga stor invandring och trög integration är några orsaker. Faktum är ändå att många kommuners besvärande skulder byggdes upp för länge sedan. I ofta överglorifierade tider då kommunerna inte gjorde pensionsavsättningar utan lämnade de kostnaderna till framtiden, d.v.s. nutiden.
Ett antal större kommuner med goda förutsättningar tycks dessutom ha haft för lite respekt för utgifter och skuldsättningen i tro på intäktsökningar och i ”skönhetstävlingen” med andra.

Lösningarna man hoppas på ser också olika ut. Mer pengar från staten leder kanske. Sammanslagning, helst med rikare kommuner finns också med som hopp för många mindre.
Här finns knappast enskilda lösningar. Statens börs är inte hur stor som helst, där är begränsad hjälp att vänta. Att ”gifta sig rikt” kan bli dyrköpt när konjunkturen vänder eller räntan stiger för en högbelånad partner. De som vill lösa problemen med att kasta ut alla invandrade blundar för några grundläggande fakta. Till exempel bristen på arbetskraft.

Om inte näringslivet vill satsa och kan blomstra har vi ingenstans att hämta grundfinansieringen av samhället ifrån. Det får bli en egen blogg, vi lämnar det nu.
Staten måste sluta att vältra krav och kostnader på kommunerna och statens bidrag till kommunsektorn måste öka. Främst till kommuner med utflyttning, arbetskraftsbrist och särskilda integrationssvårigheter. Framför allt måste administrationstillväxten mer än bromsas. Vi kommer att måsta backa, på alla adminnivåer (stat, region och kommun) till förmån för utförarkraft. Detta mycket svåra svåra måste ske samtidigt som vi noga vakar över arbetsmiljön för våra ofta hårt pressade anställda. Många i.o.f.s. nyttiga saker måste helt enkelt lyftas bort, inte utföras. I kommunerna måste också både oppositioner och majoriteter i och mellan valrörelserna sluta inbilla invånarna att det finns ”fria luncher”. Så allt för ofta matas det på med nya, röstfiskande förslag på utvidgningar och subventioner. Skamligt ofta från partier som i bokslutstider klagar på majoriteternas brist på återhållsamhet. Här bör våra profileringssträvanden och maktkamper generellt bli hederligare. Morgondagens medborgare har inte råd med dessa överbud.

Låter det här tråkigt? Inte så röstmagnetiskt? Känns det mer lockande med en kraftfull och enkel lösning från vänster eller nationalistisk höger?
Glöm drömmarna om snabba lösningar. Morgondagen kommer att se bäst ut där nyanserade gnetare med ambition att hålla ihop samhället har tungt inflytande.

Vännäsmoderaternas val

Av , , Bli först att kommentera 19


I Vännäs har socialdemokraterna efter valet bjudit in de borgerliga till samtal om framtiden. V och MP har redan samarbete med S.
Med stora utmaningar, eller problem, och ansträngd ekonomi har denna möjligheternas kommun en resa att göra. Utan tydlig majoritet finns risk att de nödvändiga, tuffa besluten inte fattas.

Alla borgerliga partier var tydligen intresserade av att vara med och påverka majoriteten i vårt nuvarande läge. Vi har främst haft den lokala ”triangeln” i åtanke, M-KD-L. S ville ha M och vi har efter överläggningar inåt sagt ja. Inget fjäderlätt beslut.
Den ideologiska spännvidden är rejält stor i detta samarbete, men som Vännäs sparsammaste parti tror vi att vi har en uppgift att tillsammans med majoritetspartierna försöka vända Vännäs ekonomi denna period. Vi kan bli straffade för detta nästa val, men lyckas vi bidra positivt är det viktigare än våra procent och mandat.

Vi är fortfarande samma borgerliga parti och har inte lovat ”lydnad” i allt, men vi ska tillsammans med majoriteten försöka få till budgetar som så småningom gör det lättare att vara politiker och bättre att vara invånare i Vännäs.

Inte så ljusrosa, Johan Söderling

Av , , Bli först att kommentera 8


Inom Vännäsmoderaterna blev vi oroliga när Vännäs kommunalråd Johan Söderling lät så bekymmerslös i sin debattartikel i VK 31/3.

Det är inte bara pensionsskulden vi oroar oss för, som man kan tro när man läser VK:s rubrik över repliken. Den totala skulden på drygt 90 000 per invånare och närheten till lånetaket oroar, särskilt när räntan stiger. Dessa saker tillsammans med att resultatnivån inte är långsiktigt hållbar gör att Vännäs med sina investeringsbehov måste ta ett helt nytt grepp om ekonomin. Särskilt om man vill tänka sig utveckling.

