Förstår ni vad jag säger?

Hann inte se nåt avsnitt alls igår, av finaste familjen, men upptäckte nu på morgonen att jag redan sett dom 2 första i säsong 3, så jag kunde hoppa över dom 😀 Inte alla kvar nu!

Den här annonsen såg jag alldeles nyss:


Och nu undrar jag, om det är fler än jag, som alltid fyller i eller svarar på det man läser? Själv satte jag ett frågetecken efter och då blev det inte en läcker flaska, utan en fråga om du har en flaska som läcker, i rostfritt stål.

Jag vet att jag ibland vrider på meningarna då jag skriver, fick jag höra i tidigt stadie, då jag började blogga. Det var nog både Nicco och Theresé som inte trodde att jag skulle fixa att skriva så nån förstod vad jag menade 😀

Det finns också gånger jag korrigerar mina meningar, då jag läst dom 3 gånger och inte får nåt flyt i dom. Å andra sidan, så sa jag för snart 11 år sedan, att jag kommer att skriva som jag pratar, och då innebär väl det att folk inte fattar vad jag säger, heller…jisses!!!

Ulla, som jag fick boken, en bra dag, av, kommenterade mitt inlägg om densamme, och skrev att hon kanske skulle köpa en likadan till sig själv så kunde vi jämföra, sedan, vad vi skrivit.

Så kom jag på, att jag faktisk, ska dela med mig av mina slutord, som jag skriver varje kväll, först citatet som står tryckt och hur jag sedan fortsätter. Och det blir precis som med flaskreklamen, jag läser och sedan kommer bara orden. Håll tillgodo!

Hur ni sedan tolkar det jag skriver, är upp till er, jag vet själv vad jag menade 😀

Nu tycker jag att vi fått tillräckligt med snö, alla barnen är glada, som får åka pulka, men till dom kan jag säga att det finns alternativ. Berättade igår, på jobbet, om hur jag som liten, var väldans otålig på att komma iväg till pulkbacken.

Mamma och pappa höll på med sista grejen innan vi skulle bege oss av, jag var väl runt 2 år. Pappa tar pulkan och sätter ner den utanför dörren och mig sätter han i pulkan. Jo, då kan ni gissa vad jag gör, och då jag berättade det igår så kändes det precis som om jag faktiskt kom ihåg hela scenariot, kanske jag gör det eller så har dom berättat det så många gånger att jag tror att jag minns.

Utanför dörren, finns en lång trappa med 16 trappsteg, innan man kommer ner till ytterdörren. Jag håller fast mig i kanterna på pulkan och sedan börjar jag vicka fram och tillbaka med den följden att jag till sist får övervikt i framkant och bränner iväg nerför trappen. Haha…

Det var ingen gråt där inte, jag tyckte det var kul och det lät säkert en hel del också, man behöver med andra ord inte snö för att åka pulka, hahaa… Men ok, jag ska inte rekommendera detta, det kunde ju ha gått illa.

Passar det inte at åka pulka kan man ju alltid göra en snögubbe eller…

Jag ska kaffedejta hemma hos mig idag, Helena kommer hit innan hennes arbetsapass börjar. Så skönt, jag behöver alltså inte bege mig ut annat än med Winstone, och första svängen hade jag tänkt göra nu. Så jag önskar er alla en trevlig fredag, och gör det jag hade tänkt.

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Maria Lundmark Hällsten