Etikett: vit

Osynlig björn och det tar sig i bussen 🚌🚐

Av , , Bli först att kommentera 20

Stöket därute i bussen, fortgår, men det går åt rätt håll, får man väl lov att säga. Även om det blir små hinder på vägen, eller att det inte riktigt gick, som jag tänkt. För att ta ett rykande färskt exempel, så…

Dom vita gardinerna jag färgade, fick olika nyanser. 4 av dom blev i den grå färg, jag ville ha dom, och 6 stycken, blev blå/svart, snopet…eller njaee. Lite som vanligt, tänker jag, varför ska man liksom lyckas pang på bara. Och oh ja, det ligger en döskalle på bordet också 😄


Här är det ju bara tygstycken det handlar om och jag kan fixa nya, men det är ingen brådska. Slängde bort en lampa som stått i hörnet nere i våran sänghörna. Den var bra eftersom foten satt fastskruvad i skivan. Som tur var hade Nicco, både svart sprayfärg och en ny skärm, som jag fick ta. Målade foten och jo, det blev bra. Förstår nu varför det låg en bordstablett under, för att dölja hålet i skivan. Men det går ju att åtgärda. Nej, skärmen är inte fläckig, det är mitt tumavtryck i sammeten…


Ska klä soffan därbak, synd att jag inte har en fungerande symaskin, det hade ju underlättat. Har bara haft fleeceplädar där, som jag snott runt dynorna.


Samma sak är det ju på sofforna runt bordet. Ful som stryk så dom måste också täckas. Hade varit najs med sydda fodral, men men, det här får duga ett tag i alla fall.


Jag är fortfarande lika impad över hur man kan sätta kakel i en buss, och att dom sitter kvar. Ni vet, det är inte raka fina vägar vi skumpat runt på, nää, ibland har det sett ut som off road banor.


Oj, vad hittade man här då 🤓


Hehe…Nicco köpte en laddare och fick betala med hemleverans, passar bra att ha i bussen. Vi ska väl ut några svängar i sommar, kan jag tänka.

Idag ska jag på Ohlsons tyger, vill ha myggnät som ska upp i takluckan. Jag ska ha en typ av dörrmatta som vi kan klippa och limma fast på trappan in i bussen, den som ligger där är JÄTTE trasig. Och jag ska ha vit färg, till lite mer målning därinne. Den får jag nog dock hitta någon annanstans än på tygaffären.

Avlutar med ett hysterisk roligt klipp, alltså hur kan man missa nåt sånt här. Den lilla osynliga björnen, haha.

Kan tillägga att mannen hjälpte in kvinna i bilen, sedan kände han nåt i bakhasorna, får syn på björnen, skriker och springer tillbaka till huset. Ingen blev skadad, möjligtvis björnen, av insikten av att han inte var synlig. Och kanske man ska bli rädd om man möter detta par i trafiken, för vidvinkel synen verkar inte vara helt korrekt.

Ha en fin tisdag, allihop!

Blahablaha…

Av , , 2 kommentarer 10

Regn och sol som avlöser varandra, ut med dynorna, käka lunch, ligger och halvslappar i stolar och soffor och *pang* så kommer regnet. Det går över på 5 minuter, resonerar, nä, nu lyser solen för fullt, ut med dynorna igen och då brakar det loss ordentligt. Hagelsvärmar, blahablaha…

Vi hann då i alla fall gå ner till nya huset en sväng utan paraplyer och det tar sig, därnere, köks inredning håller på att komma på plats, och annat småfix.

057 059 065 066 067 069 072 073 076

Dusch brunnen utrustas med lock som passar till syftet:

074Och badrumsgolvet gillas skarpt:

075

Winstone har många polare härnere, fästingarna är som förtjusta i honom, och där säger jag, nummer 1, tur att han är vit, dom små svarta rackarna syns, och 2, han har otroligt tjock päls så dom har problem att gräva sig ner till huden. Men usch alltså, det kryllar ju av dom.

Och jag som aldrig sett en fästing innan vi började på komma hit. Och jag vet ju att dom idag, finns i Umeå med omnejd, också. Hemska kräk!

Idag blir det kanske en antik/loppis sväng, vi får se vad vi hittar på. Imorgon har vi då inbokat ett tårtbygge, som Sally kallade det, och present öppning på kvällskvisten. Theresé och Anders jobbar och Sally får stanna hemma från förskolan, med oss, så ska vi fixa lite kalas, till kvällen, vi kommer ju inte att vara här då Sally fyller 5, och då det är dags för Anders att fylla 40, och Theresé 30, så är dom alla 3, i staterna.

Önskar er alla en toppen söndag!

 

En smurf i tuben

Jag är lite så där, att om jag ska köpa en sak, som vi behöver, till exempel tvättmedel, och dom har en nyhet och ett erbjudande på affären, så kan jag visst prova på, varför inte. Man ser på slanten och vad är det som säger att man inte skulle kunna börja gilla ett annat märke.

Så var det för några dagar sedan, jag passerade en skyltning med en ny tandkräm, såg flashig ut i sin förpackning, jag läste snabbt något om att man skulle få vitare tänder…med en gång. Jaja, jag går normalt inte på sånt där, och det gjorde jag inte då heller, men jag köpte i alla fall, det var ett normalt pris och det är kul att testa andra smaker.

Kvällen anlände och det blev dags att göra sig klar för natten. Jag sprättade den nya tandkrämen och tyckte den såg god ut, det var den också, inget fel på smaken men ni skulle se färgen!!! Knallblå, det såg ut som om jag käkat upp en smurf…seriöst. Alltså inte bara på tandborsten utan även då man spottade ut den.

Men så tänkte jag på det här med färger, blått är en rätt så fräsch färg, många tandkrämer har ju den färgen också, undrar varför? Tänk om den hade varit knallgul i stället, man hade ju fått hurven om man borstat sina tänder och det blivit alldeles gult i munnen, usch…

Fast grejen är ju då, måste den vara färgad överhuvudtaget, varför? Den kunde ju lika gärna få vara vit, eller genomskinlig, men vill vi ha färgen för at det ska se gott ut, eller vad beror det på. Är tandkräm i grunden, gul eller grå, och det är för att dölja det, som den ska färgas, eller beror allt på vår egen fåfänga, ja man kan ju undra över mindre.

Apropå smurfar, dom kommer för mig alltid att förknippas med min kusin Anna. Vi hade så mycket kul ihop då vi var yngre, jag hade en bandspelare, ni vet, en sån där stenålders sak, som man kunde spela in på, utan mikrofon till och med. Vi hade trängt ner oss mellan spisen och skafferiet i stugan, och där satt vi och spelade in.

Nu råkade jag trycka ner play-knappen, rec-knappen OCH spolknappen, då vi satt och sjöng, och det lät ju exakt som smurfarna då vi spelade upp den, så givetvis var vi tvungna att spela in deras sång, saft, saft hallonsaft, och vi garvade så vi tog oss inte därifrån, min kusin Robin kom in och undrade vad tusan vi höll på med, vi skrattade väl så vi började gråta…haha, litet minne så där, från ungdomen. Kul bandspelare, synd att den havererade till slut, kunde det ha berott på våra galna inspelningar, mm, det får vi inte veta 🙂

Hoppas på en bra dag, för er alla!

 

 

Maria Lundmark Hällsten