Andra kommuner har vänt långvariga ekonomiska snedsitsar och bojor till balans och ekonomisk frihet. Det skulle kunna ske även i Vännäs. Om vi inte bara gör som hittills.

Här är repliken på Johan Söderling.

Förenkling är vackert

Av , , Bli först att kommentera 8


Måndagens kommunfullmäktige i Vännäs blev full dag. Vi har bland annat hanterat översiktsplanen och årsredovisningen för 2017. Det kommer mer om detta KF i en senare text.

En liten detalj bland det stora är att kommunledningskontoret bantat omfattningen på årsredovisningen ganska rejält. Resultatet har blivit en bättre, tillgänglig och informativ årsredovisning. Den rekommenderas för den som vill veta mer om vår hemkommun, vad som görs, hur och varför. Gå in på kommunens hemsida och läs den när den kommer ut efter några små korrigeringar och tillägg.
Förenkling är vackert och nödvändigt. Det borde vara riktmärket länge framöver efter en lång tid då vi i offentlighet och näringsliv gjort samhället alltmer komplext och tungrott. Kan utvecklingen vändas? Jag skulle verkligen önska det. För skattebetalarnas, ekonomins, medarbetarnas och kärnverksamheternas skull.

En sak som skulle kunna läggas till i årsberättelsen är en tydlighet om kommunens samlade skuld – apropå förra bloggtexten. Alltså även pensionsskulden som kommunen har till medarbetare som jobbat innan 1998. Kommunkoncernens totala skuld är dryga 800 miljoner vilket blir mer än 90 000 per invånare, liten som stor. Den skulden och vårt kostnadsläge bakbinder oss, gör manöverutrymmet väldigt litet och tvingar oss ofta till tråkiga beslut. Det är bland annat medvetandet om denna totalskuld som gör att Vännäsmoderaterna är så envetna när det gäller nödvändigheten att begränsa skuldsättningen och få till en bättre ekonomi från grunden.

Andra kommuner har lyckats göra resan och kommit tillbaka till rimlig handlingsfrihet. Dit vill också Vännäsmoderaterna och vi tror att det går.

Äldrefientliga system angår dig

Av , , 2 kommentarer 15

Så mycket har blivit bättre på 30-40 år. Fler sjukdomar upptäcks och behandlas framgångsrikt och livslängden har ökat markant. Betydligt färre dödas och skadas i trafiken trots att den ökat ofantligt. Barn och vuxna med dyslexi och andra funktionshinder behandlas i regel mycket bättre. De som drabbats av funktionshinder har mycket mer hjälp. Det finns många exempel på förbättringar.

Vi har också mycket som upplevs sämre. Det positiva har också med sig nya kostnader som ska betalas av oss alla och gör att vi måste avstå annat. 

Många äldre upplever att vardagslivet blir svårare. För några kom en ny sorg idag. Parkeringsplatserna på Umeås bostadsområden ska avgiftsbeläggas och man kan inte betala med pengar eller kort. Parksterappen, sms eller en talsvarsfunktion är det som gäller. 

”Utvecklingen” glömmer gärna att 20 % av befolkningen inte använder Internet. Alla har inte smart mobil och många som har kan inte hantera den. Jag träffade nyss en med tresiffrigt antal anställda som bara ringer med sin.

Att kontanterna får begränsat användningsområde och flertalet banker inte fattar sin moraliska ”kontantplikt” känns som en strypsnara för många äldre. Att avancerade parkeringsrutiner  gör att man inte kan ta bilen och hälsa på sina vänner, eller inte få besök, kan vara en dramatisk försämring av livskvaliteten.

Jaja, det gäller inte så många säger du. Kanske inte, men andelen äldre ökar dramatiskt. Umeå kommun kunde ha infört parkeringsskiva på bred front om man inte kan hantera tjuvparkeringen i sina bostadsområden. Skivan är i alla fall härligt analog.

Vi bör vara äldrevänliga och förenklingsbenägna där vi kan. En del av dem som bara ler lite överseende åt det här och rusar vidare kan själva få uppleva stora svårigheter med ny fiffig teknik om några år när kognitiva färdigheter börjar begränsas en smula.

Vi bör ha som öronmärke att göra systemen extremt enkla och användarvänliga. Det gynnar alla, på sikt. Ibland är det också den bästa affären att inte ta betalt.