Etikett: Emma

Fick en tadaaa, fjärdedels Camaro

Av , , 2 kommentarer 11

Höll på hela Julafton med mat, dukning, bära upp och bära ner, leta fram. Diska undan, ta fram, diska mer och fixa lunch. Ställa i ordning och vika servetter…mm. Hur enkelt man än vill göra saker så blir det oftast, mer än man tänkt från början.

Dags för lunch gröten och jag höll på hoppa ur brallorna. Detta är vad som kan hända om intaget av alkohol, går överstyr. BADA I RISGRYNSGRÖTEN, här fanns ingen tanke alls. Jag reagerar på instinkt och räddar upp situationen.

Sally bänkar sig vid bordet för att avnjuta gröten och det kunde ha gått käpprätt åt Nordpolen

Nu är jag dock orolig över att vi käkat upp resterande fultomtar, jag såg nämligen inte röken av dom, under resten av julaftonen 🧐

Och mina vänner, på Julafton försvinner ju Tomtarna oavsett om dom är ful eller ej, så detta blir en lååång cliffhanger. Kommer dom tillbaka nästa jul, eller är dom borta, för all evighet

Vi körde lite before dinner snacks till Kalle Anka. Glögg eller kaffe och småplock.  Och Tomten somnade i soffan av allt stök och bök

Tror seriöst att detta var det godaste julbordet vi haft. Och jag känner nånstans att prinskorv, köttbullar och skinkan, kan gå fetbort för min del. How about, goda sallader, gubbröran med inlagd Tofu var excellent, små Västerbottens pajer, en grönkåls paj med valnötter…ja och den där Frestelsen. Den var inte alls dålig. Skulle jag göra om den skulle jag vilja ha ner salt samt göra potatisen ännu smalare. Ost och kex, julmust och tunnbröd, tack å tack.

Sen delades det ut små julklappar.

Fast jag o Åke fick den största av alla, tamme den, det var nästan en fjärdedels Camaro

Kvar i Järlåsa är en huv, lite invändig inredning bak samt bakruta och sidorutor…wohoo!!

Gissa om jag tänkte att vi måste ha varit hur snäll som helst, under året som gått, eller vad tror ni. Och hur tackar man för en sån julklapp…WOW, tack Theresé och Anders ❤️🧡

Fick också den omtalade snäck kalendern som finns med i gruppen ”svåra föremål”

En fin burk med hemkoke hjortronsylt av Nicco, ljus och lykta av Emma, och faktiskt 2 potentiella mordvapen, hehee… En tygsax av Theresé, hon brukar alltid efterfråga saxar då hon är här Och tycker av nån anledning att jag har jättedåliga sådana. Kan visserligen bero på vad jag använt dom till, haha.

Slutligen mordvapen av större modell, en motorsåg av Åke 🧡 Ja, han frågade vad jag önskade och en motorsåg har jag pratat om hela hösten. NEJ, jag ska inte ut och såga ner träd lite hipp som happ, jag ska bara finlira lite. Och oh ja, inte utan skydd på ben, fötter och huvud.

Nicco hade sin Sambo med sig. Hade vi ägt honom hade han hetat Strof. Strof hade någon frågat fundersamt och kliat sig på hakan. JAA, Kattastrof såklart. Fast nu tog jag i, han var ändå rätt skötsam, det var nån blomma och presentsnörena som lockade mest.

Samt att hoppa upp på sideboarden där det stod ljus, förstås.

Spelade lite spel och åt snacks vid sidan om. En bra julafton tycker jag. Nu är den slut, även min julstjärna, verkar det som

Hoppas givetvis att ni allihop, haft en bra sådan, ni med och önskar er alla en fin juldag!

VAD är kalsongplast??

Av , , 2 kommentarer 12

Helt sjukt att det är julafton nästa helg Nu är det väl dags att bromsa lite. Var ute med Winstone nu på morgonen. På gång och cykelbanan ner mot Industrivägen, var asfalten framme på vissa ställen. Ja, inte för att det hade tinat, utan för traktorn tog ett varv igår. Men känslan var ändå…snart, snart är vi där och får gå på bar asfalt igen. Inte helt osant, om ni frågar mig.

