Etikett: båt

Nyblivna Porscheägare, wohoo…

Av , , Bli först att kommentera 16

Tänk om vi var ägare till fordonen som Mr Sebastian, skriver i sina annonser, ska finnas här på vår adress. Ni vet, han den där Sebastian Klausen, som hade ute större båtar till försäljning, och den ena skulle säljas till Amerika. Den kvinnan ringde ju hit för att checka om Åke verkligen hade en sån båt på gården.


Och för att tag sedan kom det hit en man från Tyskland, för att han ville se en annan båt, som tydligen skulle finnas här.


Efter det besökte ringde jag Polisen, men det är tydligen inte olagligt att använda andras adresser. Det är dom som har kontakt med Sebastian, som ska anmäla.
Fast visst är det sjukt, då man kan använda andras adresser till bedrägeri, och att det då kan finnas dom som tror att vi är allierad med Sebastian. Inte så schysst. Här är ju även Åke misstänkt, tänker jag, då folk som ringer hit, frågar efter n´ Åke.


Nå, igår, ringde det en man, boende inte så långt från oss. Hans chef, bor i Tyskland och hade sett en fin Porsche till överkomligt pris. Och han visste ju att mannen som ringde på min mobil, bodde i samma stad och bad honom kolla upp Porschen.

Eftersom han bor i närheten så visste han vart vårt hus låg, och han hade sagt till sin chef att han inte trodde att vi hade nån Porsche. Han hade då aldrig sett någon här. Mja, sa jag till honom då vi pratades vid, fast vi kunde ju haft en…i garaget, haha.


Jag blir mest förbannad, hur kan en människa vara funtad, som tydligen gjort detta till ett levebröd. Att lura folk till att köpa fordon, som inte tillhör säljaren. Och sedan, säkert sitta och gotta sig åt lättlurade personer, som ger honom mat på bordet. Hoppas du åker dit så det smäller om det…Sebastian, som nu säkerligen inte, heter Sebastian men du utger dig för att göra det.

Det gick bra med Winstone igår, vi är några tusenlappar fattigare, men han har fina tänder, och knölarna är ofarliga fettknölar som inte behöver tas bort om dom nu inte blir det besvär för honom. Och proverna innan det, visade ju, allihop, på att han är frisk som en nötkärna.

Han var inte riktigt sig själv igår men det är inte så konstigt. Påverkad av sövning och allt som var som det inte brukar. Konstigt var det för oss med, att inte ha den ständige skuggan med sig.

Fast det är fel att säga skugga, han är ju högst påtaglig, där han sitter och tittar på en. Idag är han sitt gamla jag.

Och nu ska vi ut i regnvädret och se om vi ser nåt kul därute. Ha en fin onsdag, allihop!

Åke bärgade en båt 🤭

Av , , Bli först att kommentera 12

Vaknade kvart i 5 och det var kört, kunde inte somna om, utan gav upp efter en halvtimme och klev upp. Fint ljus över sjön.


Apropå fint, så kunde jag inte låta bli att stanna upp, igår kväll, då jag var på väg in i stugan. Jo, vi har det fint här, kan inte påstå nåt annat. Även om det finns skavanker lite överallt och småfix som skulle ha varit åtgärdade.


När vi är här, så är det egentligen för att kunna vara ute, därför läggs inte allt krut på själva stugan. Här hade vi lätt kunnat installera en liten järnkamin, det hade varit mysigt, en regnig, lätt hurven dag eller kväll. Men, så lyser solen dagen efter tanken slagit en, och man lägger planerna på hyllan.

Vi är kanske här för liten tid på året för att det ska kännas värt, att offra tiden vi har på sånt. Mm, vi får nog jämka lite och komma fram till vad som borde prioriteras och sedan bara göra det. Åke började då slipa inne på utedasset igår. Och jag målade baksidan dasset. Vi hade faktiskt sol, ett tag, och inte alls så mycket regn förrän senare på eftermiddagen.


Givetvis finns skatten här ute i vassen, både på brorsans sida och på vår.


Åke hade på en av sina kanotfärder, siktat en kapsejsad båt under vattenytan. Jo, fast ingen stor sak utan en leksaksbåt. Igår kunde han få fatt iden och bärgade upp den i kanoten. Haha, ja bärga och bärga, jag överdriver lite, så mycket jobb behövdes nog inte. Den här har nog några år på sjöbotten.


