Etikett: arbetsförmedlingen

Mhum…

Av , , 2 kommentarer 4

Jag var ju till läkaren i förrgår, detta kommer att bli, en typ av moment 22. Hon sa att hon kunde sjukskriva mig i 2 veckor…ja, vaddå 2 veckor??? Som om en hälsporre skulle bli bra på 2 veckor, skulle inte tro det.

Med sulorna kan det ta upp till ett halvår, har sjukgymnasten sagt, hon sa att det kunde ta 4 veckor, andra har blivit sjukskrivna i 3 månader. Vem ska man lyssna på? Hur mycket kan jag stå och gå på foten och den ändå kommer att läka, var en fråga jag ställde. Nä, det vet jag inte, svarade hon. Jag kan förstå att hon inte vet det, men hur tycker dom att jag ska göra då?
 
Detta kommer sig av att arbetsförmedlingen samt trygghetsrådet, tycker att jag ska gå ut och praktisera som personlig assistent, hur detta nu kommer att vara möjligt, ska jag ha osagt. Alla brukare har ju olika saker dom vill ha hjälp med, ingen är likadan som den andra. Jag har ju ändå valt, vilka jobb jag har sökt, utifrån mina erfarenheter, och vad brukarna är ute efter osv.
 
Och den stora frågan är hur jag kommer att fixa att stå på min onda fot under, eventuellt några timmar/dag. Är det att visa sina framfötter (nu fick jag till det) inför ett företag om hur duktig jag är, man kanske fixar några dagar och sedan är det kört, på grund av att jag inte kan stå och gå längre. Jag skulle nog vilja avvakta tills foten blivit bättre, innan jag går ut på något sådant.
 
Men då kommer vi till detta moment 22, hur ska dom kunna sjukskiva mig från något som jag  ännu inte har? Det går ju inte. Jag är ju arbetslös. Men 2 veckor kunde jag som sagt få. Nä, sa jag till läkaren, jag betackar mig, vi struntar i sjukskrivningen, för om jag känner mitt liv och mina dagar rätt, så kommer en sjukskrivning att bli till ett aber, där jag kommer att få vänta i evigheter på ersättning, om jag ens skulle få någon. Nä, nu ska jag göra allt för att undvika strul.
 
Läkaren rådde mig till att smörja in hälen med orudis eller nån liknande gel. Då undrade Jan A om man inte lika gärna kunde tejpa fast en magnecyl under foten. Ja, det hade ju varit smidigt. För jag undrar hur fasen orudis skulle kunna tränga upp genom den tjockare huden man har under foten. Men men, jag ska för all del prova, då får jag ju se om det funkar. Inte med magnecylen utan med orudisen 🙂
 
Idag ska bussen packas, Åke jobbar bara halvdag så vi ska kosta på oss en räkmacka på Ullas, som lunch, och sen får vi se vilken tid det tar innan vi är packade och klara. Jag ska följa med Nicco på skolavslutningen ven fast hon har bett mig att låta bli. Nu har jag förhandlat till mig att åtminstone få vara med i klassrummet under en halvtimme, sedan kan jag gå hem. Hon tycker det är skämmigt med föräldrar på skolan och det är INGEN annan som kommer att vara där. Jo tjena, någon tror jag väl ändå kommer att följa med dit, konstigt vore det ju annars.
 
Jag åkte förresten på returmarkanden igår och köpte mig en symaskin för 200:-. Den var genomgången och hade inga större fel, sicksack och raksöm skulle fungera felfritt och jag behöver inget annat. Men nu återstår att se vad som händer då jag stoppar i kontakten, Jan misstänkte att den kanske, eventuellt kommer att explodera, och det skulle egentligen inte förvåna mig ett dugg. Jag får återkomma när jag har testat.
 
Hoppas ni får en trevlig helg!
 

Förmedlat arbete

Av , , 2 kommentarer 2

Ja inte hörde a-kassan av sig i veckan, så på måndag blir det jag som får ringa upp och fråga om deras telefoner kraschade förra onsdagen eftersom dom aldrig ringde upp. Däremot, och detta är ju lite intressant, så ringde min handläggare på arbetsförmedlingen upp och undrade om han fick lämna ut mitt namn till ett företag som sökte en vikare, visserligen bara i tre månader men man ska ju börja någonstans och bara att få in foten på ett företag är ett stort plus.