Vilket fantastiskt julbord dom har på Tonka. Vi hade första sittningen klockan 16, och det var väl underbart, tänker jag. För då får man se hela upplägget som det ska se ut, innan alla hunnit vara där och nappat åt sig, spillt saker och kladdat runt. Tog ni ingen bild på det dom hade eftersom vi gick i en kö, kändes inte som läge för det.

Men oj, vad fint det såg ut och lite uppdaterade saker att välja mellan. Kändes genuint, hemlagat med en touch av ren lyx.

Och stället är ju jättetrevligt, där man sitter, jag kan tänka mig utsikten då det är vår och sommar då man kan se älven, nedanför. En kollega kom, fråga mig inte vart dom andra var. Kanske missade datumet, jag tänker inte spekulera, det är deras förlust. Vi hade trevligt i alla fall och jag fick så fina ord från Emma och inte bara det, en julklapp också Jag hoppas att vi kanske hamnar på samma ställe nån gång i framtiden. Vem vet!!

Kan inte låta bli att kopiera mer från det där gamla inlägget, som handlade om Jennifer/Nicco.

Jag skrev om detta 2009 men det handlar om ett senare tillfälle då jag och Nicco går igenom en gammal pärm från hennes förskole tid. Jag sitter och småskrattar och undrar förstås fortfarande, efter alla dessa år, vad tusan är KALSONGPLAST, för något 🫢🥸

”Inne på småbarnsavdelningen där Jennifer började sin tid hittade vi en stor, tung pärm som hette skuggprojektet. Det var ett projekt dom hade med Jennifer, Felicia, Nora och Nelina. Det fanns bilder och intervjuer som jag och Jennifer började läsa och jag lovar att vi skrattade. Så här såg ett stycke ut.

Vad är skugga?

Jennifer: Nåt man ska tänka på

Felicia: Paraply

Jennifer: Nej man ska tänka på skugga. Man ska tänka på skuggor, häxor och spöken

Felicia: Och paraply

Jennifer: Och kalsongplast.

Sedan fick Jennifer frågan om man kunde ta fast sin skugga, först svarade hon nej, men sedan sa hon, ja om man har sylt. Intervjuaren undrade hur då och fick till svar: ”-Man tar sylten och kletar fast skuggan. Plätt som en plätt! (inte lätt som en plätt) 😄

Idag blir det nog ett samtal till Facket. Jag vet inte riktigt vilken dag man är officiellt arbetslös, och ska anmäla sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Ska jag utgå från hur jag var schemalagd eller från det vi blev uppsagda Det är i alla fall antingen idag eller imorgon, som gäller. Enligt schema skulle jag ha varit ledig idag, och imorgon finns inget schema längre. Det är det son väcker min fråga.

Läser man sedan på Arbetsförmedlingens hemsida om krav som ställs, vad vi måste gå med på och förväntningar som ska uppfyllas. Så verkar det nästan som om man ska in på ett straffläger där du riskerar att få smäll på fingrarna och bli utslängd i -45 grader om du inte säger ja till ALLT.

Det är väl här man får vara glad att man har Facket som en backup och hjälp.

 

äNåja, oftast kanske det inte är så jäkligt som man kan tro och jag förstår att vissa saker finns för att komma åt dom som verkligen lever på systemet, och tycker det är najs att inte behöva göra något överhuvudtaget. Men det blir galet fel om man ska tvingas göra något man absolut inte vill. Du får jobbet som hjärnkirurg fast du ville egentligen jobba på konditori. Hur mår man då psykiskt, om du går till ett jobb där du otrivs och inte vet vad du har där att göra. Mm…

Jaja, jag tänker inte ta ut nåt i förskott, det här kan ju som sagt var bli, hur bra som helst och fortsättning på något nytt och lika bra, som jag haft det.

Önskar er alla en fin dag, så här, 10 dagar innan jul, och vad passar inte bättre än en bild tagen dagen efter Lucia, för 3 år sedan. Nicco satt i precis rätt läge i förhållande till adventsstjärnan. Frihetsgudinnan eller…Lucia the day after, haha…

Före…och efter…och sen blickar vi framåt

Av , , 2 kommentarer 9

Hemma igen efter en intensiv helg i, ”Hans” drabbade, Lainejaur med omnejd.