Vi plockade ihop lite här och där, förberedelser inför hemresan idag. Det vi gjorde igår, behöver vi förhoppningsvis inte göra om idag.

Tornfalken har även i år, sitt bo på baksidan lon. Ifjol hade ju en unge ramlat ur boet och lillsyrran fick besök av den.


Den klarade sig inte, trots ihärdiga försök av Emma och Johan, att få ungen att stanna däruppe, under boet. Dom hittade den död, dagen efter. I år har den ungar igen, en har vi både sett och hört. Den sitter uppe på ladan bakom lon, och mamman (eller om det är pappan jag har ingen aning) är där med jämna mellanrum och det är ett jädrans liv på dom. Men roligt att det då gick vägen den här gången.

Jag roade mig med att fota en fågel på närmare håll, en fiskmås som försökte plocka upp saker från ytan.


Blir mycket fotande då man är här, och till slut undrade jag om vi kanske varit här för länge, då jag tog en selfie på jag och Winstone, haha, fin hunden. Får nog ta en ny bild med kepsbyte, det är ju han som blir fotad, stup i kvarten 😄

Theresé skickade en bild på Bobby, och här är det inte ens en månad mellan bilderna, han växer så det knakar.

Apropå Theresé så fyller hennes sambo, vår svärson, år idag. Så grattis till dig, Anders, hoppas du får fin present och en trevlig resa söderöver.

Med första kaffekoppen intagen, och solen har hunnit förflytta sig en liten bit, så önskar jag er alla en fin söndag!

Midsommardagen i kort…

Av , , Bli först att kommentera 12

Midsommardagen i bilder…kommer ett mer utförligt inlägg, imorgon. Vi hade då underbart väder igår, det inbjöd till lunch tillsammans, vi hängde på altanen.

Dom andra åkte brygga.

Vi klippte gräs, slet och drog, så det resulterade i ett klick på Granngårdens hemsida så hade jag beställt en ny gräsklippare 🤭


Vi käkade middag ihop.


Sedan spelade vi boule, och eldade.


Dom yngre i skaran, invigde barbåten.


Och nej, den ligger lugnt och tryggt, uppe på backen. Aldrig ut på öppet hav eller annat vatten…har du en öl…som Dynamit Harry sa…


Den där båten köpte min pappa, och den har en gång i tiden gått som Taxibåt, ut ill Holmön. Vi har åkt den ute på Lainejaursjön, men sedan pappa gick bort, 2012, så har den stått på backen under en presenning i evigheter. Men nu har den fått komma fram, som häng ställe. why not.Vi lämnade stugan för hemfärd, och in the middle of nowhere, skymtade något på vägen.


Jojo…

Och nu är vi hemma och jag håller på finslipa på Camaron, har bara haft en liten kaffepaus. Höres och störes imorgon. Ha en fin kväll, allihop!

Rumpbilder… ska jag ringa Polisen?

Nu undrar jag vad jag ska göra av detta. Nicco fick ett samtal igår, från Amerika. En Bridget som undrade om det kunde stämma, att det fanns en Sebastian Klausen på vår adress. Det var nämligen så att hon skulle köpa en båt, på annons, hon blev dock lur på att det kunde vara nån typ av lurendrejerier på gång. Det var därför hon ville kolla upp det.

Säljaren har nämligen uppgett vår adress. Då hon kollade upp den så hittade hon Åke, och sedan numret till Nicco. Det var därför hon fick ett samtal. Hon sa att hon kunde skicka det hon fått av honom och det gjorde hon. Mja, ni ser ju själva.

Googlar man hans namn, så är det första som dyker upp, detta.

 


Mja, att han bor här, är då absolut bluff. Jag tänker tvärt att det var ju synd att det inte var vi som stod som mottagare, tjopp tjopp, fin båt…betald och klar.

Skämt å sidor, jag undrar väl om jag skulle ringt Polisen, eller… mest för att det är irriterande att nån använder sig av andras uppgifter, jag gissar att dom inte kan göra så mycket åt det. Även fast det är olagligt.


Bridget skickade även en länk där annonsen funnits, men den är inte giltig längre. Alltså borttagen. Det framgick inte om hon redan betalat båten, eller inte hon, det var en kusin till henne. Och det kanske man kan gissa, eftersom det var en typ av fraktsedel som han skickat till henne, att båten var lastad och klar. Men, som sagt var, jag vet inte mer om den saken.

