TĂ„rar av skratt đŸ˜…đŸ˜‚đŸ€Ł

Ni kanske har lÀst om killen i Dorotea, som ville skÀnka bort sin skoter, till nÄn ungdom.

HÀftigt, och ja, jag kunde inte lÄta bli att skicka in en liten ansökan. Och med tanke pÄ det gensvar han fÄtt, sÄ tycker jag det hÀpnadsvÀckande att han ÀndÄ gett sig tid att svara. En genuin kille, med andra ord, som verkligen visar att han Àr, just det.

Jag skrev, att skulle nu den jag hade i Ă„tanke, fĂ„ skotern, sĂ„ kunde det fĂ„ vara med förbehĂ„ll att om den inte passade, sĂ„ fick den gĂ„ tillbaka till nĂ„n som hellre ville ha den. NĂ€r jag sedan berĂ€ttade för Åke om det hĂ€r sĂ„ sa jag, att det hĂ€r handlar om sĂ„ mycket mer Ă€n en skoter. Det kommer att bli ringar pĂ„ vattnet.

SÄ det var lite kul att sedan lÀsa precis det. Alla som stÀllt upp och skÀnkt Ànnu mer till det hÀr ÀndamÄlet, vilken uppslutning det blev.

Sen skrev han igÄr igen, för att meddela att han utsett en kandidat, och tyvÀrr, sÄ blev det inte mitt förslag. Jag svarade med vad jag tycker om hans grej och att han förmodligen kommer att fÄ fler Àn en stjÀrna i himlen, ringar pÄ vattnet Àr ju som karma. Det man gör för andra kommer tillbaka, pÄ ett eller annat sÀtt, och det gillar vi nog, allihop. Tummarna upp för sÄna hÀr mÀnniskor. HÀr ger kusin Jenny Krigh, bÀgge tummarna upp.

Skratt, Ă€r ocksĂ„ nĂ„got som kan spridas och skĂ€nka glĂ€dje, Ă„tminstone för stunden. Är det sedan, tillrĂ€ckligt roligt, kan man ta fram den dĂ€r skrattkĂ€nslan genom att tĂ€nka pĂ„ det dĂ€r man garvade Ă„t.

Jag fick tips att gĂ„ med i en grupp pĂ„…tadaaa, FB, som heter braggepedia. DĂ€r sitter vi och skryter om allt, till och med hur man kan göra dumma saker utan att veta om det. Ja dĂ„ fattar ni att jag platsar dĂ€r.

Hittade ett inlĂ€gg, skrivet av en Patrik Madsen. Och med hans tillĂ„telse delat jag den med er. HĂ„ll i er, hahaa…

”TĂ€nkte jag dristar mig att bragga lite över min dumhet.

För mÄnga Är sedan sÄg jag en National Geographic dokumentÀr frÄn Turkiet, den handlade om en traditionell frisör, en riktig Barberare.

Efter avslutad klippning och rakning brĂ€nde man bort öron och nĂ€shĂ„r med en typ ”Alladinlampa”, en levande lĂ„ga.

Bra ide tÀnkte jag och greppade tag i en gastÀndare modell lÄng.

StÀllde mig framför badrumsspegeln, tÀnde gastÀndaren men den slocknade dÄ jag förde den mot nÀsborren.

Det blev en stunds meckande, klickande – ingen lĂ„ga och mĂ„nga pys och svordomar.

Plötsligt! POFF! Draken Puff ungefÀr! Ljudet av en gasfylld drickflaska dÀr gasen brinner ut med ett visslande ljud. En veritabel svetslÄga ur en nÀsborren!

Jag hade fyllt hela nÀsan med gas och jÀvlar vad röd jag var om nÀsborrarna, ont som bara den.

Men, upsida, i den ena nĂ€sborren var det vĂ€ldigt rent frĂ„n nĂ€shĂ„r!” slutcitat

Jag lĂ€ste den för Åke och vi skrattade bĂ€gge tvĂ„ sĂ„ att det tĂ„rades i ögonen. En gissning nu, Ă€r att Ă€ven en stor del av er lĂ€sare, gjorde likadant.

Ha en fin onsdag, mina vÀnner!

 

Maria Lundmark HĂ€llsten