Inga bilder eller filmer i världen, kan visa hur det verkligen ser ut. Man måste vara där för att förstå. Och med det skrivet, kan man bredda vyerna och ta in, att allt elände man ser på tv och andra medier, inte heller är hela, sanningen. Bränder, naturkatastrofer, ja allt sånt, är sannolikt, minst ett snäpp eller hundra snäpp, värre på plats.

Vi drabbas gemensamt, men vissa drabbas betydligt mer än andra. Nu pratar jag mer om den ekonomiska biten samt jobbet som blir, efteråt. Såg intervjuer på nyheterna igår kväll då vi kommit hem. En av dom som fick frågor är Mikael Forsgren. Han bor 2 hus nedanför vår stuga. Precis i kurvan, där man kan börja se lon, som är mammas sommarhus. Om man kommer från andra hållet.


Brorsan la ut en länk till en drönarfilm, från bland annat vårt Lainejaur och början från Uddvägen där vi varit. Från luften förstår man mer, omfattningen, på detta lilla område, och då förstår man hur det måste se ut, hela vägen där stormen drog fram. Det är ett STORT område som är härjat.

Tog ut 2 dagars semester till, så jag är ledig idag och imorgon. Enbart i förebyggande syfte. Tänkte att kroppen skulle ta en del stryk av allt arbete. Visst, mitt knä och höft har gjort att jag inte fått mer än 4-5 timmars orolig sömn. Det värker och krampar, MEN…

Här känner jag definitivt en skillnad på vad som varit och hur det faktiskt känns idag. Vad träning kan göra för nytta. Jag trodde att jag skulle ha fruktansvärt ont i rygg och armar. Då man använder hela kroppen där man drar stora tunga grenar, kastar saker upp på brännhögen, står på huvudet och guu´vet alla konstiga ställningar man haft. Fast det känner jag inte av, överhuvudtaget. Vilken vinst man gett sig själv!


Ber om ursäkt för att dom senaste inläggen, enbart handlat om detta. Men det är svårt att släppa. Allt vi pratat om däruppe. Hur vi upptäcker att det vi önskat att förändra i en framtid, där har ”Hans” gått fram. Jag ville åtgärda altanen, tack ”Hans”, det blir en ny sådan.


Vi skulle göra något åt dungen. Vi hade fantasier om en uteplats därinne, men man måste röja först. Tack Hans, du gick rätt igenom dungen!

Träden vi skulle fälla, redan i somras, men annat kom i vägen. Tack Hans, du gav oss en spark i baken. Dom lutar rejält!


Vi lägger ditt badkar härunder kanoten, sa jag till Nicco då vi skulle städa undan efter semestern. Sedan klämde vi fast hängmatteställningen ovanpå. Jag klappade på ställningen, ruckade lite på den och sa: -Den här far ingenstans! Och tänk, precis där över for Hans, men kanoten och det därunder, låg kvar.

Vi hade brädor kvar från vårt staketbygge här hemma. Dom tog vi med upp. Dagen vi skulle åka hem sa jag till Åke att dom där lägger vi in i dit förråd. Han ville inte det, först, han tyckte dom låg bra där. Nä, sa jag, det är väl bättre att dom får ligga under tak. Så vi lastade in dom och ja…hade vi inte gjort det, hade dom legat härunder.

Det blir så många TÄNK och så många OM, att man inte kan greppa det. Men jag ska också tillägga, att vi människor är alla olika. Jag säger absolut inte, att ”Hans” var uträknande och besparade vissa från värre saker medan andra fick ta dom större smällarna, för att nån däruppe har bestämt det. Nej, det är väl mera att livet är så här! Ibland har man tur, och andra gånger en väldans otur. Tror inte heller att talesättet ”att man fått sin beskärda del”, innebär att i slutändan, går allt på ett ut. Nej, att livet är orättvist, det vet vi med alla säkerhet. 

