Att det är väderomslag, kan våra fönster tala om:

Dom slår igen, så fort det blir kallare. Som tur är, ligger imman på utsidan, och ska då vara ett tecken på bra fönster. Dom släpper inte in kylan, utan den stoppar där. Tråkigt dock, att det ska skymma våra utsikter, fast det brukar försvinna, på en stund.

Mitt hår brukar skvallra om regn. Fast här är det rätt så onödigt, om man inte känner att det regnar, så är man nog rätt körd. Igår regnade det i alla fall:

Håret blir lockigt av regn, men lustig nog, inte av en vanlig dusch 🙃

Jag la ut den här bilden i Facebook gruppen, Svåra föremål, igår.

Detta var då en käpphäst som jag knåpat ihop till Nicco, haha, stackars. Då jag tog fram den från källaren, och föreslog att Theresé skulle ta med den till Sally. Så väcktes gamla minnen hos Theresé.

Hon sa att hon själv, ägt en sån där käpphäst, kärleksfullt, ihopknåpad av hennes snälla mor, Maria. Fast den hade tydligen sett, än mer, anskrämlig ut. Och det stackars barnet, Theresé, tyckte inte att världen var rättvis, då hennes moster Emma, fick en käpphäst, inköpt på Barnens hus. En sån där mjuk, fin käpphäst som alla barn ville ha, back in the days.

Till mitt försvar, så var det då inte jag som köpte käpphästen till lillsyrran, utan den fick hon nog av vår mamma.

Admin för gruppen Svåra föremål, tyckte att Nicco var kinkig. Hon skulle hellre vara stolt över att få haft ägt, en alldeles unik, käppmyrslok. Jojomensan! Hahaa…

Winstone har nu intagit soffläge.

Och själv ska jag steka fläsk till Åkes pannkaksmiddag. Ta hand om lite tvätt, och småfixa lite, innan mitt sista arbetspass för den här veckan. Ha en fin onsdag, allihop!