Nu undrar jag vad jag ska göra av detta. Nicco fick ett samtal igår, från Amerika. En Bridget som undrade om det kunde stämma, att det fanns en Sebastian Klausen på vår adress. Det var nämligen så att hon skulle köpa en båt, på annons, hon blev dock lur på att det kunde vara nån typ av lurendrejerier på gång. Det var därför hon ville kolla upp det.

Säljaren har nämligen uppgett vår adress. Då hon kollade upp den så hittade hon Åke, och sedan numret till Nicco. Det var därför hon fick ett samtal. Hon sa att hon kunde skicka det hon fått av honom och det gjorde hon. Mja, ni ser ju själva.

Googlar man hans namn, så är det första som dyker upp, detta.

Mja, att han bor här, är då absolut bluff. Jag tänker tvärt att det var ju synd att det inte var vi som stod som mottagare, tjopp tjopp, fin båt…betald och klar.

Skämt å sidor, jag undrar väl om jag skulle ringt Polisen, eller… mest för att det är irriterande att nån använder sig av andras uppgifter, jag gissar att dom inte kan göra så mycket åt det. Även fast det är olagligt.

Bridget skickade även en länk där annonsen funnits, men den är inte giltig längre. Alltså borttagen. Det framgick inte om hon redan betalat båten, eller inte hon, det var en kusin till henne. Och det kanske man kan gissa, eftersom det var en typ av fraktsedel som han skickat till henne, att båten var lastad och klar. Men, som sagt var, jag vet inte mer om den saken.

Vi hade besök igår. I det fina vädret, satt vi ju ute, hela dagen. Jan A och Ingegerd, tvärstannade här, efter en cykeltur, och fick sig en kopp kaffe. Sedan kom Helena med sina 2 killar hit, för lite häng på gården, glass och kaffe, blåbärssaft och snack.

Och inte kunde man ju sätta sig inomhus, då det blev middagsdags. Näpp, det blev till att starta upp elden och grilla en köttbit, het underbart då man får en försmak på sommaren.

På mer än bara ett sätt.

Hahaa…betänk att detta kommer från en som inte älskar öl, så där jätte mycket, men den där satt bra, där och då.

När jag och Winstone, sedan gav upp utelivet så sprang jag ner i källaren, kommer upp och Winstone sitter vid ytterdörren och ser helt bestört ut. Jag hör ett rätt grovt BBBRRRRRRRRRRR… från matrummet. Äsch då, en liten humla som ville komma sig ut. Och det fick han.

Notera att jag skrev han, ingen hona hade ju satt sig i den sitsen.

Idag mina vänner, är det, tadaa…rumpans dag, och fredag, så jag önskar er alla en fin sådan dag, med lite passande rumpbilder.

Fotograf: Mats Alfredsson