Vy, juli – 23

Vy, augusti -23

Vy från ett av våra fönster, juli -23

Samma vy, en månad senare

Sen VET jag också att nån var väldigt snäll mot oss. Först fick vi hjälp av min storebror och hans familj, samt Nicco förstås, att få dasset på rätt köl.

Jag tväröppnade bara dörren och kikade in, men stängde igen. Det höll på bli mörkt och klockan var mycket. Såg inte fram emot städning av dass, men det finns knappast nån som gillar att städa och röja efter kaos, så… Steg upp dagen efter, kokade varmvatten för att diska men säger..nej, jag tar vattnet till dasset. Det ser ut som om det är regn på väg. Jag vill hinna göra klart därute. Öppnar dörren igen, och det enda, mina vänner, som jag behöver göra är att dra tunnan på plats, hänga upp spegeln på väggen och lägga tillbaka hyllan.

Sopa av den vägg som legat mot backen, då den hade lite gräs på sig. Och sedan torkade jag bara bort lite damm från bänk och hylla. Sopade golvet och sen var jag klar. Inte ens den fina metall lådan jag fick av Theresé, för att ha torv till dasstunnan i, hade tippat omkull, den stod så prydlig och stängd, inne i hörnet där den brukar stå. Vilket Hallelujah moment!

Nu mina vänner har jag beklagat mig klart och tackat ”Hans”, färdigt. Tog en sista bild då vi gled ut från Lainejaur området, och den kan uppfattas som lätt ironisk eller som en sarkastisk hälsning från ”Hans” eller moder jord. Överst på skylten står det: Välkommen till…


Ha en fin måndag, allihop! ps. Här nedanför lägger jag in bilderna jag la ut igår och förrgår, samt youtube snuttarna. För att få det samlat och dokumenterat, i ett och samma inlägg. Bilderna kanske inte säger er någonting, då man inte vet, vad det är man ser, förutom träd, förstås. ds

 

Klart jag fick på skallen…igen

Av , , Bli först att kommentera 13

Under Niccos göranden av vingrätten, så slevade hon upp ett smakprov, sträckte matskeden till mig för testning. Men jag var inte med…kollade på skeden, sköljde av den och slängde ner i diskhon 🤪

Igår, bestämde vi oss för att äta grillkorv och pommes till middag. Men regnet, stormen och det trista vädret, gjorde att köttsoppa, lät mer lockande. Vi messade dom som är här, syster och bror, att dom var välkommen på middag. Även Camilla och Joel förstås.

Nicco och jag drog iväg till Malå för att shoppa loss i grönsaksdisken, bröd och annat. På Coop, fanns inte allt vi ville ha. Memomerade att grillkorv och potatis skulle införskaffas på Ica så vi avrundade besöket där.

Handlade klart, kommer ut i bilen, och där kommer jag plötsligt ihåg nåt. -Vet du vad vi glömde? -Näe…vadå, säger Nicco med en suck. -Pommesen, för tusan!! svarar jag. Hon springer in och köper det, så var vi klar för hemfärd, igen.

När vi kommer tillbaka, så slås vi av tanken på hur man kan drilla bort sig själv. Grillkorv och pommesfrites, hade vi ju strukit. Vi skulle ju ha köttsoppa/linssoppa till middag *suck* Jaja, det kommer att gå åt ändå, men det var inte prio ett.

Så sätter vi igång med middagen. Nicco gör en linssoppa till henne, Camilla och Emma. Jag gör köttsoppan till övriga. Jag brukar diska undan, vartefter, viktigt både hemma och här då arbetsytan inte är maxad. Kikar ner i en kaffekopp, konstaterar att det är sump (eller nåt) i botten. Sköljer ur den och diskar upp.

Sen, mina vänner, söker Nicco efter sin special kryddblandning som hon komponerat ihop till soppan. Ehh…. oj, det var ”sumpen” det. Givet att jag fick på skallen igen, hahaa…

Men sopporna satt som en smäck, den behövdes och från ingenstans, lugnade vinden ner sig och regnet upphörde. Vi var glada att vårt partytält överlevt, det var nära att förankringen skulle släppa.