Vi hade besök igår. I det fina vädret, satt vi ju ute, hela dagen. Jan A och Ingegerd, tvärstannade här, efter en cykeltur, och fick sig en kopp kaffe. Sedan kom Helena med sina 2 killar hit, för lite häng på gården, glass och kaffe, blåbärssaft och snack.

Och inte kunde man ju sätta sig inomhus, då det blev middagsdags. Näpp, det blev till att starta upp elden och grilla en köttbit, het underbart då man får en försmak på sommaren.


På mer än bara ett sätt.


Hahaa…betänk att detta kommer från en som inte älskar öl, så där jätte mycket, men den där satt bra, där och då.

När jag och Winstone, sedan gav upp utelivet så sprang jag ner i källaren, kommer upp och Winstone sitter vid ytterdörren och ser helt bestört ut. Jag hör ett rätt grovt BBBRRRRRRRRRRR… från matrummet. Äsch då, en liten humla som ville komma sig ut. Och det fick han.


Notera att jag skrev han, ingen hona hade ju satt sig i den sitsen.


Idag mina vänner, är det, tadaa…rumpans dag, och fredag, så jag önskar er alla en fin sådan dag, med lite passande rumpbilder.

Fotograf: Mats Alfredsson

Minns vi rätt, eller…

Av , , Bli först att kommentera 14

Hamnade bakåt i tiden, igår. Kusin Anna skickade 2 filmsnuttar, som var från deras stuga, då vi var där. Och nu undrade hon om vi verkligen hade kommit ihåg, saker och ting, som dom verkligen var.

Jodå, historien stämmer, även våra minnen, fast vi hade rört ihop, med vem som behövde räddning av en båt. Vi har sagt att det var Ingvar, men i själva verket, var det Åke, haha.
Här får ni ett utdrag, från mitt inlägg skrivet 12 januari, 2010, men händelsen i sig, var nog sommaren 2002.

”Ingvar och Anna har en fin sommarstuga nere vid Övik, en av gångerna vi var där så tyckte Åke att det var dags att prova på hans surfingbräda. En bräda han hade mer för att han tyckte det såg cool ut att ha den fastspänd på busstaket, än han var villig att prova på själv. Eller villig och villig, han var sugen men det är inte så tvärenkelt som det kan se ut.

Nu var det Ingvars tur att visa upp vad han dög till.


Han blåste iväg över viken och fick upp en hejdundrande fart, det såg verkligen proffsigt ut. Sen hördes en röst från andra sidan, -ÅÅÅKEEE! Ta båten du.

Han trodde inte att han skulle få brädan att vända utan att han skulle sluta ute till havs. Nu hann inte Åke ner till båten innan vi såg att han hade rätt teknik och lyckades vända brädan så han kom tillbaka.


Dags för Åke att visa sina talanger. Det såg väl lika bra ut från början men Ingvar kände sig nödbedd att starta upp båten för att åka och hämta upp honom från andra sidan, han fick inte brädan åt rätt håll då det var dags att sno om.

Åke plockades upp på båten och satt längst fram i fören med brädan liggandes tvärsöver knäna. Ingvar gasade på och kom mot stugan, jag och Anna satt uppe på altanen och skådade färden, då gasar han på ordentligt och tänker inte på brädan som Åke kämpar för att hålla fast men som han inte klarar av i den hastigheten, brädan rycks ur hans händer och flippar runt som en propeller över båten.

Och där kan vi tacka någon däruppe, att brädan inte klippt Ingvar som stod upp och rattade båten. Puh!!!” slutcitat


Fotnot, dom övre bilderna printade jag från Annas lilla film. Och den här bilden tog hon vid ett annat tillfälle, då vi tog oss en tur med deras båt.

Ja jädrar vad vi har gjort saker. De där brädan finns fortfarande kvar. Åke brukar försöka lura iväg alla som hälsar på i stugan, ut på sjön, med den där. Några har nappat, andra har insett att det finns begränsningar. Haha, men å andra sidan, så länge det finns en båt att tillgå, och annan räddning, så är det nog rätt lugnt…att testa, tänker jag.

Så känn er utmanade, ni som kanske tänker komma förbi i sommar.


Hoppas på en fin dag, för er alla!

En tolkningsfråga, är vad det är!

