Bokklubb skrev jag igår. Sen tänkte jag att mitt intresse av böcker avspeglas lite i mitt lånekort

För gammalt för att dom ens ska kunna se att jag haft ett, haha. Nåja, det kan man alltid ordna ett nytt av. Nu var det inte så mycket för att låna böcker, jag har redan det jag behöver. Men vill man göra andra saker på biblioteket, så kan det behövas ett kort.

Det är ju ändå smidigt att det finns ljudböcker. Även om jag kan köpa att det är en helt annan sak att sitta och bläddra i böckerna själv. Det kräver lite mer. Tid, koncentration och lugnet. Så det kan hända att det är det mest ultimata. Och något vi inte bara ska stryka ett streck över. På något sätt är det som om vi strävar efter att förenkla allt vi gör, men det finns ingen tanke på vad vi förlorar.

Gissa vad som föranledde den tanken…något jag upptäckte precis i detta nu 😯

Jag kan alltså prata vad jag vill ha skrivit i ett Word dokument. Oh my… fast nej. Eller mja, kul att veta att det finns. Men jag tänker inte börja med det. Risken är som då man började skriva på datorn, att man tappar det gamla, vanliga, hederliga, att skriva för hand. Idag får man nästan skrivkramp efter 3 meningar.

Det tarvar nog lite övning också. Var ju ändå tvungen att testa att diktera. Tog ett litet stycke från gårdagens inlägg. Detta:

Och så här skrev den

Man måste tydligen säga punkt där man vill ha punkt. Kolon funkade inte. Och tyvärr Winstone, du får heta Vinsten istället.

Blev inbjuden av Umeå Kommun till en Temakväll om medberoende. Har man uppdrag som Stödfamlj, kontaktperson, ledsagare, förvaltare och god man, får man ibland sådana inbjudningar. Är man nu liks i lära tagen, och vill utöka sina kunskaper, är det väl bara att ta chansen då man får den. Även om man kanske inte möter medberoende i sitt yrke eller i andra uppdrag, så tänker jag att sånt här, är precis som med sjukdomar eller diagnoser.

Dom kan gå hand i hand, eller man kan ha en ”släng” av något. Beroende är en sak, att vara den som står bredvid en som är beroende, är en annan. Ska bli intressant, i alla fall och jag vidgar mina vyer lite mer. 

Finns ju allt möjligt man kan lära sig mer om. Kurser eller föreläsningar man kan hoppa på. Ibland räcker det kanske med att få tips på, hur man kan hantera vissa saker. Alla sätt är ju bra, eller… 😁

Kunde inte låta bli att svänga ner till Curiosum igår kväll efter mitt jobb pass. Hade noterat tidigare, att dom gjort det mer färgglatt. Skulle jag dedikerat bilden till någon, så blev det till Annelie. Hon som älskar alla färger och även haft sitt hår i regnbågens alla nyanser.

Idag är det lunchdejt med blogg Helena. Det var längesen vi fick till en träff. Jag har ju bara sett henne på bussen, några gånger, haha. Inte i bussen då, ni som vet, utan utanpå. Ha en fin torsdag, allihop. Jag är ledig och det känns som om jag behöver det, precis idag.