En modern stringhylla skulle upp på väggen


Sambo var föga imponerad, vare sig av vinflarran, snusdosan eller arbetet


Matta till utedass måttades upp och Nicco skruvade fast metall list på kortsidorna.

Och BAAM, så var det klart… Snubben på utedass vill uppenbarligen inte vara med på bild. Då jag la ut en bild på honom på fejjan, blev jag blockad. Därför är han nu maskerad med dasspapper 🤣

Just nu, skiner solen, men jag tror att det ska bli en aprilvädersdag idag. Har avnjutit en kopp kaffe, nu blir det frukost och under dagen väntar vi sedan gäster. Jitte och Ina kommer hit. Dom har varit på Wheels i Haparanda, sovit över uppe i Storforsen och svänger in här för en natt i bussgaraget. Och Lotta, en kollega till Nicco, kommer körandes från Umeå för att vara här några dagar. Trevligt!!

Ha en fin måndag, allihop!

Äldre blir vi allihop! Klokare, mja, kanske…

Trevligt att träffa grannarna från vår gamla gata i schtaan, igår. Vi kan gemensamt konstatera, att ingen av oss, och ingen av er heller, blir yngre. Men, förhoppningsvis blir dom flesta, aningens klokare varje dag, eller åtminstone varannan vecka…eller, kanske inte alls.

Därifrån åkte jag och Sally upp till mamma/gammelmormor. Emma var också där, så vi satt ute och fikade på gården. Vilken värme, jisses!!
Inte blev det mindre varmt att komma hem och slå igång plattan i köket. Sallys utlovade plättmiddag, stod på agendan.

Man gör verkligen inte så mycket då det är sånt här väder. Fast det är väl tur då, att man inte heller är tvingad till det. Jag tänkte på dom där stackars byggarbetarna som jobbar borta vi Östra Station. När jag körde förbi där i onsdags och solen gassade för fullt så såg det inte speciellt lockande ut, att gå runt i arbetskläder och hjälm på skallen.

Vi tog en kvälls promenad, Sally och jag, och gick upp till Hedlunda dungen. Nopp, jag åkte inte rutschkana, hon förbjöd mig att klättra högre upp än 1 meter, haha. Men hon kunde inte låta bli att testa lite klättring.


Vattenfontänen är kvar däruppe


Det luktade dock illa. Då vi gick tillbaka så tog vi vägen vid Tvärån, och det är därifrån, lukten kommer. Kan väl kanske bero på att det är lågt vatten och jag kan då gissa att leran som kommer fram, är den som luktar.

Men det var en fin solnedgång i alla fall


I detta nu är Åke och besiktar bussen, håll en tumme att den går igenom U.A, det är tillräckligt dyrt med en första besiktning

 

Apropå buss och att lära sig saker, så här såg det ut för x antal år sedan uppe i vår stuga

 

Efter den fast körningen ställde vi oss inte där nåt mer (lärdom). Men nog har vi haft vår beskärda del av fast körningar efteråt, i alla fall (man lär sig nya saker, hela tiden).


Winstone ska ut, sen får dagen rulla på som den kommer, tänker jag. Ha en fin fredag, allesamman!

Äppelcidervinäger på pommes 🤔 Näääej 🙃

Av , , 1 kommentar 12

Theresé och Sally är på plats. Dom kom lämpligt till eftermiddagskaffet igår. Jag hade hunnit vara upp på Kvantum Kronoparken på morgonen, och införskaffat, förhoppningsvis, det sista inför kvällens lilla tillställning. Ni vet, det där med partytältet.