Av , , Bli först att kommentera 15

Min vän Jerry, som bor i Duluth, delade dessa klokord igår och jag gillar sånt här. Mycket för att vissa saker har vi hört så många gånger att vi slutar tänka på innehållet. Men så får vi höra det på ett annat sätt, och då får man ett nytänk.


Vi säger ju att vi alla sitter i samma båt. Och det kan vi ju också göra, rent bokstavligt talat. Men även om vi gjorde det, så skulle vi alla ha olika förutsättningar att klara av ett haveri.
Att vi däremot, allihop, är i samma storm, fast i olika båtar och oavsett i vilken båt vi sitter, så hjälper vi den vi kan. Rimmar minst lika bra, om inte bättre.

Sen är det upp till var och en, hur vi tolkar saker och ting.

Gråvädret fortsätter, och även om det egentligen skulle inbjuda till städning eller röjning, för att man inte har nåt annat för sig. Så har jag hittills, bara dragit ur julgarderoben nere i källaren. Men inte gått igenom, slängt bort och sorterat in sakerna än. Suck…

Jag märker ju mer och mer att jag har vissa problem med mig själv. Lätt att distrahera, och sedan tror jag att jag kan göra 10 saker samtidigt, för att på nåt sätt spara tid. Men jag vet inte hur jag resonerar i det fallet.

Eller mjo, lite, jag kan ju spara in på steg och tid om jag tar fler saker i händerna, om jag liks ska åt ett håll. Fast kontentan blir oftast att jag tar för mycket och sedan finns ingen ledig plats till sakerna jag bar med mig. Så vart tjänade jag in tid?

Nej, det blir snarare tvärtom. Det blir för mycket och då lämnar jag det tills andan faller på igen, och det kan ta ett tag, för att jag plötsligt, har hittat andra saker att stöka med…dubbelsuck.

Nåja, under ett av dessa tillfällen då jag hamnade i köksskåpet, och inte nöjde mig med att ta fram en sak utan hittade andra saker. Så blev jag i alla fall av med 2 grejer, som bara legat där. Slängde ut en annons på FB, och dom är nu tingade. Bra, Maria, vi behöver inte hyllvärmare, som ska ligga och skräpa, sälj iväg dom eller skänk bort dom.

Tror dock att jag är mest effektiv, just innan jag ska iväg och göra annat. Eller att man ryckstartar…tjopp tjopp, gå och gör det…NU, typ. Ska se om jag säger det åt mig själv efter jag varit ut med Winstone och käkat frukost.

För egentligen tror jag inte att det tar så lång tid att fixa den där garderoben. Det som tar tid, är att hitta viljan

Önskar er alla en fin måndag!

Latsida…vad är det?

Av , , Bli först att kommentera 14

Min pappa, hade en liten förkärlek till båtar, såna där som tuffar, med ruff. Han har haft 2 stycken i sin ägo, och bägge två har varit sjösatta i Lainejaursjön, där vi har stugan. 

Har många minnen från dessa båtutflykter, flera gånger åkte vi till andra badstränder runt sjön och ibland ville han visa vart grynnan låg. Och nån gång hittade han av den så det skrapade under båten.

En av båtarna efterskänktes till Emma och Johans stuggranne, och den andra har stått under en presenning, mitt på backen. Den har en gång i tiden gått som taxibåt till och från Holmön. Nicco har fotat:

Det har länge varit prat om vad som skulle göras med den. Eldas upp, ges bort, eller varför inte fixa till den lite, och använda som solhängsplats eller nåt annat. Nu har den fått en lätt upp piffning, lite färg runt kanten och städning, samt förflyttning och ska nu vara som en bastulounge. Jo, det står en bastu där också, Nicco har fotat, här med:

Det är vad dom pysslat med, sedan vi åkte hem. Nicco, Georgo, storebror Sivert med fru, brorsdotter Camilla med sambo Joel, brors sönerna Daniel och Jonathan, samt lillsyrran Emma med sambo Johan. Jag skrev till Nicco att morfar min pappa gör säkert tumme upp, där han är, båten skulle ju aldrig hamna i vattnet igen, men den kommer att användas ändå <3

Nu är det inte enbart det dom gjort, fick nån bild på en nyskrapad stugsida, på instahändelse kunde jag se Georgo på stegen, men inte här då:

Gissar att Nicco gjort sin beskärda del, hon med. Det har sorterats i lådor och skåp, med risk att jag inte kommer att hitta nåt, nästa gång vi kommer dit. Men det var nog på tiden.

