Gratulerar lillebror Lars, på sin 50 årsdag, hipp hipp Hurra!!

För mig har min yngre bror, alltid påmint mig om vår morfar Evert. Lugnet själv, inte så mycket stök runt sig och snäll rakt igenom. Fast jag ska villigt erkänna, att det fanns en tid i mina yngre år, då jag mest tyckte att han var enbart jobbig. Vem vill liksom ha sin lillebrorsa på 5-6 år i sitt rum då man har kompisar där. Och vi är i dom yngre tonåren och vill prata hemlisar…no one!

Hann jussepass skriva det så plingade det till i mobilen. Det var Lars, haha. Jag messade honom igår och undrade om 49 åringen hade koll på att den dag man fyller 50, är en av få dagar man kan få permission från jobbet för att fira. Beror lite på vilken arbetsgivare man har. Lars skrev att han inte hade koll, fast hans kollegor hade det, så idag är han hemma och firar.

Apropå vår morfar, så kom han på tal då vi var uppe och röjde i Lainejaur för en vecka sedan. Vi är ju stående överens om att vi alla har olika relationer till våra nära och kära. Jag berättade då jag hittat på att jag ville sova över hos morfar. Något som jag tror, att inga av mina syskon gjort. Hur jag kunde komma på tanken vet jag inte ens. Kanske jag hade en baktanke om att kunna kränga av honom lite pepparkakor och hans specialare, vichyvatten utblandat med apelsinsaft.

Mamma har berättat att morfar var stolt och överraskad över min önskan, och han gjorde förmodligen vad han kunde för att blidka mina önskningar. Det var ett visst knorrande från honom då jag övertalade honom att ge mig, 25 öre eller om det var 1 krona, för att kunna släppa ner den i tuggummi apparaten utanför Ica affären. Men jag fick min vilja igenom och var stolt över Fantomen ringen som blev vad jag fick.

Hand i hand gick vi sedan hem till hans lilla pensionärslägenhet igen. Uppenbarligen delade vi på något alldeles speciellt. Ett bevis på detta må ju vara den där tavlan jag broderade och dedikerade till honom. En blåval på gult tyg.

Med handskriven text på baksidan

Tavlan hängde sedan i hans lilla kök bredvid den stora köksklockan i alla år. Och den hamnade nu återigen hemma hos oss. Den har legat ute i ett av överskåpen i bussen. Jag har inte haft hjärta att kasta bort den. Så för tillfället hänger den på kalender kroken…

Åkes jobb med garage tältet fortgår.

Jodå jag har varit där med en hjälpande hand men han har gjort det absoluta mesta, alldeles själv.

Vid middagsbordet blev det prat om den där klassföreståndarinnan han haft som vi var på Loppis hos. Han och en klasskompis till honom hade kommit cyklandes nere på Norrlandsgatan, och dom var, gissningsvis nånstans 14-15 år. Fröken Anita med nån väninna och en karl vid sidan om, gick där gatan fram. Då Anita fick syn på Åke ropade hon: -ÅKE LUNDMARK! Åk hem och läs din bibel!

Jag kunde inte annat än skratta. Och nu undrar jag förstås vad som kunnat föranleda detta utrop

Fick också veta att man på den tiden hade något som hette hem anmärkning. Fick man 3 sådana anmärkningar ringdes det hem, och efter det hänt, 3 gånger blev det kvarsittning. Anita upptäckte plötsligt att Åke hade 12 stycken. Hon hade ojat lite vid upptäckten och sedan delades straffet ut. Han fick sitta kvar och sedan blev det nollat i protokollet.

Där hon nu hade loppisen, har hon ett växthus och utanför det växte det fantastiskt fina bär. Dom var mörkblå/lila och stod upp likt upp och mervända vindruvsklasar. Nicco var tvungen att fråga vad det var för bär. Trolldruvor heter dom. Jag hittade en bild på nätet men dom ger verkligen inte en rätt bild på hur hennes såg ut. Hennes trolldruvor måste vara praktexemplar. Synd att det hördes som om dom är giftiga. Annars hade jag kunnat överväga att gräva bort vår rabatt och sätta såna där, på kortsidan.

Dags för hundpromenad, så jag önskar er alla en fin måndag!