Kvar på Ica, glömdes en ny mascara jag köpte. Då jag kollade kvittot för att se om jag betalat för den, så noterade jag att jag fått betala för mycket för mina 12 lime, jag införskaffat. Nå, jag ringde dit för att se om någon vänlig själ, hade lämnat in mascaran, och oh ja, det hade någon gjort. Det tackar jag för 🙏

Nämnde även lime priset och det var bara att komma upp så skulle det justeras. Jag ville köpa nån duk till uteborden så vi åkte iväg för att göra det och avslutade rundan med Kvantum. Och tänk vilken service, jag älskar ju den butiken. Jag fick frågan om jag ville ha 25 kronor för besväret, och ja tack, det ville jag gärna. Det kompenserar ändå resan, tänker jag. Givetvis fick jag slanten för lime felet, inte att jag glömt en vara, hahaa…

Var nalta spridd i mina tankar igår. Kanske jag är alltjämt, men själv upplevde jag det som i överkant. Skulle rippla lite olja över pommes som vi skulle ha till middag igår. Jag tyckte oljan var otroligt vattnig. Så kollar jag flarran och jag har precis hällt äppelcidervinäger över alltihop 😬

Snabbvisit på gården av Brälla, som skulle heja på Theresé och säkerställa info om klockslaget ikväll.


Här hände sedan något på kvällskvisten.


Den sista biten, då det skulle upp på benen, så kom våra grannar på en annan gata i schtaan, och hjälpte oss med det. Och nu står det plötsligt ett stort tält på kortsidan huset.


Jag och Sally for iväg på en cruisingrunda.


Körde förbi Bangården och jodå, några Epa traktorer var ändå där. Bra, tycker jag och hoppas den träffen utökas, vartefter.

Nere på stan var det folk…Poliser…bilar och Nicco, brorsdotter Camilla och syrran Emma. Nicco skrek då vi passerade dom så jag trodde att det var en Polissiren. Sally trodde det var ett barn jag kört över, hahaa… Men så ringde Nicco till Saly och sa att vi precis passerat dom. Så vi svängde tillbaka. Nicco filmade…


Även Emma, same car, slighty different angle..

Theresé gav oss födelsedagspresenter, vid hemkomsten. Åkes trasiga Lee jeans, dom där hippa sakerna med hål på knäet, ersattes av ett par nya, hela, med tillhörande T-Shirt. Där är det en tolkningsfråga om vad man INTE kan krossa, men… hehe..


Jag skulle få gå på Carlings och shoppa loss ett par alldeles egna, utvalda jeans, perfecto!!

Avslutade kvällen med enbart Winstone som sällskap. Klockan 1 i natt, stod jag, under översyn av vovven, och skar samt stekte pepparbiffs skav, som ska vara en del av middagen ikväll…puh!!


Sist i säng, och först uppe. Winstone hängde med ut på morgon promenad, så den är avklarad. Nu ska frukosten intas och sedan får jag se i vilken ordning jag ska göra mina saker. Ha en fin lördag, allihop!

Helheten syntes inte, inte dom där sällsynta fåglarna heller

Av , , 2 kommentarer 10

Åke hämtade hit min mamma igår så vi fick fira min födelsedag, som egentligen, är idag då Även kusin Anna med hennes man, Ingvar, kom hit och syrran Emma. Fågellivet är hypat. Det kvittrar och flyger fåglar, på korsen och tvärsen, hela tiden.

Och kan ni se dom där sällsynta sakerna här?


Nähä, nej, jag förstår det. Nicco fick syn på några konstiga fåglar, och frågade vad det kunde vara. Jag kikade lite närmare och visst var det 2 steglitser…wow. Jag trodde inte att man skulle få se några fler av dom, häruppe. Men att fota dom, var hopplöst…uppenbarligen 🤪

Detta var uppe vid I20 området, inte hemma på vår gård. Vi gjorde en liten samhällstjänst också, och plockade lite lupiner. Jodå, dom hamnar i brännbart då dom fått stå här ett tag.

Skulle byta profilbild på FB. Det är ju tji att få lägga ut mer än fejjan. Så här blev den…


Men det var ju så här jag ville att den skulle synas…


Varför får man inte bestämma själv? Jag får inte göra till mig, men andra får. Spelar ingen roll om man tar en bild en bit ifrån, nopp, det är bara fejjan som syns. Jaja, i-landsproblem, jag vet, men det är likväl, irriterande. Man får ju inte skoja till det, med andra ord.

Tur att man kan göra roliga saker på andra sätt. Ta den här hunden, till exempel.


Hahaa…underbart!

Eller den här lille tropern, som verkligen gör sitt bästa. Det är nog dessutom vi, som tycker det är gulligt och kul, han var ju seriös, för tusan. Han kom upp som FB minne på min sida, just idag.