Givetvis fick han göra det men det är inte bara jag som står på den listan utan 2-3 stycken till så vi får se hur det utvecklas. Jag vill inte skriva vart det är, men om jag får det jobbet så ska jag tala om det för er.
 
Det intressanta är inte bara jobbet i sig, utan att dom ringde upp mig  🙂 nog har jag arbetat i flera års tid, och många gånger har jag anmält mig som arbetssökande på arbetsförmedlingen men hittills, aldrig någonsin, blivit uppringd av dom. Å andra sidan, så är det kanske precis vad dom gör men att det aldrig har funnits något som skulle ha passat mig, vem vet. Det var i alla fall snyggt jobbat av honom och nu fick man lite mer tilltro till förmedlingen.
 
Den allra första gången jag satt med en handläggare där, jag var väl runt 16-17 år, och fick frågan om vad jag ville jobba som eller med och jag svarade, något inom kontor, så fick jag svaret av handläggaren att det var inget framtidsjobb, det skulle jag genast lägga på hyllan, vilket jag också gjorde. Hur dumt som helst och man kan ju fråga sig vad det var för typ av handläggare. Hade han, den gången puschat för mitt val så kanske jag hade sökt mig en utbildning men nu blev det aldrig så. Fast åter igen och å andra sidan, om man nu ska tro på att vissa saker är förutbestämda att hända så kanske det var en mening med det valet också, det lär jag aldrig få veta.
 
Idag blir det förmodligen promenad med en annan granne, Kerstin och Janne är upptagna med annat. Åke har kört in Volvon på verkstaden och ska dit och skruva och sedan ska Cheven tvättas, det är verkligen på tiden men samtidigt vet man att med slasket som nu blir på våra vägar, så kommer tvätten att vara lika ogjord, om några dagar. Men den värsta skiten kan man ju kanske få bort. Ni får ha en bra lördag, det ser ju att bli en solig och fin dag så det är bara till att he sig ut.
 
 

Hur snackar du

Av , , 2 kommentarer 4

För tolv år sedan gick jag en kurs i vad jag ville bli ”när jag blev stor”, ni vet, en sån där kurs som man får gå för att statistiken ska se bra ut på arbetsförmedlingen över hur många som är sysselsatta eller ej. Nåväl, vid en av fikapauserna var vi alla samlade ute i fikarummet och det blev snack om hur man pratade med varandra.

Jag sa att jag snackade med mina kompisar på ett sätt och med mina svärföräldrar på ett annat sätt, helt beroende på vem eller vad man pratade om. Kursledaren fnös till och sa att det kunde jag väl inte göra. Det måste ju vara jättejobbigt tycket han, om man skulle måsta vara olika personer vid olika möten av människor.
 
Nu tror jag att han var ute och cyklade, för om man pratar med en gammal vän så har man ofta ett internt sätt att prata på, och man skämtar om saker som ingen annan kanske begriper sig på, men skulle jag ha sagt samma saker till mina svärföräldrar så hade dom säkert trott att det brunnit någonstans och sedan hade dom bett Åke att leta sig någon annan.
 
Jag skulle, för att ta ett exempel, aldrig sagt en svordom i någon mening då vi pratade med Åkes föräldrar, däremot kan jag, för att understryka allvaret eller hur jag riktigt känner det, dra till med en mildare svordom om jag pratar med vänner. Jag skulle väl heller eller lägga upp mina fötter under mina ben om jag sitter på en stol och blir intervjuad för ett jobb, men det kan jag göra då jag sitter hemma i soffan. Man tar seden dit man kommer, och vad jag gör hemma är min ensak men på offentliga ställen kanske man bör tänka till lite.
 
