Klockradio upplevelser

 

Satt för en stund sedan och drack morgonkaffe med Åke, då satte Niccos radio igång att spela. Ja, inte av sig själv, hon hade ställt den på uppväckning till radiospelande. Då kom Åke att tänka på Tex, hans gamla kompis, som för länge länge sedan, hade investerat i en klockradio.
 
Första testen är ju att ställa den, och få den rätt. Han knappade in det han trodde var rätt och gick i säng. Sex på morgonen flög han upp ur sängen och trodde att han blivit invaderad av finnlänningar. Han hade lyckats ställa in klockradion på en finsk kanal och dom hade en nyhetsuppläsning.
 
Nästa upplevelse med den nya klockradion, rådde han kanske inte för så mycket själv, då dom som höll på med radiosändningen, hade tänk jäklas lite. Han hade gått i säng och låg och lyssnade på radion, allt efter minuterna gick så sänktes ljudet litegrann, han var där och ökade volymen för att höra vad dom pratade om, ljudet sänktes igen och så där fortsatte det, han gav upp och höll precis på slumra in, då dom gallskrek i radion, han hade tur den gången att han inte åkte på en hjärtinfarkt eller whiplash skada. Ljudvolymen var nog då, ställt in på det högsta läget.
 
Jag ställer numer, min mobil på ringning, då vaknar man till en liten trudelutt, med låg volym, mer behövs inte, det är nästan så man kan vakna av ljuset som kommer från mobilen då den sätter igång. Sen behöver man inte leta efter avstängnings knappen, vilket är ett elände då bägge händerna är så avdomnad att jag inte ens känner att dom sitter fast i armarna. Man behöver bara klämma åt runt mobilen så lyckas man komma åt knappen på sidan, så blir den tyst.
 
Imorse hade jag min sovmorgon, det syns väl? Då blev jag först väckt av Åkes klockradio, sedan satte han igång att nysa, säkert tio gånger innan han fått igång kaffepannan, och då hade jag hunnit vakna så pass att jag förstod att det inte skulle vara lönt att ligga kvar.
 
Idag ska jag upp på Mariehem och fika med morsan, sen ska jag träffa Åke uppe på k-rauta för nu har våran dusch hörna samt handfat, kommit. Har vi tur så har dom satt upp våtrumstapeterna idag, han som var där igår och jobbade, trodde i alla fall det. Vi får väl se när vi åker dit, med grejerna.
 
Avslutar dagens blogg med en bild på lilla Enya som krafsade och pep utanför Niccos dörr igår, hon ville så gärna komma in, men Nicco hade lagt på…hon hörde ingenting:
 
 
Önskar er alla en bra torsdag!
Etiketter: , , , , , ,

4 kommentarer

  1. Maria Lundmark Hällsten

    Svar till Fru Karlsson (2011-02-25 11:24)
    Hahaa, ja vi vet, dom här katterna är dessutom som små hundar. Jag hade lagt ut bilden på kattsajten och fick där en kommentar om dörrhandtaget som syns på bilden, -Handtagen som i ett katthus ser jag… rätt upp… så har jag oxå det på vissa dörrar….

  2. Anne-Sofie

    Hej, det där felvända handtaget kan vara eller bli livsfarligt för katten. En bekant till oss hade så, när han kom hem från jobbet en gång så hade katten fastnat i det med sitt halsband och strypts. Det funkar förstås om katten inte har halsband på sig.

  3. Maria Lundmark Hällsten

    Svar till Anne-Sofie (2011-02-25 15:33)
    Hej Anne-Sofie! Då har vi tur att våra katter inte har halsband på sig, men det kan vara bra att få varna andra. Jag vet en annan sak som är rent livsfarligt för katterna också, dessa leksaker som ska hängas i dörrposten, lämna aldrig en sån om du går ut, då får man allt lov att plocka ner dom om man vill vara säker på att ingen katt ska ha fastnat i tråden och i värsta fall strypt sig själv.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Maria Lundmark Hällsten