Och givetvis vädret på min mobil. Som klockan 23.10, tyckte att man skulle förbereda sig p att hoppa upp igen…


Vet inte om det händer nåt speciellt i övrigt. Hoppas på lite mindre vind idag, men gärna mer sol än det är just nu. Vi har fått upp vårt lilla orangea partytält, så man kan få skugga, om man vill. Första prommis med Mr W, och det var helt ok värme i luften, skönt!!

Ha en fin måndag, allihop!

Så f-n heller, tänker Emma, det är ju Åke som…

Av , , Bli först att kommentera 21

Det här skulle jag egentligen, ha lagt ut igår. Då hade det varit på rätt dag, men men…


Då jag såg bilden, skrattade jag och tyckte att den lilla storyn om Tomten Åke, hade kunnat vara en sån här bild, också.

Åke som var tomte en gång för längesen, och vi firade jul ihop med mina föräldrar på Mariehem. Syrran Emma, var väl i fyraårsåldern, gissar jag. Den ålder där antalet klappar, hade mest betydelse. Och Theresé var då, nästan, 5½ år.

Mamma skrev oftast på alla klappar att dom var från Tomten. Nu visste alla vi andra vem som skrev det, så det var väl inga konstigheter. När sedan klapparna var utdelade och öppnade, och Emma satt i hög med fina saker, bland annat en keyboard, modell större. Så frågade förstås mamma, vem hon hade fått alla fina saker av.

-Åke, svarade Emma tvärsäkert. Inget konstigt alls. Ehh, haha, jag kommer inte ihåg hur mamma tog sig ur den situationen, för jag gissar att hon ändå ville att Emma skulle vet att dom var från hennes mamma och pappa. Här hade det då kunnat vara en bild på Åke som Tomte, i bakgrunden. Och Emma närmast kameran med en julklapp i händerna, och mamma, skymtar man där bakom. Givetvis med texten:

”Nu kommer Tomten med paket och glädje till alla förväntansfulla barn, säger mamma. Så Faaan heller, tänker Emma. Tror mamma att Emma är dum i huvudet. Hon ser ju att det är Åke, hennes svåger, som klätt ut sig.”


Ber om ursäkt för svordomen men den hör liksom till…

Fick även en hälsning från Tina i Torrevieja, med en bild på elefanten jag skrev om, i förrgår. Den finns kvar och bär upp blomman så fint, som om den inte gjort annat.

                                                                                                                   🐘 Greetings from la terazza 🪴

Minus 19 grader nu på morgonen, ojoj. Men Fultomtarna har banat väg in igen. Dom är väldigt hemlighetsfulla på ett lustigt sätt. Inte så förutsägbara, även fast man VET, att dom är i faggorna, och man kan hitta dom var som helst.

Med sig in, hade dom en snögubbe, fast den här är fejk, så vem vet vart dom varit och stulit den 🧐


Här har dom gjort det ombonat inne i kåtan jag fått av Elisabeth, dom vägrar dock låta mig öppna dörren helt.


Luciatåget har dom faktiskt lämnat tillbaka, oj då.


Men isbjörnen är saknad. Kan ju vara kvar där ute. Den trivs förmodligen bäst där.

Och julkalendern, låg på Åkes dator, tyvärr med öppnade luckor, fram till dagens datum. Så vi går bet på godiset. Jag ångrar ju att jag ens köpte den 🫤


Hoppas på en fin dag för er allihop!

Ropa aldrig Hej, förrän du gått över bron 🌉

Av , , 2 kommentarer 15

På dagen för 10 år sedan, adopterade Tina, min svarta porslinselefant. Den bor numer i Torrevieja, och har det säkert gott där. Ja Tina, vi är inne på det tionde året som vänner, och än…har vi inte bråkat såpass att vi sagt upp bekantskapen och blockat varandra från både mobilsamtal och sociala medier.