Här har man inte suttit på latsidan heller. Jag stod på skalle över grusgången och stenplattorna igår, i säkerligen 2-3 timmar, gissa om det var billig fylla. Och ont på baksida lår samt pekfinger, har man idag.

Man får det då man inte går ner på knä, utan står framåtböjd med raka ben, och sedan försöker man slita upp gräs och ogräs med nyporna. Men nu är jag på god väg.

Utmed kantstenen, på den sidan bussen står, har vi aldrig tagit bort nåt gräs, så det finns att arbeta med. Smyckade gården med 2 hjul, så nu börjar det nästan se ut som nåt cowboy camp, härute, hahaa… i lådan har vi vedförvaring:

Det var då skapligt väder igår, får se vad dagen kommer att erbjuda. Det bästa är ju om man bara ser vad som blir, allt kan förändras lika snabbt som en blindbrems hugger dig i hälsenan.

Hoppas på en fin måndag, för er alla!

Hur kul är det…på en skala

Av , , Bli först att kommentera 12

Jo, det blev en heldag ute i solen, igår. Man ska ju verkligen passa på då man får tillfälle, man vet aldrig hur länge solen kommer att skina. Imorgon kan det vara snöstorm, vem vet.

Jan A kom förbi och fick sig en kaffe, han hälsade på Lennart och jag påpekade att jag tyckte att Lennart börjar se lite insjunken ut, i bröstkorgen, och jag fick medhåll. Lite hängig också…så det kanske får bli en steloperation på honom här framöver, jag ska konferera med mina läkarkollegor först, Tina är ju en som jag kan ta sånt med.

Maten vi blev bjuden på, hos Jan A och Ingegerd, var underbart god, schnitzel, och potatisgratäng, tomater och små broccoli i ugnsform. En god efterrätt och en massa annat till 😀

2016-04-09 19.02.29 2016-04-09 19.03.15 2016-04-09 21.20.39Jan B och Kerstin var också bjuden. Dom bjöd på en historia som inträffat igår, då dom som så många andra, tog cykeln på en tur. Och när dom är som längst bort, hoppar dom av cyklarna och då…smäller Kerstins däck. Det var nog lite för mycket luft i det. Innerslangen krängde som ut på sidan av ytterdäcket och deras plan att gå hem, gick inte att genomföra eftersom innerslangen tog emot. Det fick bli en ensam cykeltur hem för Jan och sedan bil tillbaka och hämta Kerstin och cykeln.

Det där har man varit med om. Picture this, Malå, sommaren 80-81, en varm sommardag. Jag och kusin Anna, tog moppen och körde upp på berget på andra sidan sjön, på vägen ner igen, smäller bakdäcket, kul…not!

Och vi får börja promenera tillbaka till stugan, det går bra 100 meter, sedan kommer innerslangen ut och virar sig runt navet. En styr och den andra går bak och håller upp bakdelen, och det är tungt.

Nå, vi är ju inte dummare än då vi kommer ner såpass att vi ser sjön, så ser vi också en stuga, och en roddbåt. Ingen är hemma, så vi går ner till båten, rekar området och planerar allt in i minsta detalj. Ner med mopeden, och sedan upp med den i båten…måste ha varit en himla sjådande, men vi lyckades.

Rodde så över sjön, och landade vid vår nuvarande stuga. Kommer ihåg en viss uppståndelse då pappa såg oss. Vi fick nog hjälp med att ta upp mopeden ur båten och sedan rodde vi tillbaka den och promenerade betydligt lättare, hem igen. Det var förövrigt en polis, som hade den stugan, men vi hade också försökt skriva i sanden, att båten var bara lånad 😀 Ingen hann dock komma hem innan vi återlämnat lånet, och återställt ordningen.

Kan passa på och gratulera kusin Annas man, Ingvar idag, han har ju namnsdag!

Lennart fick förövrigt en kultkeps av Jan A:

IMG_0438Och till er nu (Jan A, Ingegerd, Kerstin och Jan B) som sitter och väntar på kartan som Åke skulle rita, den är inte klar än, vet inte ens om han kommer ihåg uppgiften och han är ute med Winstone nu, men jag återkommer då den finns på papper. Ha en fin dag i solen, allihop!

IMG_0426

Vi ligger på + sidan

Av , , 2 kommentarer 7

Ja vi vann… 10 kronor plus, på oss var, räcker ju lätt till en varmkorv, kanske? Nä, vi ska göra som vi gjorde förra gången, vi sparar alla vinstpengar och går ut och käkar då bastandet är över, det blir bra det.