Det handlar väl också om att ha lite magkänsla eller taktkänsla över hur man ska föra sig eller vad som kommer ur ens mun. Det är precis likadant när man sitter ute på gården med alla grannar, beroende på vilka som är samlade därute, så väljer jag vad jag vill bidra med då man berättar saker. Man drar till exempel inte ett skämt om en katt, ifall man vet att en av grannarna precis har förlorat sin. Sen kan alla fela ibland och smågrodor har man väl hört talas om, fast det brukar oftast inte bli några större katastrofer.
 
Idag står det träning på schemat, samt vallning av dammsugaren. Blommorna skriker också efter vatten så dom bör få lite. Sen ska jag kolla in lite på bemanningsföretagen och se vad som gäller där. Ha det gott, allting gott!

Konstiga annonser

Av , , Bli först att kommentera 5

Inställde mig på arbetsförmedlingen igår, möttes redan ute i trapphuset av en skylt där det stod att man var välkommen men att det var ovanligt många besökare och att det kunde ta sin lilla tid. Jaha, precis vad jag trott, det var inte en bra dag att anmäla sig som arbetssökande, men vad har man för val.

För några år sedan var receptionen direkt innanför dörren, man fick ta en kölapp, nästa gång jag var där hade receptionen flyttat till mitten av lokalen, ingen kölapp behövdes utan man ställde sig i kö, nu var receptionen gömd, nästan längst ner i lokalen, man fick lämna sitt namn och sedan sitta och vänta på att någon skulle ropa upp en.
 
Efter 45 minuter kom en och ropade på Maria, ja svarade jag, har du något efternamn på lappen? Ja, Eriksson, jaha, då var det inte jag svarade jag och satte mig ner igen.  Av alla datorer dom har så hade 3-4 stycken havererat, en kvinna som var där för allra första gången fick uppmaningen att ställa sig bakom en användare av datorn och stå där till den blev ledig. Hon tyckte inte att det kändes vidare bekvämt och önskade att dom haft ett annat turordningssystem. Jag tröstade henne med att när hon väl är inskriven där så behöver hon förhoppningsvis inte göra om detta igen.
 
Efter drygt en timme kom nästa arbetsförmedlare och ropade på en Malin… Hällsten. Mm, sa jag, efternamnet är mitt men inte förnamnet. Jag fick läsa på hans lapp och det stod Maria men han hade svårt att få det till det. Tur sa jag, att det inte var jag som skrivit lappen då. Nu hade jag dubbel tur, då det faktiskt var min arbetsförmedlare så han kände ju igen mig.
 
Oja, jag ska på ett info möte, man slipper liksom inte undan. Enda skillnaden den här gången är att vi inte är 15-20 stycken nere i arbetsförmedlingens lokal, nej, dom har hyrt filmstaden, så man fattar ju att man inte kommer att vara ensam där.
 
Satt och kollade in några annonser om arbete igår och hittade några kufiska sådana:
 

Duktig Servis med glimten i ögat!
Xxxx
Publicerad: 2009-12-30, Annons-ID: xxxxx
Umeå (Kommuninformation), 4 platser
Sista ansökningsdag: 2010-01-15
Är du kvick både i tanken och i steget? Ger du service från hjärtat?

-Då passar du perfekt in på xxxx!

Vi söker dig som..

 
Undrar vad en duktig servis är för något? Ska kolla i porslinsskåpet om vi har en sådan att leja ut. Nästa annons:

 
Vi söker en självgående rekvisitör
xxxxxx
Publicerad: 2009-12-16, Annons-ID: xxxxxxx
Umeå (Kommuninformation), 1 plats
Sista ansökningsdag: 2010-01-15
 
Och då undrar jag om en som sitter i rullstol, inte ska söka detta jobb? Då borde det även stå, självrullande eller gående…
 
Till sist denna lilla uppmaning:
 
Vilka krav finns?
• Du måste vara myndig under perioden för besöken. (18-19 år)
• Du eller din vän måste ha körkort, tillgång till bil och god körvana.
 
Min fundering här är hur god körvana man har som 18 åring? Det finns säkert några men man har liksom inte hunnit köra så många mil när man nyss fått sitt körkort.
 
Nåja, det var min dag igår, idag är det en ny och jag ska göra det bästa jag kan, av den. Önskar er detsamma!

Maria Lundmark Hällsten