Fast man ska ju aldrig ropa Hej, förrän man är över den där omtalade bron. Vi har ju några dagar kvar på året. Men jag ger mig på en vild gissning, vi kommer nog att fortsätta vara vänner, forever 🥰


Emma städade ut det sista igår, från lägenheten häruppe, så jag bjöd henne på en adventsfika, som avbräck. Vi fick en fin julgrupp av henne.


Jag hittade en säng på en köp och säljsida. Tyvärr finns sängen i Skellefteå, men… Åke är på väg dit, i detta nu. Som reskamrat har han Winstone, med sig. Inte roligaste dagen att åka på, kanske, med tanke på all snö. Fast han är ju en van chaufför.

Gick ett ärende för en stund sedan, kommer hem och börjar skotta. Jag må ju ta mig ut från gården.Lite snö har det ju kommit ändå.

Skottade även balkongen igår.


Kommer in i hallen och vad möts jag av där, tror ni. Jamen Fultomtar på hemligt uppdrag. En bil har dom grävt fram.


En isbjörn, har dom släpat upp


Och kolla, oh my guard, nu har dom stulit mitt Luciatåg 😳


Jojo, här var det riggat, minsann. Det var ju utanför Malå kyrkan, dom stod.


Jaja, jag får väl se imorgon, om jag kan lokalisera dom där fulisarna och Luciatåget, kanske 🥸

Ha en fin måndag, allihop!

Ni som vet…VET *nickar*

Av , , Bli först att kommentera 14

Spara ström, ska vi göra. Själv skrev jag att våra mysbelysningar skulle vara släckt under veckorna. Som ett bidrag till den enorma stacken av energispar, som vi alla skulle bidra till.

Idag läser jag detta ur en artikel på vk.se och jag citerar:

”Att ha adventsljusstakar, julgran och julstjärnor tända i fem timmar per dag under hela december drar lika mycket el (om det är led-lampor) som en varm dusch på 2,5 minuter.” slutcitat


Det står även i artikeln att visst är det bra att vi släcker ner onödiga lampor, för skulle alla göra det, så är det jättebra. Men det är varma duschar och värmen i våra hus och lägenheter, som gör den största skillnaden.

Det innebär då att vi får hasa runt i filttofflor, jätte filtar runt axlarna och vantar på händerna.

Men det återstår att se. Visst kan vi sänka värmen i dom rum vi inte använder frekvent. Det brukar jag göra ändå, så på västfronten, intet nytt.

Jag bakade en citronkladdkaka igår, och pimpade den lite innan i gav oss på den. Energisparade då ugnen ändå stod på och gjorde några chokladkola kakor.

Efter fikat tog vi en 30 minuters paus innan vi gav oss iväg till Norra Kyrkogården, för att tända ljus. Mycket bilar, mörkt och regn likt, men vackert.

Vi hittade pappas grav lätt som en plätt, även Nicke, Elsie och Oves.

Däremot blev det lite svårare att lokalisera Tex och Pirjos gravplats. Jag gick på bilder i huvudet, åt vilket håll vi gått då dom bar kistan efter Pirjo. Och åt vilket håll stenen skulle stå. Mitt bildminne var det inget fel på, efter en del spring upp och ner, hittade vi rätt.

Hade även ett ljus till Kerstin, men där gav vi upp, i kyla och småregn. Jag ska åka dit nån dag i veckan istället, och leta. Här blev det dock lite roligt då vi skulle hem. Åke, Sally och Emma gick iväg lite före, jag fotade ju hit och dit.

Har mitt sikte inställt på bilen…ish. Men då jag plötsligt får en träbro under fötterna, så vet jag är jag är på fel väg, lik förbenat. Jag som var så tvärsäker på att jag visste vart jag skulle. Och dessutom lite kaxig och stolt att minnet inte svek i vårt tidigare letande. Nåja, det var inte svårt ändå, hade ju varit värre om jag varit inne på Arlanda 😅 Ni som vet…vet.

Idag är sista dagen på Sallys höstlov. Och i eftermiddag ska jag se till att få henne på rätt tåg hem. Nicco har i alla fall lovat, vid ett svagt tillfälle, att hon kunde följa med till stationen. Vi får väl se vad de blir av det hela.

Ha en fin söndag, allihop!

Maria Lundmark Hällsten