Det avhandlades en hel del igår, där nere i värmen. Sjukvård… tandläkare… frisörer och frisyrer, pensionen, skatt, regering, påsättning på balkong och vikten att kissa efter samlag, hahaa… klura på den ni. Tunga samtalsämnen, med mycket skratt 🙂

Då vi var nere på den lilla hundträffen ute vid Nydala, kunde jag inte låta bli att fota den här båten, undrar just om dom är i behov av ett öskar, månntro. Fast en gissning är att det inte funkar till just den här båten, den ligger nog för djupt ner:

Foto0909

Och kolla in det här bryggbygget:

Foto0927

Ser ut att ha skarvats en bit varje sommar, typ. Skulle vilja se någon göra en tjurrusning ner efter bryggan och sedan hoppa i, jag får ju en känsla av att ingen kommer så långt innan dom plurrat 🙂

Idag, ska jag och Tina ta en tripp ner till Strömsknallen, i närheten av Övik, jodå, vi kan allt roa oss, sedan kanske vi svänger in i Nordmaling på hemvägen, och ser hur det ser ut där. Det var evigheter sedan jag var dit, man passerar men åker inte in. Kanske man kan hitta någon julklapp någonstans, att lägga på lager tills det är dags.

Önskar er alla en fin onsdag!

 

 

 

 

Mitt rätta element, var…

Av , , Bli först att kommentera 14

 

På den lilla släktmiddagen vi hade så träffade jag en kusin som jag inte sett på säkert 14 år, han undrade om jag fortfarande var det vattendjur jag varit som barn, då jag låg i sjön i timtal, och bara njöt. Mamma skickade ut spanare med jämna mellanrum för att kolla så jag inte hade drunknat och jag visste att dom andra skulle komma tillbaka i sinom tid, och bada igen, och det gjorde dom också.
Men svaret på frågan blev nej, jag har inte badat i sjön på flera år… huvva, det är alldeles för kallt. Och då kan man ju undra, är det så att man faktiskt blir mer av en badkruka, då man blir äldre? Jag vet att mina föräldrar, dom badade högst ovilligt, och mamma doppade aldrig huvudet, medan vi plaskade på och tyckte att det var huuur varmt som helst, men var det verkligen det, hm…
Dagen efter släktmiddagen, så träffade jag en kvinna som var gift med en morbror till mamma, hon har också stuga på udden i Malå, och då hon skulle komma på vem jag var och till slut gjorde hon det, så var det första minnet hon hade, då jag paddlade ut i deras sons lilla gummibåt, pappan stod och filmade, jag hade en tablettask i näven, och vips, så hade hela båten tippat. Maria for med skallen under vattenytan, men den lilla handen med tablettasken stack rätt upp från vattenytan.
Och då Maria själv kom upp från vattnet så ropade hon glatt : JAPP!!! Jag klarade asken! Pappan var nog mest förskräckt i början och trodde väl att jag skulle ha blivit rädd eller nåt sånt, men inte är väl ett vattendjur rädd för vatten, heller, jag var verkligen i mitt rätta element.
Jag och kusin Anna, simmade över sjön en gång, nu vet jag inte hur långt det kan vara… kanske 500 meter, vi var på andra sidan sjön med våra familjer, på en fin liten badstrand, och givtevis så blev vi less på att sitta på samma fläck så vi ville tillbaka till stugan, men det ville minsann ingen annan.
Nämen då simmar vi hem då, tyckte vi, och började så smått simma utåt. Då fick våra föräldrar kalla fötter och skickade med en hjälpbåt, med kusin Johan vid årorna. Han rodde bredvid hela vägen över, så att vi inte skulle få kramp eller nåt annat, jag kommer ihåg att det enbart var ytvattnet som var varmt, stack du ner fötterna en bit i djupet så var det som isvatten. Men skam den som ger sig, över och hem kom vi… och kände oss förmodligen, oövervinnerliga.
Idag skulle jag aldrig ens komma på tanken, att simma ut i sjövattnet, jag ryser och fryser av att enbart måla upp en bild för mitt inre, hur jag går ut i vattnet, konstigt, man måste ha varit mer varmblodig då man var yngre, eller var man bara mer dåraktig 🙂
Önskar er alla en fin fredag!
Maria Lundmark Hällsten